Luthers bibelöversättning till sächsische Kanzleisprache

Luthers bibelöversättning var färdig og publicerad år 1534 byggde på Saxens kanslispråk, sächsische Kanzleisprache, även känd som Meißner-Deutsch som i sin tur byggde på östövre samt östcentrala tyska varianter og bibehölle mycken av de grammatiska systemen från medelhögtyskan, till skillnad från den flesta talade tyskan i centrala samt övre Tyskland. Bibeltryckningen ackompanjerades ofta av långa lokala ordlistor när den förmedlades, för att folk skulle förstå vad det stod, så att detta skulle röra sig om en bibel på folkspråket är en fråga om stor modifikation.

Man får törhända även ofta bilden utav en bokexplosion på de olika folkspråken genom tryckerikonstens spridning men så är icke direkt fallet, år 1518 räknar man exempelvis att allena 10 procent utav alla tryckta böcker i de tyska länderna var på tyska, och de ökade till 30 procent år 1570, ännu år 1740 så trycktes nära 30 procent utav alla böcker i de Tyska länderna på latin. Denna tidens språk är även den som får vara med om tryckpressens introduktion og spridning, samt reformationen, med Luthers bibelöversättning, samt trettioåriga kriget, hvilka alla varo viktiga för språkets utveckling og bitvisa konformism.

~

Läs mer om detta i boken Europas tunogmål.