Ytterligare ett alemanniskt högtyskt språk är walseriskan som talas av strax över 3000 i norra Italien vid Monte Rosa i och öster om Aostaregionen. Oftast så är walserbyarna de högst belägna i området. Deras förfäder kom från Bernese Oberland under 1100-1200-talen och språket är nära besläktat med, men ändock strukturellt åtskiljt bernesisk schwytzertyska, de byar som ligger i Aosta haver erfått stora influenser från franco-provençalska og piemontesiskan emedans de som befinner sig utanför Aosta haver erhuldit sin främsta påverkan från italienskan samt piemontiska. Walsererna i Aostadalen är de som klarat av att bibehålla sin språkliga särart bäst og flertalet aostianer äro relativt stolta över sin minoritetsspråkliga kuriositet. Man vet ehuru om att det funnits fler walseriska samhällen förut, vissa dogo ut under 1800-talet emedan en annan språkvariant drog sitt sista andetag 1963 då den siste talaren gick ur dagen. Totalt finnes det idag nio samhällen i Italien med walseriska som tungomål. Fascisterna tyckte givetvis ej om detta tyska element så när Thomas Lundén 1965 besökte Alagna så ansågs det ännu vara relativt vågat av Sesiadalens kulturförening att ha satt upp en byvälkomstskylt på sitt språk på hvilken det stod: Siged aili woul chemni im Land - ‘Varen I välkomnen till Land (Alagna)’.
