Grekland –
eller Yunanistan - har även en ganska stor turkisktalande befolkning
beståendes av de osäkra siffrorna om mellan 30 000 samt 130 000, i speciellt
västra Thrakien samt i den Egeiska havsregionen - turkiskan är det enda
minoritetsspråk som fått visst officiellt erkänande i Hellas, gällande alla
andra utav de många minoriteterna gäller total nonchalering. Av turkarna kallas
de ofta Batı Trakyalı, västthrakierna.
Det är ju
positivt att man förstått att man icke till fullo kan kränka vissa individers
rättigheter, men det skulle ju vara ännu positivare om man gjort dessa lagar
universiella omfattandes alla folk samt språk, og ej enbart de som haver en
regional stormakt, med medföljande maktkamp, bakom knuten. Enligt vissa
demografer finnes givetvis inga minoriteter överhuvudtaget i Grekland,
förutöver en liten muslimsk spillra.
Muslimerna i
Hellas har sina egna skolor och utbildningen i dessa bedrivs på turkiska,
arabiska og grekiska. Det finnes dessutom tidningar samt radiostationer som
nyttjar turkiska som basspråk. Turkiskan hade givetvis varit ett långt mycket
större språk i Hellas om det inte varde för den befolkningsutväxling som togs
vid under 1920-talet efter det att Grekland varit i Turkiet och krigat och även
tagit en del områden från ärkefienden, nästan 400 000 muslimer och över en
miljon kristna påverkades utav ‘religionsrensningen’, hvilken ehuru ej berörde
turkarna i Thrakien eller grekerna i Istanbul. Inte heller de fåtaliga
dodecanesiska turkarna berördes av folkförflyttningsavtalet 1923, då öarna
hörde till kungadömet Italien vid denna tid.
~
Nessun commento:
Posta un commento