Ahí abajo

 

 

desierto

desertificación

 

ahí abajo

 

hambre













~

 

Quinquillerosernas quinqui - mercheros

 

 

Quinquilleroserna som talar quinqui tros av många vara seminomadiska ättlingar till moriskerna som blivit nomadiska i syfte att hålla sig undan förföljelserna som skedde främst under 1500-1600-talen gentemot de andalusiska araberna, arabisktalande samt muslimer, eller muslimskhärkomna men konverterade personer, de själva kalla sig dock ofta för mercheros.

 

Deras språk äro en altekastiliansk språkform som även säges hava kopplingar till, eller i alla fall influenser ifrån, spanskromanin caló, men quinquilleroserna anser absolut ej att de äro romer i etnicitet, enligt en icke-morisk teori så äro de just romer, enligt en annan marklösa bönder från 1500-talet, enligt ånyo en därvid en blandning utav de alla. Ett dokument från 1600-talet göre gällande att mercheroserna äro återvändande morisker som flyttat tillbaka strax efter utvisningen, men då anbemödat sig ett nomadiskt leverne för att undkomma förtrycket.

 

Överlag så nonchalerar det spanska samhället existensen utav denna minoritet och menar att det bara rör sig om lösdrivande patrask. De bor numera främst i Galicien samt norra Extremedura, men även i Madrid och Barcelona, sedan de blivit tvingade till bosättning under 1950-talet bor de som oftast i perifiera delar utav städerna.

 

I antal räknat finnes uppgift om att deras totala antal böro ligga på omkring 150 000 personer men huru många som då skulle tala det arkaiska quinquimålet får låtas stå oklart.











~

Läs mer om detta i boken Europas tungomål.

Reggeton Vs House Mix 2011 - Dj Lando - Landologica CDXXXVIII

~

Extremaduriska i Extremadura

 

Norr om Andalusien talas extremaduriska / estremeñu av 200 000 aktiva talare och kanske upptill en halv miljon har passiva kunskaper i språket, främst i Extremadura.

Extremaduriskan är uppdelat på nordlig extremaduriska / artu estremeñu, central / meyu estremeñu og sydlig / baju estremeñu, detta sista främst i Andalusien, där flertalet parlörer befinner sig inom det norra området för tungomålet, og det är även detta som kommit att bli den ‘höga’ formen av språket, de övriga har alltmer kastiljiserats efterhand sedan 1700- eller 1800-talen. Det var även under slutet utav 1800-talet som mer gedigna skribentiska alstringar gjordes på extremaduriska i formen utav poesi.

Estremeñu har inget skydd överhuvudtaget och även många av befolkningen i regionen ser ner på språkformen änskönt det numer åfinns en organisation som arbetar för språkets överlevnad. Språket höre ursprungligen till de asturleonesiska språken, även om många kastilofiler äskar framföra annat.

Språket har ehuru uttunnats alltmer sedan år 1230 när kastiljanskan blev officiellt tungomål och alltmer övertog språkdomänen efter det förutvarande latinet, samt inrättande det kastiliskframförandes universitetet i Salamanca.

Salamancas variant palra d’El Rebollal är numer nästintill utdött.

~

Läs mer om detta i boken Europas tungomål.