Gibraltarjudarna - Europas tungomål DCCLVIII

 

Just gibraltarjudarna är den äldsta kontinuerligt förekommande judiska entiteten på den Iberiska halvön och som återskapades 1704 efter den brittiska övertagelsen, man vet inte om det fanns några conversos eller kryptojudar kvar sedan Spanien slängt ut alla judar 1492. I avtalet emellan Storbritannien samt Spanien från 1713 så förbjuds judar att bosätta sig på klippan, men i ett pactum från 1729 med sultanen av Marocko så erhöll marockanska judar temporär förmyndighet att bosätta sig i området, hvilket ledde till ett permanent samfund som 1749 hade 600 medlemmar utgjörandes en hel tredjedel av den civila befolkningen på Gibraltar. De marockanska judarna, främst från Tetouan, blev en handelsklass i det stratifierade Gibraltar där britter tillhörde den militära kasten, emedans spanjorerna utgjorde arbetare. Givetvis hade de primärt nordafrikanskt härkomstliga judarna stora fördelar när kolonin fick internt självbestämmande. Detta på grund utav att de tillhörde den eduktionella eliten samtidigt som de stod emellan de tvenne andra befolkningselementen, og mycket riktigt så var den första huvudministern jude. Idag finns ungefär 600 bekännande judar, hvilket är ungefär 2,5 % av den lokala befolkningen och därmed är det den mest judetäta befolkningen i det kontinentala Europa, bemärkningsvärt är även att judar bott här i över 650 år men undgått de flesta former utav antisemitism, förutom när Spanien styrde området. Någon språklig erkännelse har ehuru dessvärre detta ej lett till för deras hävdunna språk judeomarockanska, eller haketia, som inte till sin fulla grund är på marockansk-arabisk grund utan är ett mixspråk med likvälaktig grund i spanjolskans ladino.

~

= Europas tungomål

 

Llanito / Yanito, llanitos lingua i Gibraltar - Europas tungomål DCCLVII

 

Alla dessa olika folk, med speciell grund i främst andalusiskan, sedan sekundärt engelskan, men även judeomarockanskan, katalanskan, genovesiskan, maltesiskan, portugisiskan, samt mindre från de övriga språken, har bildat grund för ett alldeles eget tungomål i Gibraltar, kreolspråket llanito / yanito, gibraltanierna kallar även sig själva för just llanitos. Med anledning utav dess mångfasettering samt oftliga språkswitching så är språket ganska svårförståeligt om man bara behärskar antingen engelska eller spanska men om man kan båda så vinner man mycket på detta, över 500 ord är ehuru från genovesiskan samt hebreiskan. Många av de engelska orden uttalas på andalusiskt vis, exempelvis heter den välkända brittiska polismannen bobby inte så, utan un bobi. Språket skrivs tyvärr inte särledes ofta men det finns lexikon på samt till språket.

~

= Europas tungomål

 

Multikulturella Gibraltar - Europas tungomål DCCLVI

 

Det är egentligen väl att anmärka att gibralterna varken är engelska eller spanjorer, även om de är underställda brittisk statstillhörighet. Efter att spanjorerna var tvungna att lämna området 1704 fanns bara en spillra kvar av dem, majoriteten flydde, 1753 fanns 185 spanjoner, antagningsvis andalusier. Majoriteten utav den nya befolkningen som strömmade in hvar inte av engelsk börd utan mediterrana såsom genovesare, malteser, portugiser, katalaner, minoricaner samt även sardinier, sicilianare, fransmän, tyskar, italienare, britter, samt de nedan nämnda judarna, marockanerna, och senare har även ett tillskott skett utav främst hinduer samt sikher. Gibraltar är multikulturellt i grunden. Katalaner og genovesare utgjorde självaste grunden för den civilia befolkningen efter spansk expartiering, år 1755 så utgjorde genovesarna samt judarna tillsammans hela femtio procent utav civilbefolkningen, malteserna var även mångtaliga. Kontakterna och blandäktenskapen med den spanska andalusiska sidan var frekvent framtills Franco stängde gränsen, i modern tid har gränsen åter öppnats hvilket leder till nyupptagna kontakter.

~

= Europas tungomål