lunedì 29 agosto 2016

Ångermanländskan et Medelpadsmålen


Ångermanland som ju osså tillhör det som kallas Norrland kallas vid ett särskilt landskap från och med 1300-talet. Vid slutet av det århundradet så fanns en borg, Styresholm, vid Ångermanälven og vid medeltidens slut så hade det tidigare relativt glest befolkade området genomgått en ingående uppodlingsprocess. Befolkningen ökade i dessa marker så sent som i synnerhet under 1800-talet, men har sedan dess minskat i antal ånyo.

De ångermanlännska tungomålen haver tydliga gränser i söder samt väster og följa ofta landskapsgränserna. De i norra Ångermanland existerande målen nordmalingska samt bjurholmska har sin fasta grund i ångermanlännskan, i dessa har det initiala hv- som pre1905 fanns i svensk standardstavning inte blivit v- som i standardspråket utan gv-, hvit har därmed blivit gvit, i Sydsverige heter detta ofta istället hvid. Dessa tvenne språk har ehuru fått västerbottniska inslag genom att de ligger i gränstrakterna.

Överlag så äro ehuruväl de ångermanlännska målen även de klart norrländska med de karaktäristika som det innebär, med till exempel vokalbalans av östnorsk-norrländsk typ, men de skiljer sig delvis åt i fonologin.


Medelpadsmålen är i synnerhet homogena samt ansluter väl till de sydnorrländska målen och det åtfinns en stark gräns mot söderns Hälsingland som dock även de haver erfått sydnorrlännska språkfinurligheter i sina nordligare, samt måhänderligen mellersta, mål.












~

Läs mer om detta i boken Europas tungomål.

Nessun commento: