Visualizzazione post con etichetta Saudiarabien / السعودية. Mostra tutti i post
Visualizzazione post con etichetta Saudiarabien / السعودية. Mostra tutti i post

lunedì 23 febbraio 2015

Generellt uppehållstillstånd


det är ej allenast syrier som böro få generella uppehållstillstånd, utan även exempelvis eritreaner og nordkoreaner, samt eventuellt andra områden som får utredas, specifika grupper bör betänkas likaväl, såsom kvinnor från Afghanistan et Saudiarabien, homosexuella från homofoba länder, albinos et pygméer från Centralafrika, antisionister från Israel

i övrigt bör man vara positivt inställd till alla som önskar bosätta sig i detta karga land














~


lunedì 25 novembre 2013

Arabiskans språkerövring - Europas tungomål CCCXI


I och med arabiskans gudomliga status så var attityden mot alla andra språk likgiltig, hvilket förklarar andra språks marginalisering inom de arabiska rikena, rörande par example koptiska, hellasiska, syriska, arameiska, berbiska, og så vidare, men ej exempelvis berörandes iranska eller turkiska under det mamlukiska styret i Egypten. Inte heller de arabiska lingvistikerna funno något större intresse i de andra språken, ja ej ens de som hade ett annat modersmål fann något större intresse i sitt av hävd talade språk, till exempel så nämndes ju ovan att den första linguistiska skriften om arabiska skreves utav en perser som inte verkar ha intresserat sig det minsta för persiska. Persiskan har ehuruväl tagit tillbaka sin position som kulturellt bevingat språk, den arabiska kultursfären hann aldrig ha så stor påverkan på Östpersien och under 900-talet så fick det officiell status. När Bagdad föll 657 e.al-h. som följd av den mongoliska invasionen så övertog persiskan arabiskans roll som prestigespråk inom alla kulturella sfärer, förutom inom den religiösa där arabiskan var skötebarnet. När seljukerna erövrade Anatolien så bleve dessutom det turkiska språket officiellt, jämte persiskan som fick litterär status, men även arabiskan innehavde en stark position. Förutöver dessa bakslag så har arabiskan blivit det hegemoniska språket inom den muslimska världen emellan Persien i öster og Afrikas atlantkust, eller emellan Sahara samt Anatolien, denna spridning gick dessutom fort. Erövringarna är ganska bra rekorderade genom arabiska historikers verk och började med de militära erövringarna av de arabisktalande inom halvön, för att fortsätta med att även plocka in områden utanför halvön, exempelvis områden i Syrien ock Irak där arabisktalande beduiner härskat öknarna. Angående huru fort de erövrade områdena blivit arabiserade råder det viss oklarhet, men man tror att arabiseringen gått snabbare än islamiseringen. Islams tolerans mot judar og kristna påverkade islamiseringsprocessen negativt, emedans inga sådana hämningar var förestående gällande språkassimilieringen. Språkassimileringen haver ehuru ej varit total, inte ens på den arabiska halvön där ju sydarabiska till viss del talas i Jemen samt Oman, språk som är oförståeliga för en arabisktalande. I Irak talte de flesta arameiska, emedan pahlaviska användes som administrativt språk under det sasaniska styret og nomaderna talade främst arabiska, några ex-nomader hade även urbaniserats och de flesta av dessa hade dessutom kristendomen som religion. I Syrien finnes ju syriska kvar i sin litenhet, emedans grekiskan utbyttes mot arabiskan under slutet av det första århundradet, både väst- samt östarameiska finnes inom landets gränser - östarameiska främst genom kristen immigration från Irak. Eliten i Egypten talade hellasiska, hvilket även var det administrativa språket, enär befolkningen talade ock skrev koptiska, det forntida Egyptens språkliga ättling. Arabiseringen av Egypten ginge väldigt snabbt och började anno 640 med invasionen av en styrka om 4000 soldater, som ehuru påfylldes med ytterligare 12 000 inom kort. Under 900-talet klagade den koptiska biskopen Severus att kopterna icke längre förstodo varken hellasiska eller koptiska. I Övre Egypten höll ehuruväl koptiskan sin position ett lite längre tag, men vid 1300-talet så hade koptiskan blivit förminskat så till den grad att den enbart fanns kvar på några få mindre platser. Några få byar var koptisktalande ända fram till 1500-talet, men annars så är det numera bara ett liturgiskt språk i den allt mindre koptiska kyrkan, man skulle kunna hoppas på en revitalisering. Bilingualismen i Nedre Egypten varade således bara i två århundraden, hvilket är en förhållandevis kort period, speciellt många koptiska lånord haver heller ej tagit sig in i egyptisk arabiska. Arabiseringen av resterande delarna av Nordafrika gick i vägarna tu kan man säga då den första arabiska immigrationen förhöll sig till städerna där arabiskan toge över som språk relativt direkt, så sent som under 1100-talet rapporteras ehuru om existensen av nordafrikansk romanska, vissa menar att spår av denna även står att finna i västladino. De icke-urbana områdena i Nordafrika behöllo sin berbiska prägel och hava ju så gjort till relativt stor del än idag, men en andra arabisk immigration toges vid när beduinska stammar anlände, två från Syrien samt Nordarabien och en tredje från Sydarabien, denna tredje finnes fortfarande kvar i Mauretanien där deras språk talas. Hur många beduiner som anlände vetes ej, men de samtida antagligen kraftigt överdrivna källorna nämner en miljon individer, detta ledde oavsett reellt antal till en kraftig arabisering av även landsbygden då många berber gingo över till att tala arabiska, en process som ännu ej är avslutad och som förhoppningsvis kan förhindras så att situationen inte blir som för koptiskan, med den skillnaden att de olika berberspråken ej ens haver status som liturgiskt språk, hvilket ju ändock innebär ett visst artificiellt skydd för koptiskan precis som latinet härigenom lyckats överleva. Koptiskan har god grund att återuppstå, åtminstone så länge det finns aktiva eller historiskt medvetna kopter, språket är ju extremt ärovördigt med sin ancestrala grund i gammalegyptiskan. Det finnes fortfarande stora minoriteter berbertalande i Marocko, Algeriet samt Libyen, emedans Tunisien och Egypten endast haver få nutida talare, och berbiskan har haft relativt stort inflytande på de arabiska befolkningselementens tungomål och vi havom här i vissa områden egentligen en adstratisk situation. Både arabiska som berbiska är frekventa bland stora befolkningslager i Europa och bör skyddas i enlighet med deras språkliga rättigheter. Indikationer finnes även att berbiskan håller på att försöks revitaliseras på Kanarieöarna.




















~

Axat från boken Europas tungomål.

SvD, SvD


sabato 23 novembre 2013

Fornarabiskan et Arabiskan - Europas tungomål CCCX


Den arabiska skriften kommer likt den i denna skrift nyttjade skrift ifrån den feniciska skriften - men länkarna emellan språken eller skrivsystemen äro ännu ej klarlagda, hursomhelst så deriveras den nordarabiska skriften från den tidigare sydarabiska. Tidig nordarabiska står att finna ordvis i sydarabiska inskriptioner, men de första nordarabiska inskriptionerna nedtecknades, vid vår kunskap, under åren 512-513 e.kr. och lite mer än hundra år senare så nedskrivos den text som kommer att sprida detta alfabet med en väldig fart, d.v.s. Qur’ānen, precis som latinet och den latinska skriften spreds genom Biblen. Denna fornnordarabiska indelas ofteliga i fyra olika varianter, tamūdiskan som talades i norra och centrala delarna av Arabien, dessa tamūdier nämnes dessutom i Qoranen som ett folk som inte varo mottagliga för profeten Salihs ord og som därmed gick hädan. Tamudierna äro även nämnda i andra historiska källor, exempelvis i inskriptioner från den assyriska kungen Sargon II som säger att de befunne sig nära Samaria 715 f.kr., och även flera tiotusentals främst korta inskriptioner havandes hittats samt benämnts som tamūdiska, hvilka skrivits på en skrift härledd från den sydarabiska skriften, samt som hittats i en del oaser i västra og centrala Nordarabien, längs karavanrutten söderut - dessa hava daterats till att vara från sjätte till fjärde århundradet f.kr.. Lihyānitiska finnes bevarat från ungefäreligen 500-talet f.kr. från oasen Didān, dagens al-‘Ulā, 30 mil nordväst om Medina. Safāitiska hava erfått sitt namn från Safā’-området som ligger sydöst om Damaskus. Här ock i omkringliggande områden haver man hittat hela 15 000 inskriptioner som dateras till från första århundradet f.kr. till det andra efter, men de äro esomoftast väldigt korta innehållandes personnamn som oftast, men både religiösa samt politiska händelser hava nedtecknats. Hasā’itiskan, hvilken är den fjärde rekorderade varianten, haver bara hittats i ett fyrtiotal inskriptioner som påträffats i den saudiska provinsen med samma namn, varande från femte till andra århundradet f.kr. Inskriptionerna äro väldigt korta, hvilket göro att vi ej vetom särledes mycket om språket. Den klassiska arabiskan, ‘arabiyya, åtfinnes givetvis genom Korānen och haver härigenom spridits till ett stort område, men vi vetom også genom islamiska författares skrifter att det även funnos varianter av detta språk. I tidig islamisk terminologi så särdelade man emellan ‘arab og ’a‘rāb där den förstnämnda betecknar bofasta araber i till exempel Mekka samt Medina, emedans den sistnämnda istället står för beduinerna. Beduinerna fick en negativ konnotering genom Koranen som benämner dem som hädiska samt omoraliska, men efter att även de anammat profetens ord så sågo även de bofasta araberna mera positivt på sina nomadiska släktingar, då deras språk oftast varo mer arkaiskt bibehållandes arabiskans renhet från preislamsk tid - termen kalām -al-‘arab ‘arabernas språk’ anspelade på den puristiska arabiska som beduinerna talade. De flesta tror att man kan dela upp den preislamska arabiskan i talspråket samt i det poetiska skriftspråket, härtill skall sedan den quranska arabiskan, d.v.s. klassisk arabiska, läggas, hvilken ehuruväl ej överensstämmer med någon av de ovannämnda, allra minst med de talade språken. Entill detta skall läggas att den talade arabiskan med all sannolik ej varo särledes enhetlig, hvilket särdelningen emellan bofasta og beduiner kan illustrera, det fanns säkerligen även åtminstone i viss mån geografiska variationer. Även den poetiska arabiskan tillät stora variationer, men dessa hade kanske alltid ej geospråklig grund, utan snarare stilistisk. När det arabiska imperiet framväxte så ansågs det även finnas ett stort behov av ett kodifierat språk, kodifieringen av Koranen finge givetvis hög prioritet och det var främst den poetiska arabiskan man lät ligga till grund. Man har i islamisk tradition framhållit att Mohammed var en ’ummī, d.v.s. en analfabet, men det finnes klara indikationer på att skriftkunskapen var vida känd i de urbana centren på den arabiska halvön redan under 500-talet, men detta betyder givetvis ej att just Mohammed kunde skriva, dock att han hade god tillgång till skribenter, varav vi kännom namnen på en del. Det var efter profetens död under den tredje kalifaten ‘Utmāns regentskap som beordning kom om skapandet utav en auktoritativ version av de heliga skrifterna som sedan komme att bli den hegemoniska varianten. I kodifieringsarbetet förfinades även tillämpningen av det arabiska alfabetet, främst genomfört utav ’Abū l-’Aswad som senare även kom att arbeta med att standardisera samt kodifiera det arabiska språket, troligtvis under order från den fjärde kalifaten ‘Alī. Den första grammatikern som gav sig på att beskriva hela språket i bokform var persern Sībawayhi, både han og andra grammatiker använde sig av en tredelning av källor, där man främst lystrade till tungomålet i Koranen, i andra hand togo man till sig språkformer i preislamsk poesi och sist så hörsammade man beduinskt tal som man ju ofta såg som obefläckat mål. Språket i städerna ansågo man allt mer och mer bli befläckat genom de influenser man erhöll från andra kultursfärers tungomål, detta speciellt i de nyerövrade områdena. Under preislamsk tid och under det första århundradet av muslimsk tideräkning så hade man inga huvudkval för sådana influenser, men efter att kodifieringen kommit i kraft fick xenofobin fritt spelrum och man gjorde oftast allt för att hänföra de olika i Koranen befintliga oarabiska orden till en beduinsk etymologi. Det var alltså först efter att det statsstyrda homogeniseringen skett som aggen mot avvighet växte till sig. Denna xenofobiska syn finge stort genomslag från slutet av första århundradet och är till viss del fortfarande förhärskande. År 215 e.al-h. (efter al-hiğra, d.v.s. emigrationen från Mecka till Medina 622 e.kr.) skapdes till og med bayt al-Hikma ‘Visdomens hus’ som var en översättarakademie. Även beduinernas tal förflackades ehuru så småningom och redan efter tre århundrade skrev al-Hamdānī en skrift där han hierarkiskt satte upp de olika stammarna på halvön utefter deras språknyttjning, emedans en annan grammatiker framhävde att det ej gick att finna en beduin som talade genuin arabiska - än idag komma änsköna påståenden stundom om att det finnes beduiner som talar ‘ren’ arabiska. Denna skönmålning av ‘ursprungsbefolkningen’ gick sin vägs ände under det fjärde århundradet när man återigen la negativa konnotationer på beduinfolk. Refereringen av kalām al-‘arab fortsatte dock, ehuru ej till något talat språk.



















~

Axat, men teckenaltererat, från boken Europas tungomål.

martedì 19 novembre 2013

Nordarabiskan og araberna - Europas tungomål CCCIX


Nordarabiskan är vida spridt samt talas av uppemot 170 miljoner människor. Sydaraberna ovan benämnde sig själva ej som ‘araber’, men nämnde existensen utav nomader vid namnet ‘rb. Första gången ordet dyker upp är ehuruväl i en kilskriftstext som blivit daterat till år 853 f.kr. skrivet under den assyriska kungen Salmanassar III som nämner en av sina vederdelomänn vid namn Gindibu som kom från Arbi, eller Arbāya,-landet. Något senare så uppkommer även namnet ‘araber’ som ett populationsnamn, då det för första gången nämnes utav Tiglatpilesar III, 745-727 f.kr., samt sedan frekvent utav hans efterträdare. Men det assyriska og babyloniska nyttjandet av termen tyder på att de använde detta namn för att benämna alla möjliga nomadiska stammar som invaderade deras urbana civilisation. Även i den hebreiska Biblen nämnes araber, till exempel kungen över araberna. Etymologien för ‘arab’ är oklart, i Mariinskriptioner nämns K¤apiru och enligt vissa så är dessa identiska med Aribi samt att detta namn skall kunnas konnoteras till sumeriskans gab-bīr ‘öken’. En annan tes göre gällande att ordet ‘araber’ kan relateras till roten ‘-b-r som betyder ‘att korsa (öknen)’, hvilket i så fall betyder att namnet arab härstammar från samma rot som namnet ‘hebréer’ deriveras ifrån. Roten ‘rb betyder även ‘vara ren’. Hursomhelst så tror man att arabernas framträdande i historien äro tätt sammanknutet med nyttjandet av kameler, huru det än ligger till med detta, så kan det ehuruväl stå klart att domesticeringen av kamelen innebar ett stort uppsving för de som hade dessa i sin hägn. Man tror att kameldomesticeringen först ägde rum i södra delarna av halvön och att denna innovation åtminstone blev känd i norr runt 1200 f.kr., detta är samma tid som vissa semitologer anser vara den tid då olika folk i ökenkanten i Syrien gav upp sitt bofasta liv till fördel för beduinisering. När den sydarabiska makten gick i ide, fick de nomadiska stammarna mer kontroll över den stora handel som sydaraberna hade fört landvägen. Under tredje århundradet vete man att konkurrensen var stenhård emellan Byzantium, Persien och Himyar, hvilket var det sista sydarabiska riket, och alla dessa hade olika nomadarabiska som allierade, Banu Lahm stödde perserna, Banu Gassan stödde byzantierna, emedans kungadömet Kinda istället stödde himyariterna. Det himyaritiska kungadömet föll ehuru efter en etiopisk invasion år 525 och det konstanta krigandet emellan de tvenne kvarvarande stormakterna gjorde dem svaga. Försvagningen hos stormakterna spredo sig även ner till deras allierade, hvilket gjorde så att ett nytt center kunde erövra makten. Mekka hade redan blivit ett kulturellt och religiöst center, men kom att härefter dominera världskartan på den arabiska halvön genom den dominerande stammen i Mekka, Banu Quruyš, som genom en av sina medlemmar kommit att bli en av de dominerande faktorerna i hela världen, speciellt då i Mellanöstern samt Nordafrika.




















~

Axat från boken Europas tungomål.




~~~Fem år sedan~~~


~


giovedì 26 settembre 2013

Semitiskan och Afroasiatiska språkfamiljen - Europas tungomål CCLXXXVI


Den semitiska språkgruppen äro den språkgrupp som hava den längsta dokumenterade historien bland alla tungomål på jorden - cirka 5000 år utav språkutveckling finnes att tillgå. Idag talar över 200 miljoner människor semitiska tungomål ock den överväldigande majoriteten av dessa talar då olika former av arabiska. Hvar de semitiska språken hava sin geografiska ursprungshemvist är i likhet med alla andra språkfamiljshemvister ett omdebatterat område, men länge trodde många att protosemitiskan först började talas på den Arabiska halvön för att därifrån spridas under olika folkvandringar, då den senaste skulle ha skett i samklang med den islamska expansionen på 600-talet. Denna teori har man nu helt övergivit, förutom arabiskans senaste expansion, för en mer övergripande teori och det antas numera att protospråket talades i norra Afrika omkring år 5000 f.kr. Den semitiska språkgruppen haver genom dessa senare rön blivit decimerad från en egen språkfamilj till en språkgrupp inom den afroasiatiska familjen som man har funnit stora likheter med och det finnes således ingen självständig semitisk språgfamilj, utan det är allena en undergruppering till afroasiatiskan, liksom italiskan är en till indoeuropeiskan, samt då varandes den enda förekommande i Europa eller Asien, alla andra underavdelningar äro förbehållna till Afrika, tidigare har ack ytterligare en funnits smått. Den afroasiatiska språkfamiljen går lite under olika namn, det tidigare hamitosemitiska, afrasiatiska, afrasanska, erythræiska, lisramiska, men det mest nyttjade ordet i Sverige som internationellt är nog nu det jag här nyttjar och som myntades 1914 av Maurice Delafosse men bleve ej vida använt förrän macrolingvisten Greenberg tog upp det 1950.






















~

Axat från boken Europas tungomål.

giovedì 4 ottobre 2012

Saudigate - the swedish version



svensk kvalitativ journalistik har gått från att diskutera svenska statens illegala vapenhandel med diktaturen Saudiarabien som aktivt förtrycker sitt folk, kväsandes all tänkbar opposition, till att istället diskutera ett möbelföretag som valt att följa lokala lagar i en katalog













~



sabato 17 marzo 2012

Osama bin Laden - the truthsaying martyr

~
As Osama said on CNN in 1997:

the U.S. wants to occupy our countries, steal our resources, impose agents on us to rule us and then wants us to agree to all this. If we refuse to do so, it says we are terrorists... Wherever we look, we find the U.S. as the leader of terrorism and crime in the world.

Eventually, they killed him off.

~









+ Landi on Saudi, Bomba Obama says Osama, Tragedi

DN, SvD
Tags: Osama bin Laden, martyr, hero, US, terrorists, imperialism

martedì 6 marzo 2012

Landi on Saudi - Landologica CCXX

~
The same corrupt Saudi regime that fueled bin Laden’s outrage is still in power, still backed by the United States. Indeed, they have been doing their utmost to tamp the spreading revolt, spending millions to bribe Yemen’s tribal leaders, dispatching their troops to Bahrain to help crush the uprisning of the Shiite majority in that country.

Indeed, that brutal repression may radicalize thousands of young Shiites, generating hosts of new recruits for al Qaeda or other extremists Islamic groups - even as the corpse of Osama bin Laden lies somewhere at the bottom of the sea.
- Barry Lando

I agree.

~









+ Al-Qaidiku, Terroriststater, Mördarstaterna, Saudi-Schwiiz, Bomblogik

DN, DN, DN, DN, DN, DN, DN, DN, DN, SvD, SvD, SvD
Blogs: Annorlundaz, Beelzebjörn, Görans tankar och bagateller, Medan de faller, Bawar Ismail
Tags: USA, Saudiarabien, Barry Lando, Lando, politik, förtryck, rebeller, Osama bin Laden, Al-Qaida, Al-Qaeda, terrorstater, arabiska våren, arab spring, int

quot: Lando, Barry, “Osama Bin Laden - Everyone’s Missing the Point”, i The Huffington Post, May 17, 2011

lunedì 21 marzo 2011

De sydarabiska språken i Sydarabien, Jemen og Oman

~
De semitiska språkens sydvästra undergruppering brukas indelas i tvenne olika grupperingar, där den ena är allmänt og vida känd, nord- og sydarabiska, där dagens arabiska härrör från nordarabiskan. Sydarabiskan däremot ihopklassificeras ofteliga med etiopiskan men detta är en någorlunda osäker ihopsättning, till exempel så kunno flera ting inom fornsydarabiskan hava mer gemensamt med fornnordarabiska än med fornetiopiska, ibland nyttjas istället geografiska indelningar i en arabisk samt en etiopisk indelning.

Den epigrafiskt bevarade fornsydarabiskan går även under beteckningen sayhadiska. Sayhad är namnet som medeltida geografer nyttjade för den öken som nu benämnes Ramlat al-Sab‘atayn, i norra Jemen samt i saudiska Najranprovinsen, och det var vid ökenkanten till denna öken som de äldsta kvarblivelserna har hittats.

Fornsydarabiskans språg kan antagligen indelas efter var de främst talades, d.v.s. sabaeiska, som var Sabarikets huvudsakliga språk och som finnes bevarat i omkring 10 000 inskrifter, minaeiska eller hellre benämnt madhabiska, då språket ej allena nyttjades av minaéerna utan även utav andra folk som bebodde Wadi Madhab, qatabaniska, hadramīska samt awsaniska og finnes från 800-talet f.kr. - vissa texter som hittats i Hadramawt har arkeologiskt tidsbestämts till 1200-talet f.kr. Man haver även hittat cirka 1000 högintressanta små skrifter som äro av vardaglig karaktär och som måhända förtäljer mer om livet än vad de officiella dokumenten göre, tyvärr så äro de dels väldigt svårförståeliga och dels så är det bara ett tjog sabaeiska texter som blivit publicerade sedan upptäckten 1973.

Vissa menar att sydarabiska tungomål, med obruten kontinuitet, ännu talas i de södra delarna av den Arabiska halvön, andra menar att det är dialektala former av den mer spridda nordarabiskan, klart står att vad det än är som talas där av cirka 50 000-200 000 personer så äro det en distinkt form av, og lingvistiskt långt ifrån, övrig arabiska. Nämnbara tungomål äro soqotrī samt mehrī, og de till mehritiskan närstående bathari og harsūsi samt flera därtill.

Mehrīskan är det mest spridda språket som talas av Mahrastammen plus några andra stammar och individer samt haver, enligt uppgift, ungefär 100 000 talare, de jemenitiska mehritalarna delar själva upp språkvarianterna i tvenne olika kluster. Bathari talas av batāhirerna som äro en population på omkring 300 individer vid Omans södra kust, i Jāzirområdet. Harsūsi talas av harāsīerna og ‘ifārierna i Jiddat al-Harāsīs, hvilka äro några fler, kanske uppåt tusen stycken. Ytterligare ett språk som av forskare upptäcktes 1985 och går under benämningen hobyōtiska är nära relaterat till mehrīskan, talarna till detta språk lever emellan Oman samt Jemen og är ej fler än kanske 100 individer, tugomålet haver erhuldit stora influenser av jibbāliskan. Jibbāliskan har haft många namn i litteraturen, bland annat šhauriska, ehkiliska, qarāwiska samt šheriska, men det är jibbāliska som talarna själva föredrar då det inte är ett pejorativt namn. Språket är uppdelat på några varianter och haver sammanlagt kanske ett antal talare som ligger ungefär vid 5000 individer, främst vid bergen i Dhofar. Soqotrīerna har egentligen inget namn på sitt språk, utan uppkallar det efter ön i Jemen med samma namn där det huvudsakligen talas, plus de näraliggande öarna. På Soqotra / Socotra beräknas cirka 50 000 bo, på ‘Abd-al-Kūri åtfinnes kanske 250, emedans de på Samha inte överstiger stortiondet.

Nästan alla av dessa ovanstående språk har stora variationer inom sig, de flesta variationerna är geografiskt betonade, men även en skillnad åtfinns emellan beduintal samt urbant snack. Det bör givetvis påtalas att kommunicering emellan de olika sydarabiska språken inte är möjligt og vid sådan så talas ofta arabiska istället och tyvärr så är det även allena detta språk som Oman et Jemen använder i officiella sammanhang.

~









Om de arabiska samt semitiska språken kan läsas kring i min bok Europas tungomål.



Andra om: , , , , , , , , , , , , , int

~~~Trenne år sedan~~~

- Saliga.

~

martedì 23 novembre 2010

Mördarstaterna

~
Kina
Iran
Irak
Saudiarabien
USA
Jemen

de länder som avrättar flest människor i sina juridiska system. Tar man med även de statsunderstödda avrättningar som sker utanför domstolsvärlden så hamnar USA på topp.

~









+ USA:s sjuka system, USA - fängelselandet, Guantánamo

Andra om: , , , , , , , , , , , ,

lunedì 14 dicembre 2009

Saudi-Schwiiz

~
Saudiarabien är det enda muslimska land där kyrktorn är förbjudna

Schweiz är det enda kristna land där minareter är förbjudna

i det sistnämnda landet är det folkets röst som talat

~









+: منارة, Talibanlandet Schweiz

Mest för förbud om byggande av minareter var man i bergstyskarnas Appenzell Innerrhoden där 71 % ville ha ett förbud, det var samma håla som den federala schweiziska domstolen fick intervenera i för att införa kvinnlig rösträtt, emot deras wahhabistiska åsikt, i anno av 1990 e.Kr.

Andra om: , , , , , , , , , , , , ,

sabato 24 gennaio 2009

Gazafängelset – Saudi make me free

~
23-åriga Maryam Dwek är feminist, hon är palestinier men uppväxt i Saudiarabien. Hon har de senaste tre åren studerat engelsk litteratur vid Islamiska universitetet i Gaza. Nämnde jag, hon är feminist.

Så fort Gazas gränser öppnas vill hon åka hem till Jidda. Hon tror att hon aldrig någonsin kommer återvända till Gaza.

- Där känns det som att man lever. Här väntar vi bara på att dö.

~


Israels förtryck
feminister avskräcks, flyr

Saudi, here we come


~


livsbejakande feminist
wahhabismfilosofins Saudi

Saudi Arabia = Freedom













~

+ La femme oriental, Arab Open University II.

citeringar från Ormestad, Catrin, “Förändrad framtid bland ruinerna”, Sydsvenskan 22 januari 2009 s. A14.

Andra om: , , , , , , , , ,

mercoledì 28 maggio 2008

La femme oriental

~
féminisme islamiste
le femmes d’Arabie saoudite

de beauté de la femme oriental
profond et mystérieux

féminine sacré



















~

Autre blogs suèdois: , , , , , , , , , , ,

Arab Open University II - الجامعة العربية المفتوحة

~
Flickor i Saudiarabien efterlyser män som vill gifta sig med dem så att de kan fullfölja sina studier utomlands

Flickorna vill att männen ska vara ogifta, ha jobb, samt inte kräva hemgift


~~~

nice orient girls
in power and full glance

married and abroad

~


See also my: La femme oriental.

En löslig fortsättning till Arab Open University

citat, “Saudiska flickor efterlyser giftaslystna” i Sydsvenskan, 24 april 2007, s. A17.

Läs även andra bloggare om , , , , , ,

Arab Open University

~
I dagens DN-debatt framförs förundran över utvecklingen här i Sverige, d.v.s. att fler kvinnor än män når högre bildning, personligen ser jag inte detta som underligt alls, dessutom kan man jämföra det internationellt, med Saudiarabien.

likheter finns, samhällena emellan,
dels strukturen med högt utbildade kvinnor,
lågt för män men med högre lön,
dels den fundamentalistiskt hållna könspolitiken

~

Arab Open University ligger i Saudiarabien
ni vet det landet som beskylls, rätteligen,
för att förtrycka kvinnor mer än andra

men verkligheten är inte alltid densamma
som den som förmedlas via agitatoriska
västerlänska medier

ty, bara 20 procent där är ‘vanliga’ studenter
majoriteten är hemmafruar, og lide affärsmän
men nästan hälften är kvinnor, och av dem
är över 40 procent över 24 år

ville bara påtala det

~


källa: “Saudiska flickor efterlyser giftaslystna” i Sydsvenskan, 24 april 2007, s. A17.

se även Arab Open University II

Läs även andra bloggare om , , , , , , ,

venerdì 2 maggio 2008

اسامة بن محمد بن عوض بن لادن

~
[Osama bin Muhammad bin Awad bin Ladin, eller förkortat
Osama bin Ladin]


I USA finns det idag fyra stycken med det namnet
ändå försöker de hitta en till, borta i Tora Bora

är det inte synd nog, om de som redan bor i USA


~


Läs även andra kulturliberala ord från andra: , , , , , , , , , , , , ,