Bland de -ökeltiska
språgen finnes ehuruväl även de goideliska representerade, av hvilka det
största är skotsgäliska eller gæliska som talas av omkring 60 000
invånare - det är ehuru enbart mellan 10 000-30 000 som är aktiva användare av
språket og vid folkräkningen 1981 uppgav ingen sig vara monolinguell, hvilket
är ett omintetgörande av de 300-400 monolinguella som uppges ha funnits under
1970-talet. Tungomålet talas nu av cirka 1,2 % av Skottlands befolkning över
tre års ålder. Språket är centrerat till de norra samt centrala countierna i
Ros agus Combra / Ross and Cromarty, på Innse Gall / Hebriderna, An t-Eilean Sgitheanach / Eilean a’
Cheò / Isle fo Skye / Skíð og speciellt
de Yttre Hebriderna / Na
h-Eileanan Siar - det finns
ehuru även emellan 500-1000 talare i Alba Nuadh / Nova Scotia, Cape Breton et
Prince Edward Island i Kanada som gör livaktiga försök i bevarandet av
tungomålet men språkets ställning är här än värre än i Skottland. Språkets
nuvarande utbredning är ingenting jämfört med dess befintlighet under
1500-talet då det kanske talades i över 70 % av det skotska terriroriet, men
redan under medeltiden utarmades gäliskan i öst og i lågländerna till fördel
för skotskan. Nu under 2000-talet har ingen parish i fastlandets Skottland en
gälisktalande befolkning överstigande 21 % av befolkningen och det är bara i Na
h-Eileanan Siar som det generellt är över 50 % i talantal över hela området,
hvilket det även är i Kilmuir / Cille Mhoire på norra Skíð. Folkräkningen från
år 1991 visade att barn som har två föräldrar som talar gäliska till 72 % talar
gäliska själva, emedans siffran droppar till 37 % om barnet levt tillsammans
med en ensamstående föräldrer fastän denna talat gäliska, samt allena 14 % av
fallen där två sammanlevande föräldrar finnes men där bara en utav dessa är
gälisktalande. På de Yttre Hebriderna talar ännu runt 50 % av barnen emellan
3-15 års ålder gäliska ordinärt.
~
Axat från boken Europas tungomål
Nessun commento:
Posta un commento