mercoledì 19 giugno 2019

Linear B från Linear A af Minoien - Europas tungomål DCCLXVIII

 
Således, det indoeuropeisk-helleniska språket utgör en egen undergrupp samt bekallas förutom helleniska, även grekiska, eller då elliniska, og finns belagt från den senhelladiska epoken, närmare bestämt vardandes tidsmässigt ungefäreligen 1400 f.kr., genom de mykenska texterna som skrevs ned med den oftnämeliga skriften linear B. Linear B är ett skriftsystem som är utvecklat ifrån linear A - linear A har ehuru ej kunnat tydas ännu, linear A i sin tur har likheter med ett skriftsystem som nyttjades ännu tidigare som även har en hieroglyfisk anknytning, detta skriftsystem är ehuru för knapphändigt bevarat, og antagligen ävenledes skrivet, för att man trovärdigt skall kunna tyda det. Linear A användes av den minoiska civilisationen på Kreta som varade emellan cirka 1650 till 1450 f.kr. i ett tungomål som vi tyvärr inte heller vet så mycket om, både linear A och dess föregångare användes antagligen som skriftsystem för att göra inventarielistor samt annat liknande. Det minoiska språket ses av vissa som en distinkt gren utav indoeuropeiskan, emedans andra istället ser språket som en semitisk utpost.
















~

Axat från boken Europas tungomål.
 

martedì 18 giugno 2019

Inkomster

 
som man, som flera män,
bör våra inkomster gå till dig














~
 

lunedì 17 giugno 2019

Namnen Hellas og Grekland - Europas tungomål DCCLXVII

 
‘Hellas’ är den nutida tillika formella benämningen på det som på svenska brukar kallas ‘Grekland’, men det bör ehuruväl biläggas att termen ‘Hellas’ måhänt ej är den bästa benämningen på staten, folket og språget, om vi bortser från att de själva kallar sig vid den termen d.v.s. - det är dogh den bästa som vi känner till, både ur historiska samt ur samtida politiska synvinklar. Hellas var från början enbart beteckningen på ett landskap i sydöstra Thessalien, för att sedan utökas till att gälla hela Fastlands-‘grekland’ og osså i vidare benämning alla områden som beboddes av hellener, d.v.s. även de i Syditalien o.s.v., för att nu då vara beteckningen på den stat som på svenska ofta benämns ‘Grekland’. Termen hellener var egentligen ett namn på en stam i Thessalien och varför den senare kom att användas på alla ‘greker’ är okänt, det förstnämnda är ehuru ett riktigare ord om man ser från talarnas synvinkel då termen ‘greker’ är romarnas benämning på hellenerna efter den stam, graierna, som dessa uppkallats efter, men som man ehuru ej vet allt för mycket om; hellenernas namn på språket är elliniki glossi - d.v.s. elliniska.
















~

Axat från boken Europas tungomål.