Frankrike har genom sin historia emottagit en del migranter från Sydostasien, exempelvis de sinotibetanska kineserna som idag utgör en minoritet om kanske 200 000-300 000 individer. Den första kinesen som anlände till Frankrike var Shen Fo-tsung från Nanking som 1684 anlände till landet. Senare under första storkriget under 1900-talet så tog Frankrike in omkring 40 000 kineser, från sydöstra Kina, som billig arbetskraft, närainpå slavar, de flesta blev hemskickade eller åkte hem efter kriget men omkring 5000-7000 stannade i Paris och lade grunden för den kinesiska kommunitet som senare växit sig fast. Under 1930-1940-talen anlände en del kineser från Wenzhou till Paris och invandringen har sedan fortsatt genom århundrandet.
Det finns även omkring 20 000 kambodjaner som ankommit från 1860-talet och framåt till främst 1950-talet men dessa har i mycket högre grad assimilerats språkligt än vad fallet är för kineserna, förutom de som anlänt i nästa våg av invandring från området som skett under 1990-talet. Buddhismen fungerar istället som en distinkt etnisk markör.
Omkring 30 000 japaner, hälften i Paris, finns i Frankrike sedan individuell invandring skett sedan 1870-talet og framåt och stora delar utav befolkningen bibehåller sin religiösa antoning samt etniska markering.
Av den koreanska diasporan som huserar i Frankrike som nu uppgår till omkring 15 000 individer är allena en försvinnande liten del härstammandes från tidigare invandringar som påbörjades 1919, nästan alla härstammar istället från invandringar som skett under 1990-talet. I hög grad har alla dessa bibehållit sitt koreanska språk och den äldsta nu fungerande koreanska skolan grundades 1974.
Den stora sydostasiatiska språkbefolkningen i Frankrike består dock utav, förutom kineserna, utav de austroasiatisk-mon-khmer-viet-muong vietnamesiska som talas utav en del utav de varandes omkring 250 000 vietnamesiska människorna främst centrerade i Paris, Marseille samt Lyon. Vietnameser började invandra i början av 1900-talet som en konsekvens utav fransk kolonisation og många kommo naturligtvis även i kölvattnet utav vietnamkrigen. Vietnameserna har ofta en grundmurad identitet som är delad emellan att vara vietnames samtidigt som man är välassimilerad i det franska samhället, språket tunnas ut på ordinärt vis utefter generationerna går framåt, men det är måhänt att den vietnamesiska buddhismen kan hålla kvar språkbruket i högre grad.
Den vietnamesiska kejsardynastin Nguyễn residerar i
Frankrike.
~
Läs mer om detta i boken Europas tungomål.
