martedì 30 settembre 2014

Helvetet


som många har sagt före mig, men jag önskar verifiera det, för de som misstror, men helvetet, det är här på jorden, här i livet, ingen annanstans






















~

lunedì 29 settembre 2014

Ryssar og lipovaner i Bulgarien - Europas tungomål CDLI


–Östslaviska ryssktalande har bott i Bulgarien i århundraden även om de flesta kom efter Oktoberrevolutionen 1917, många av den vita arméens härförare sökte flykt i Bulgarien, även nu efter Sovjetunionens kollaps har inflytten varit relativt omfattande. Bland de äldre ryska befolkningarna i landet är de gammaltroende lipovanerna (se Rumänien) samt kuban- ock donkossacker, de gammaltroende nekrasovitkossackerna anlände redan under 1670-talet. Det totala antalet ryssar är idag omkring 17 000 invånare.






















~

Axat från boken Europas tungomål.

sabato 27 settembre 2014

Tjeckoslovakier i Bulgarien - Europas tungomål CDL


Från 1878 fanns även västslaviska tjeckiska og slovakiska i några byar med något tusental i antal, emellan 1948-1950 avflyttade nästan alla dessa då Tjeckoslovakien behövde påfylla med folk efter kriget, bara nästan de ingifta stannade kvar.




















~

Axat från boken Europas tungomål.

venerdì 26 settembre 2014

giovedì 25 settembre 2014

Makedonier i Bulgarien - Europas tungomål CDIL


Andra språk från den östra grenen av de sydslaviska målen är makedonska eller slavisk makedonska för att särskilja att det är ett slaviskt tungomål och inte ett antikt helleniskt mål - hur många talarna utav detta tungomål äro, är däremot osäkert, en uppskattning kan vara en halv miljon individer. Slavomakedonskan är ett språk väldigt närstående bulgariskan, hvilket enbart ökar svårigheterna i definieringen av antalet talare av språken, en språkkontinuumsituation är rådande, hvilket påökar problemen vid klassificeringar som inte kan bli annat än artificiella og snedvridna, i folkräkningen av år 2001 angav ehuru omkring 5000 personer sig som etniska makedonier, många misstänker dem ehuruväl vara upptill 25 000, eller ännu långt mycket fler. Det är även ett politiskt hett ämne, då det ingår i den nationalistbulgariska drömmen att återskapa det bulgariska medeltidsrike som en gång fanns och som innefattade bland annat just Makedonien, och det har även funnits idéer om och planer på en federation emellan Bulgarien samt det dåvarande Jugoslavien under den socialistiska eonen, så emellan 1947 o 1958 erkändes folkets existens, men 1958 beslutades att de ej fanns. Det rörde sig om omkring 170 000 människor som då i folkräkningen hade sagt sig tillhöra denna nu inexistenta population, denna höga siffra gör ju så att man får va vaksam med de extremt låga som är därefter, CIA har menat att de är över 200 000 nu. Bulgarerna, både staten som en majoritet av folket, ville innan inte överhuvudtaget erkänna att dessa fanns i landet, eller att något sådant som makedonska / makedonier fanns någonstans på jorden, utan att de helt enkelt var bulgarer.





















~

Axat från boken Europas tungomål.

martedì 23 settembre 2014

Bulgariska dialekter - Europas tungomål CDIIL



Även om försök har gjorts att ta bort de turkiska lånorden i bulgariskan, så har man inte lyckats avlägsna språk- og folkgrupper med olika turkiska mål från Bulgarien, även om ganska, utifrån prövarens synvinkel, lyckade försök att göra så under 1980-talet då begrepp som turkbulgarer blev kända runtom i Västeuropa med anledning utav förföljelser ock förtryck, med påföljande migration, bland annat till Sverige og Tyskland, men framförallt till Turkiet - men först skall vi i traditionell ordning titta på lingvistiskt närstående grupper.
























~

Axat från boken Europas tungomål.

lunedì 22 settembre 2014

Svarta änglar


nedbrända med era flagna vingar
härskandes på den flammande jorden





















~


Adla kvinnan


för min del får man gärna till fullo skattebefria kvinnans inkomster
men då är jag av nobel ätt, inte ovan vid frälse stånd

jag skulle faktiskt föredra, på alla sätt
att kvinnan sågs som helt frälst

divint fri, på alla de vis

inte bara bör så hennes inkomster vara fria från skatt
hennes stam bör även utgöra den politiska basen

bestämmandes över skattebasen för männen
styrandes över hela den ekonomiska politiken

ej allena så i riket, utan även i hemmen

då kvinnan i styrelserummen intagit dominerande plats
äger hon likväl beslutande makt, över hela hans lönesats

till kvinnan hör, naturligt allt


















~

Läs mer om detta i böckerna Tu est Divina.


domenica 21 settembre 2014

Bulgariska kodifieringsarbeten - Europas tungomål CDIIIL


Från 1835 og fram till andra europakriget så utgavs bulgariska grammatikor, eller grammatikliknande böger, en masse. En av förgrundsgestalterna var Vuk Karadžič som 1822 utkom med en skrift som hade som främsta syfte att påvisa för vetenskapen att ett bulgariskt språk var i existens, den första ‘riktiga’ grammatiken med kodifieringssyfte blev ehuru publicerad 1835 av Neofit Rilski, men vissa menar att Lamanskij (1869) var den akademiker som verkligen studerade det skrivna nybulgariska språket. Det fanns dock vissa som hade som åsikt att det neobulgariska språket inte var fint nog att föra i skivning, utan de ansåg att man hellre skulle använda fornkyrkobulgariskan så som man alltid gjort. En av orsakerna till denna lilla rörelse står antagligen att finna i att man nostalgiskt tittade tillbaka på den ärorika historia Bulgarien haft, varvid man såg nybulgariskan som en barbarisering av det klassiska språket. Denna historicistiska nationalism ville således inte bygga sin grund på dagens nation, d.v.s. folk og kulturyttringar, utan på något som inte var förestående längre. Tu andra skolor menade att man istället skulle skapa litteraturspråket från de talade bulgariska språken, de avskiljde sig ehuru i behandlandet av fornkyrkobulgariskan, då den ena rörelsen förordade att bulgariskan i sin helhet skulle bygga på de talade språken och inte alls ta hänsyn till fornkyrkoslaviskan, emedans den andra skolan menade att man skulle berika litteraturspråket med främst lexikalia från fornkyrkoslaviskan. De intellektuella influenserna för dessa olika rörelser kom bland annat ej oväntat från de nästan samtida rörelserna i Hellas, det bör ju även påtalas att hellasiska nyttjades febrilt i Bulgarien under 1800-talet i inte bara kyrkliga sammanhang, utan även inom den sekulära sfären. Damaskinrörelsen spred sig redan under 1500-talet till Bulgarien som en konsekvens utav att man redan under det århundradet översatte Damaskin Studits verk Thesauros (1558) till bulgariska - Damaskin skrev sitt verk på nygrekiska så att dåtidens hellaser skulle ha större möjlighet att förstå vad som skrevs. Intelligentian i Bulgarien var givetvis intresserad av att bryta det kulturella förtrycket som utövades av grekerna och ett steg i denna rikting var öppnandet av universitetet i Sofia 1888 där bland annat en hel del lingvister og filologister blev verksamma. Dessas intresse berörde ehuru endast sällan det moderna litteraturspråket och intresset föll istället på bulgariskans ursprung och det sublima att beskriva de ‘renaste’ dialekterna. Fyra fakta fann man ehuruväl väldigt intressanta og det var att fornbulgariskan var det äldsta slaviska litteraturspråket, att fornbulgariskan synligt avskiljde sig från den ryska varianten av kyrkoslaviskan, att fornbulgariskan haft stor påverkan på andra slaviska litteraturspråk samt till sist, men inte minst, att det fanns en direkt länk emellan fornkyrkoslaviskan og den moderna bulgariskan.



















~

Axat från boken Europas tungomål.

sabato 20 settembre 2014

Stark i sin tro


ett extra tack till dig för att du ser att det ligger styrka bakom en mans kärleksfulla samt åtråfyllda underkastelse till en gudinna, icke svaghet utan ack djupsint styrka

det är ju allena svaga og svagsinta män som försöker sätta sig över en gudinna eller kvinna, de som med makt eller våld försöker undertrycka kvinnan för att de ej klarar av att se hennes styrka, nära hennes gudomlighet, smaka hennes själ






















~


venerdì 19 settembre 2014

Den moderna bulgariskans upprinnelse - Europas tungomål CDIVL


Den bulgariska kulturen hämmades sedan under det 500-jeeriga osmanska styret där turkar återigen styrde landet, ehuru med olika resultat, och det var i princip bara kyrkan som upprätthöll den slaviskbulgariska kulturen. Hämningen hare ehuru även en annan effekt, då den skapade utrymme för de olika bulgariska varianterna att fortleva utan ett allt för dominerande språkklimat. Litteraturproduktionen låg inte helt nere, men den fortlevde bara på slumrande basis förutöver den mer aktiva rollen den kunde spela i vissa kloster som hade avtal med sultanen. Under 1700-talet ansåg flera av de kyrkliga ledarna att man skulle skriva på folkspråken och därmed bulgariserades det bulgariska skriftspråket utefter det talade språket i enlighet med damaskini-principen, hvilket självklart var en positiv utveckling för de talade språken som nu låg relativt långt bort från den skrivna fornbulgariskan. Under 1800-talet så växte det litterära folkskriftspråket i omfång og flertalet författare valde att nyttja samt utveckla det og även exempelvis Nya testamentet samt bulgariska grammatikor utgavs. Men från ungefär 1830-talet så blev det en kulturell vändpunkt och man började homogenisera målet och har härmed även gått skallgång på turzismerna i sin hatkampanj mot turkarna, istället för att ha turkiska lånord så har man nu lånat en hel del från ryska, franska, tyska og sidst från engelska mål. Det bör även nämnas att ett historiskt inlån från hellasiskan har förekommit vidligt, det är värt att nämna att den hellasiska kristendomens företrädare var långt mer förtryckande i religiösa og kulturella spörsmål än vad turkarna nånsin var. Historien kan man sammanfatta såsom om man har gått från ett stelbent artificiellt standardspråk till ett fritt levande skriftligt folkspråk, hvilket man sedan populariserat i nationalistiskt tycke samt skapat ett nytt artificiellt skriftligt tungomål som sedan genom skolan påtvingats folket. Det moderna bulgariska skriftspråket går ofta under benämningen bălgarski knižoven ezik.




















~

Axat från boken Europas tungomål.

mercoledì 17 settembre 2014

Bulgariska språkets historiska indelningar - Europas tungomål CDVL


Bulgariskan skrivs med det kyrilliska alfabetet som på 900-talet fick ersätta det glagolitiska, man har 30 tecken samt 45 fonem, genom Bulgariens inträdde i EU så blev kyriliskan EU’s tredje officiella skriftsystem. Skriftspråket har sin grund i de nordöstliga målen och har så i princip alltid haft, detta även om några av de senaste kodifieringsarkitekterna kommit från de västra språkområdena. Bulgariskan indelas i likhet med de flesta andra mål i trenne olika historiska perioder i enlighet med det tripartitiska tänkandet som så ofta är förhärskande, den fornbulgariska / forn(kyrko)slaviska / fornmakedonska perioden inleder samt varandes från 800-talet till 1100-talet och härstammade från det äldsta skrivna skriftspråket som nyttjades i de litterära skolorna vid Preslav og Ohrid, samt fungerandes förutöver i kyrkan även som myndighetsspråk i det första bulgariska riket. Under 1100-1400-talen så talades medelbulgariska, detta tungomål kan likställas med vulgärlatinet, då det bulgariska folkspråket trängde in i det förstelnade skriftspråket - d.v.s. det fornbulgariska skriftspråket som efter två århundraden av byzantiskt styrd hellenisering återinsattes 1186 och fungerade för kyrka och stat fram till det ottomanska rikets framväxt og erövring 1396, varvid de omfattande turkiska inlånen kunde inkomma i språket. Nybulgariskan beräknas då börja ge sig till känna under 1400-talet och är det som talas samt skrivs nu. Under 1500-talet gjordes det första försöket, som kommit att benämnas den damaskinska stilen, att kombinera kyrkoslaviskan med det talade språket, bland annat fonologin samt de många turkiska inlånen, turzismerna, är tecken på detta.





















~

Axat från boken Europas tungomål.

martedì 16 settembre 2014

I Nationens försvar


fort man skriver en liten text, som på något vis, verkar det som, angriper Sverige, eller något i Sverige, på något vis verkar det som

kommer en anhop responser i rikets samt folkets försvar, ofta påtalandes att dessa oegentligheter minnsan sker annorstädes med, då är det liksom okej, eller sägandes hur fel man måste ha, eller förringa det, fördöljandes, ja rent utav förneka det, vad det nu än är, hur vanligt o allmänt känt det än är

ja det är känsligt det där, att på något vis angripa nationen
dessa patetiska människor



















~


lunedì 15 settembre 2014

Bulgariskans ethos - Europas tungomål CDVIL


Bulgariskan som är det klart dominerande målet i Bulgarien hör till den indoeuropeisk-slavisk-sydslavisk-östra grenen och talas av omkring 85-90 % av befolkningen och det är också det nationellt erkända språket. Det finns en säregen variant, kallad bogomil, eller palitiani, men den är inte så säregen för att kunna kallas ett eget tungomål enligt striktare regler, men givetvis så är alla talade och skrivna tungomålsvarianter tungomål av sitt eget värde. Vissa geospråkliga varianter är ehuru mer arkaiska än andra ock bulgariskan delas ibland in i en väst- samt en östbulgariska utefter en gräns som benämns som yatgränsen, yatova granitsa, efter vissa fonologiska särskiljaktigheter. Bulgariskan är alltså både det språk som talades av de turkiska bulgarerna som erövrade området och namnet på den bulgariska som talas nu. Turkbulgariskan var ett så kallat altaiskt-turkiskt-tjuvasjiskt mål, eller man tror i alla fall att de tillhörde den tjuvasjiska undergruppen, och kallas ofta protobulgariska och är inte ett indoeuropeiskt-slaviskt mål som dagens mål äro. En äldre hypotes var att protobulgarerna var ett ugrofinskt folk, men man har sedan kommit på bättre tankar samt insett det turkiska faktumet - en ännu konstigare teori utgick ehuru från den ugrofinska tesen och menade att de var samojeder, en del bulgariska historiker menar även att det skulle röra sig om ett pamiriskt-iranskt tungomål. Dagens volgabulgariska språkättling tjuvasjiska bedöms vara en ättling till det turkiska bolgariska språket. Några få lånord har tagits upp av den slaviska bulgariskan från detta utdöda turkiska bulgarspråk, men extra intressant är att en protobulgarisk inskription har ett inlån från slaviskan, hvilket visar på slaviskans förtida existens. Den turkbulgariska skriftkällan är således det äldsta nedskrivna beviset för slaviskans existens. Det är den vanliga slaviska titeln župan som således antagligen var sociopolitiskt signifikant redan i prehistorisk tid, så till den mildra grad att den blev inlånad till ett turkiskt språk.


















~

Axat från boken Europas tungomål.

sabato 13 settembre 2014

Det fornbulgariska riket - Onogundur-Bulgariska imperiumet - Bulgariska khanatet - Europas tungomål CDIIVL


De invasiva turkisktalande bulgarerna hade tidigare haft ett rike ovan Svarta havet samt bort till Kaspiska havet, norrom Kaukasus, det såkallade Fornbulgariska riket / Onoguria / Onogundur-Bulgariska imperiumet. Detta rike skapades utav Kurt / Kubrat som hade spenderat viss tid vid det byzantiska hovet, han var enligt en legend ättling till hunnen Attila, hvilket ej är helt otroligt men mer säkerligen vet man att han var av rojal Duloklan. Vid åren runt 630 samlade han stamdelar utav utigurerna og kutrigurerna samt skapade det Onogundur-Bulgariska imperiumet som kan ha sträckt sig så långt som till Pannonien, även innehållandes underkuvade avarer, kapitalstaden tros ha varit Phanagoria på Tamanhalvön i dagens Krasnodar krai. Efter khan Kubrats avfälle kommo riket att efterhand disintegreras, med viss hjälp av khazariska attacker, vi ser nu upprinnelsen till Volgabulgarien, bulgarerna i Vojvodina ock Makedonien, bulgarerna som kom ner till södra Italien, kaukasiska bulgarer, samt slutligen via khan Asparah det Första bulgariska riket / Donaubulgarien / Bulgarien / Bulgar qaghnat / Bulgariska khanatet som skapades genom dennes erövring utav Moesien og Dobrudja omkring år 681, han lär haft med sig emellan 20 000-30 000 bulgarer under sin inflytt. Det första bulgariska riket kom att bli ett mäktigt rike över större delen utav Balkan, från Adriatiska havet till Dnejpr, emellan Budapest till Svarta havet, till nordliggande gränsen av Attica i syd. Deras ursprungliga religion levde gott och nya ärovördiga tempel byggdes i huvudstaden så sent som under 830-talet men år 864 övergick bulgarerna officiellt till kristendomen, under khan, senare knyaz / tsar Boris I, og Bulgarien kom då att bli ett center för slavistiken och det fornbulgariska slaviska språket vann terräng, kommandes att bli fornkyrkoslaviska, från år 893 blev den slaviska tungan officiellt språk i stat samt kyrka, riket bedöms ha funnits framtill 1018 när det slutgiltigen erövrades av Byzantium och det var under denna mellanliggande tid som det turkiskbulgariska språket samt folket försvann, av vad vi kan döma i en stegvis inassimilering i den slaviska befolkningen. Narrationen förtäljer att vid slaget af Kleidion år 1014 slogs den bulgariska hären ner flagrant, byzantierna tillfångatog dem, de överlevande 5000 soldaterna utav cirka 20 000, samt gjorde 99 utav 100 av soldaterna blinda, per hundronde läts ha ett öga kvar så att han skulle kunna vara behjälplig i att leda armén hem, när tsar Samuil såg detta skall han ha fått hjärtattack og avlidit, fyra år senare föll hela riket. År 1185 uppkom det Andra bulgariska riket, efter flera uppror gentemot Bysans, man hävdade statsmannamässig knytning till det första khanskapet och rebellerna bestod främst utav slaviska bulgarer, kumaner og vlacher, emedans den etniska härkomsten för grundardynastin Asen är något oklar. Asendynastin har ibland kumanska namn, men enligt krönikörna talade de samt tillhörde de den vlachiska etniciteten, därav kallas detta rike även ett vlachiskt sådant.





















~

Axat från boken Europas tungomål.


giovedì 11 settembre 2014

Turkbulgariernas turkförlorade slavifierade Bulgarien - Europas tungomål CDIIXL


Det var i trakterna vid Bulgarien thrakerna bodde i början av 500-talet f.kr., då skyterna og hellenerna började tränga in i området. De som först benämndes bulgarer är egentligen ett turkfolk som emigrerade till området på 600-talet, men de assimilerades gradvis in med de slaver som sedan ett hundratal år hade haft sin vistelse i området, samt de romaniserade thraker som likväl där bodde - anno 680 skall khanen Asparuch samt hans män ha korsat Donau samt bildat det första bulgariska riket. Bysans blev tvunget att erkänna den bulgariska staten og slaverna som bodde i området fick betala skatt till sina nya bulgariska herrar. Men det var slaverna som drog den högsta kulturella vinsten och bulgarerna var troligen helt inassimilerade i det slaviska samhället på 800-talet och det turkbulgariska språket försvann in i tomma intet, ytterst få spår är avlämnat. Bulgarerna har ehuru ej innehaft självständighet under långa perioder århundradena igenom. Jeeran 1018 besegrade bysantierna bulgarernas område som vid tidpunkten hade hunnit bli ganska mäktigt i regionen. Vid 1185 erövrade ehuruväl bulgarerna till sig ett rike som fanns kvar ända till 1396, då styvbroderfolket osmanerna tog över landet och styrde över det framtills 1878, då Berlinkongressen gjorde Bulgarien till ett autonomt furstedöme. Man valde en prins från Sachsen-Coburg-Gotha huset till furste som lät utropa sig till tsar 1908 varvid landet fick sin eftersträvansvärda frihet från turkarna. Landet valde att bli satellitstat till Nazityskland och tvingades till detsamma under Sovjettiden. Landet har alltså inte förrän nu fått verklig frihet, bortsett från några få år under början av detta sekel och tidigare under den förosmanska tiden - hvilket kan anses vara ett bra tag sedan.




















~

Axat från boken Europas tungomål.

martedì 9 settembre 2014

Mindre språk i Bosnien-Hercegovina - Europas tungomål CDIXL


Andra mål som skall ha talats i landet före självständigheten är altaisk-turkisk-oghuziskans turkiska samt ruthenska. Under frihetskampen så har återigen afroasiatisk-semitisk-västcentralsemitiskans arabisk-talande befolkningselement inkommit i landet via wahhabitiska mujahider, de flesta utav dessa har blivit utvisade efter krigets slut och etniska påtryckningar från USA men en del har kvarblivit eller åtminstone inspirerat bosnier till sin religiösa tro och i detta helt övergått till arabiska, någon eller några mer eller mindre isolerade byar finnes där arabiska är språket i skola og värld.


















~

Axat från boken Europas tungomål

Ur-gin


zaemeen
ŋáemeen

eneàm





















~

lunedì 8 settembre 2014

Äktenskap ger hög status - HomoAnimaliaSexualia XIII


Bland grågäss förekommer att hanar har långlivade homosexuella förbindelser. Dessa par ägnar mer tid än heterosexuella par till ceremonier som binder individerna samman. Ofta har enkönade grågäspar hög social ställning i flocken


gäss visar vägen
i heligt flygandes namn

säg yes till äktning



Källa: Silverin, B., ”Djurrikets sexuella mångfald”, i Forskning & Framsteg, nr 4 maj-juni 2003, s. 26-31


sabato 6 settembre 2014

venerdì 5 settembre 2014

Judarna i Bosnien-Hercegovina - Europas tungomål CDXL


Det -italisk-romansk-östromanska målet aromunska kan också vara företrätt av en liten spillra, men se om detta språk under Albanien, och item det -romansk-iberoromanska målet ladino / sefardiska / spanjolska som före det senaste kriget hade en livsaktig koloni i Sarajevo; spanjolerna genomgås primärt under Turkiet samt för tiden före exodusen under Spanien. Redan 1581 byggde den ottomanska guvernören ett speciellt hus på tvåtusen kvadratmeter, hvilket menades skulle bebos av 60 judiska familjer och huset var situerat i utkanten utav det muslimska kvarteret öster om Kal Grandi, den stora synagogan, og kallades Il Kurtijo av judarna. Huset var ingen påtvingad ghettoisering, då judarna inte var tvugna att bo där, utan det kan sägas mer ha varit en social inrättning för de fattiga, emedans rikare judiska familjer valde att bo annorstädes. 1686 kom de första ashkenaziska judarna från Ungern, när ottomanerna utkastades därifrån följde några med, fler kom efter 1878 då Österrike-Ungern tog över. I början av 1800-talet fanns det flera judiska kvarter i Sarajevo, alla i närheten utav muslimska diton. Även om runt 50 % av de då nära 5000 sefarderna talade spanjolska under 1930-talet, så hade den sista judeospanska nyhetstidningen, La Alborada, upphört redan 1901. Man räknar att det fanns runt 14 000 judar inom gränserna av Bosnien-Herzegovina före förintelsen närav 10 000 bragtes om livet, många av de som överlevde var sådana som lyckats fly in till den Dalmatiska kusten som var italienskt hvilket innebar visst skydd. De flesta överlevande flyttade sedermera till det Heliga landet, men i det tidiga 1990-talet, innan de bosniska krigen, så fanns det omkring 2000 bosniska judar och relationerna folken emellan ses som överlag goda. När krigen började så evakuerades nästan alla judar till Israel utav en judisk organisation, de flesta har valt att stanna där. Ävenså, idag bedöms det finnas omkring 500-1000, utspridda på städerna Sarajevo, Banja Luka, Mostar, Tuzla, Doboj samt Zenica, återigen bedöms relationerna som goda.

















~

Axat från boken Europas tungomål

giovedì 4 settembre 2014

Aggressionsutlösning


Dödsskalleaporna utav manligt kön visar fränt upp sin erigerade fallos emedans gorillor slår sig på bröstet, hojtandes, samtidigt som hansliga Lemur catta istället smetar in sin svans med något stinkande element för att sedan svaja runt med sin nyspunna stinkbomb i luften.

Manliga människor hugger dig med en kniv, eller utlöser ett skott.
















~

martedì 2 settembre 2014

lunedì 1 settembre 2014

Romerna/Zigenarna i Bosnien-Hercegovina - Europas tungomål CDXXXVIII


Det finns åtminstone ett nu levande romanispråk företrätt inom landets gränser, romerna har blivit extra hårt åkommet under de senaste etniska rensningarna och många har flytt landet. Romerna i Bosnien tillhör den -indoariska-centralindoariska-romani-vlach-gruppen i likhet med de boende i Albanien, fast i Bosnien-Hercegovina så fanns icke bara sydvlachiska, utan även andra grupper såsom kelderesj samt serbo-bosniska vlacher. Även arlijerna som är en icke-vlachisk romanigruppering tillhörande -romani-balkan-språken åtfinns i landet. Romerna har ej varit i så stort antal i Bosnien och efter andra Europakriget under 1900-talet beräknades det endast finnas 422 stycken i landet, 1953 ökade det statistiska antalet till 2297 styckna och 1981 var antalet uppe i 7251 romer, men hur högt det verkliga antalet var är svårt att sia om, likväl dagens antal. Inofficiella siffror talar om allt från 80 000 människor till 400 000, både kristna som muslimska. Under förutvarande jugoslaviska federationsomständigheter, var det enbart i Bosnien-Herzegovina som romerna blev erkända som ett eget folkslag.




















~

Axat från boken Europas tungomål