I Basilicata talas
ett tungomål som av tradition går under beteckningen lucaniska, men man
haver nu även börjat nyttja den officiellt härröriga beteckningen basilisciska.
Det samlade språket har omkring 800 000 talare.
Lucaniskan är
ehuru ej enformig, sydlucaniskan är den mest lingivistiskt arkaiska, men
det finns även andra sydlucaniska varianter som inte bibehållit lika stor
ålderdomlighet, dessutom så åtfinnes då nordlucaniskan i till exempel
Potenza där ‘mio, tuo, suo fratello’ istället blir mi frà, ta ffrà,
samt sa ffrà. Speciellt nordlucanskan har erhållit influenser i ökande
grad från napolitanskan, men det verkar även som en sydlucanisering sker i
norr, i åtminstone vissa avseenden.
I likhet med
andra språk i regionen så har lucaniskan erhuldit stora influenser från i
princip alla etniciteter som varit i regionen sedan postlatinsk tid og framåt,
även prelatinsk oskiska hänföres till, språket är väldigt lokalt uppdelat i
olika språkentiteter, ibland med delvis grund i olik influensbörd.
I det inre
utav Basilicata finns även ett antal små språköar av galloitalienska,
d.v.s. av norditaliensk stam, där de flesta kolonierna verkar ha anlänt från
Piemonte under 1100-1200-talen, likväl albansk arbëreshëiska är existent i ett
antal kommuner.
~
Läs mer om detta i boken Europas tungomål.
Nessun commento:
Posta un commento