Kaukasiska tjerkesser fanns i landet, på Trastfältet, emellan 1880-talet og 1998 när de lämnade landet efter hot och trakasserier från albanska nationalister varvid de flydde till Adygien.
Kaukasiska tjerkesser fanns i landet, på Trastfältet, emellan 1880-talet og 1998 när de lämnade landet efter hot och trakasserier från albanska nationalister varvid de flydde till Adygien.
I Prizren bor även de ungefärliga 50 judar som bor i Kosova, dessa är av ladinsk börd samt ankomna under den Ottomanska tiden, enligt uppgift talar de albanska samt turkiska. De likaledes ungefärliga 50 judar som tidigare bodde i Pristina har avflyttat till Serbien under kriget, de skall även ha haft lingvistiska knytningar till serbiskan. Det totala antalet judar har antagligen aldrig varit särledes stort i Kosova, år 1455 fanns 1 dokumenterad, vid 1920-talet omkring 500, under andra världskriget så inkorporerades Kosovë i det italienska Albanien og skyddades därav från nazityskarna. Härefter har många avflyttat, främst till Israel, og vid räkningen 1991 funnos det omkring 112 judar i Kosova, möjligt att det fanns fler, men nu är det således de turk-albanskspråkiga i Prizren som finnes kvar. De har varken synagoga eller skola men de etniska kontakterna verkar vara goda.
Även den altaiska familjen är representerad genom att det beräknas finnas ungefär 8 000-50 000 individer som talar turkiska som en osmansk efterlämning, men den albanska gerillan UCK har gått hårt mot dem. De är främst boendes i den sydkosovitiska provinsen Prizren och under perioden 1389 till 1913 levde de under fridsamma förhållanden tillhörandes den hegemoniska etniciteten men varefter olika former av förtryck och slaviseringar, nu albaniseringar, påtryckts dem. Endast nu haver man åter erhaft en naturlig rätt till egna skolor på turkiska, hvilket man nu har från dagis og fram över alla nivåer. Endast i byn Mamuša, norr om Prizren, utgör de en majoritet, med 93 %, det är även den geografiskt minsta kommunen i hela Kosova, emedans de i Prizren utgör emellan 15-30 % av befolkningen samt i Kosovska Mitrovica i Nordkosovo utgörandes omkring 0,5 %.