Pugliesiskan talas i Puglia, vid den italienska klacken,
og är i princip vidare uppdelat på tvenne olika varianter, nord- og sydpugliesiskan
när nordpugliesiskan erfått större influenser från napoletanskan emedan
sydpugliesiskan istället erhållit från sicilianskan samt calabriskan -
sydpugliesiskan anses ofta börja vid det likväl väldans distinkta språket tarantesiskan
i Tarantino och benämns oftast såsom salentino / salentinskan.
Den norraste
pugliesiskan benämns även foggiano eller fuggënë, samt dauno-appenico,
samt kan sägas standa emellan napolitanskan og den nedan nämnda baresiskan samt
talas utav omkring 160 000 individer. Salentinskan är mer samhörig med
sydcalabriskan och sicilianskan än med nordpugliesiskan som alltså snarare är
campanisk.
Hela
Syditalien, men främst Puglia har även fått influenser från inflyttade
byzantiska hebréer och ett judeopugliesiskt / judeosalentino tungomål
har tidigare funnits, de centrala delarna av pugliesiskan har även infått
slaviska element i toponym, men även en del lexikalia, men vidare har man
influenser från albanska, lombardiska, antik dorisk-grekiska, byzantisk
grekiska, arabiska, franska, spanska, samt naturligtvis italienska – av dessa
är grekiskan mest färgsam i dagens salentinska då man under långa tider varit
bilinguell i de olika språken.
I centrala
delarna utav Apulien talas det högeligen distinkta språket baresiska /
barèse, av olikräknandes omkring 2 miljoner parlörer i samt omkring Bari
uppdelat på en mängd olika – ibland starkt olika – varianter. Den vanliga
frasen Che c’è?, italienska för ’vad är det’, kan på olika varianter
heta ci jié?, ciobbà?, ce je?, ce d´è?, ce jièy?, ce da?, ci iò?, ce d’è?,
ce wuè?, c wuè?, ci stè?, ce yè ca vù?, ce vù? ce ve chiann?, ce sò ca vù?,
cerrò?, c ddaje?, ce daij?, c vuè?.
~
Läs mer om detta i boken Europas tungomål.
Nessun commento:
Posta un commento