Everlasting war

some tribes of Congo

declared war on Gorilla gorilla

there where no human enemies left

~

+ Postmodernisme premillénaire

Antik globalisering - Modern isolering - Postmodernisme premillénaire CIX

Inom den legalistiska statsfilosofin från Kina som har över 2300 år på nacken framförs även att staten måste vara objektiv och att moralismer ej har någon plats i statens göromål, att likhet inför lagen skulle råda var självfallet en av de viktigare principerna,¹ og Hsün-tzu, ca. 293-235 f.kr., var törhända den första att mena att moral var ett fenomen med socialt ursprung.² Även om vissa saker givetvis icke går att föra i en diskussion kring de auktoritära tidsbenämningarnas gällande auktoritet, till exempel globaliseringen med tanke på exempelvis Giddens og Andersons anmärkning, men å andra sidan så är dagens värld globaliserad i den värld vi kännom den og så var det även i vissa andra epoker, romarnas maktsfär samt intressesfär omsträckte nästan hela den kända världen og de bedrev handel även bland annat med bortre Asien, par example de romerska köpmän från Palmyra som nämns i kinesiska källor som anländande till kusten av centrala Vietnam plus andra liknande befintligheter.³ Mongolerna varo ännu större varandes det största rike jorden någonsin skådat, en nestoriansk munk från Peking åkte till Rom et Paris og det var dennes besök hos påven som gjorde att han sände Giovanni di Monte Corvino till Beijing och det är möjligt att Chinatowns redan under 1300-talet fanns i städer så långt väster ut som Moskva og Novogrod,⁴ senare haver ju engelsmän samt spanjorer, bland andra, gjort sitt bästa för att ta allt, eller allt av deras sedda vikt - fenicierna varo förövrigt også väldigt internationellt inriktade havandes globala kontakt­nät med dåtidens mått mätt, även större miljöiga ting var globala i sann mening i den ‘premoderna’ eonen - mottagarna og givarna av tingen varo ehuru ej medvetna om denna miljöliga globalitet men detta gör dock icke att realia kvarstod. Åtminstone Romarriket hade ju ett välutvecklat marknadssystem, förutom i dess senare del då allt brakade ihop bland annat till följd utav ‘modernistiska’ tendenser från statens håll, enligt många, bland annat så fifflade man mycket med pengavärdet införandes dåtidens planekonomi, som gott går att jämföra med dagens förutom den tekniska delen og de utökade möjligheter detta ingiver givetvis - men faktum kvarstår att många ‘civilisationer’ har sträckt ut sig eller haft ambitionen att göra så eller kanske enbart hållt kontakten, via handel törhända, med den världen som de kände till og därmed så var deras världsbild eller verklighetsbild fullständigt globaliserad, det behöver alltså icke heller ens vara i krigiska eller maktsfäriska termer, - sen om detta var hela den faktiska planeten Tellus har mindre med saken att göra. Dagens malmöit har ofta mycket lite eller ingenting med en tuareg från Mali att göra, og så vidare, og det även efter det att man i exempelvis Malmö känner till att maliska tuaregher finns, det är förövrigt inte speciellt troligt att alla människor känner till alla andra ‘folk’, ibland hittas även nya okontaktade folk, exempelvis i Amazonas og det var bara för något år sedan som antropologer ‘fann’ ett nytt folk som aldrig sett ‘vita’ tidigare, ej heller ‘uppfunnit’ elden på Nya Guinea - ‘vita’ hade givetvis icke heller sett dem innan. Därav den centrerade uppståndelsen. De flesta ännu okontaktade folk finns i Amazonas eller Papua Nya Guinea, även inom EU finnes minst två okontaktade stammar av Wayapifolket i Franska Guyana, men även i världens näst mest befolkade land, Indien, finns exempelvis de helt okontaktade sentinelserna på Nordsentinelön i Andamanerna, de tros ha levt där under hela 60 000 år og skjuter än idag mot alla som försöker kontakta dem, vi i den övriga världen vet ej ens vad för språk dessa talar, de, samt övriga negritos i Asien, tros härstamma från de allra första migrationsvågorna, av Homo sapiens, från Afrika. I realiteten samt i juridiska hänseenden så är Nordsentinelön en självständig stat, og bör betrakas som det.

Fotnoter

1) Se t.ex. Gernet, 1997:91, 93, 116, se även p. 315 om bondeupproret 1130 e.kr.

2) Ibid:96 – han verkar dessutom ha ett resonemang liknandes Nietzsches angående människan ~ men ser människans ‘sanna’ inre som något negativt samt samhällets tämjning som något positivt.

3) Ibid:127-128.

4) Bl.a. angående mongolerna plus några andra kontakter, se t.ex. Ibid:362-363, 376-379.

~

= Postmodernisme premillénaire

Retning

när andra kukar är med så är det där extra teasfyllt, du slickar ollonet som du sa lite lätt, runkar två drag, gnider dina blygdläppar, men sen knullar du den andra, för att sedan sätta dig på min mun

~

+ Femtio nyanser

Filistéerna från Kreta

Namnet filistéer kommer av hebreiskans pelištim og många tror att dessa är identiska med peleset eller plst, d.v.s ett av de sjöfolk som härjade i områdena samt som omskrevs av egyptierna och som århundradena efter sitt beryktade, men hejdade, intåg i Egypten cirka 1186 f.kr. under Ramses III, bosatte sig i Levanten, givandes sitt namn till Palestina.

Enligt Gamla Testamentet så härrörde filistéerna från Kraftōr, hvilket hvissa menar betyda Kreta som ju är den ö som uppkommer under namnet Kapturi ock Kaptara i de kuneiformiska texterna. Gamla Testamentet skrivo även att de var bröder till Ludim, hvilket föranspelat studier kring en lydisk härkomst, men även luvisk.

Filistéernas ursprungliga språk, innan de gingo över till kanaanitiska, haver ehuru ej i nämnvärd grad bevarats, men de fåtaliga ordspillror som finnes kvar antyder likväl en indoeuropeisk koppling.

~

Läs mer om detta i boken Europas tungomål.

Älskling

du är en jävla hynda

~

Kukfrosseri

antingen att det är ett swingersparty eller att det är bara ni väninnor med en massa bredkukade ståtliga bulls som ni avnjuter vilt, där ni mellan varven avlämnar era vätskor i min fastsurrade mun, får tungmassage, samt slickning, innan ni tar tag i kukafton igen

~

+ Femtio nyanser

Corfu Island

~

Tidslös totalism, tolerans, neutralism samt individualism - Postmodernisme premillénaire CVIII

Olofsson diskuterar, ock så många andra, menandes att denna individualiserade berättelsesyn kan hava sitt ursprung i protestantiskans puritanism. “Det moderna samhällets stora illusion var tron på framsteget” fortsätter han,¹ men man måste taga i beaktande att denna framstegstro är kopplad till modernitetens kollektiva ordning, d.v.s. stora berättelse, framstegstron som nu finns är mer kopplad till individen og är det som Olofsson själv kallar individualiserad berättelsesyn, d.v.s. små berättelser, og är således väsenskild - eller måhända enbart graduerings­skild, d.v.s. frågan kvarstår postmodernism eller senmodernism, att de historiska kopplingarna äro mer komplicerade än så som här illustrerades havom vi redan sett og både en individualiserad såsom kollektiv framstegstro havandes gjort sig gällande tidigare. Angående fenomenens ursprung anser skrivören att man, av ovansagda skäl, antagligen får gå längre tillbaka än till protestantisk puritanism - eller rättare sagt icke fenomenets ursprung men dess förekomst, individualism havom vi redan nämnt. Under medeltiden fanns många yttringar som kan identifieras som varandets små berättelser. Antagligen så kan man gå mycket längre tillbaka, det är antagligen icke fråga om någon ‘post’-‘modernism’ överhuvudtaget då det som karaktäriseras som postmodernism, i det här fallet små berättelser, hava funnits under olika epoker i historien og det samma gäller förövrigt även det som karaktäriseras som modernism, d.v.s. stora berättelser - ty totalismer äro ingalunda något nytt i lunden även om det ofta framställs som det, för exempel på detta så kan man se både bakåt som framåt i texten, det sumeriska eposet är ju ett bra exempel på en dåtida prekristen samt pre1600-tals totalism, den bronsålderstidiga hettitiska kungen Tudhaliyaš IV, som även nyttjade solgudstecknet œ i samklang med sitt namn på sitt sigill, betitlade sig LUGAL KIŠŠATI ‘kung över världsalltet’, detta sistnämnda lånade de antagligen in från mesopotamskt håll emedans solgudssynen är inhemsk,² og så vidare. Båda två kanske hela tiden funnits i olika grad, neutralismen som är en viktig del av postmodernismen karaktäriseras exempelvis ofta som något nytt, men den historiska realiteten täljer annat då den i vissa framstående riken varit närvarande.³ Så för att komplicera till det lite så får man ta i beaktande att neutralism även det existerat under minst 4000 år, precis som totalismen. Många riken har haft religions-, yttrande-, eller åsiktsfrihet - dessa ‘friheter’ bygger på neutralism då man tillåter i stort sett vad som helst. Religionsfrihet hade exempelvis Romarriket under vissa epoker, Mongol­riket samt det muslimska mogulriket i Indien under kung Akbar, og feniciska fragment visar att det fanns människor redan 2000 f.kr. som ansåg att alla människor var lika värda inför både varandra samt gud, märk väl att likvärderingen även gällde inför varandra - en tanke som än idag står sig.⁴ Från att acceptera og respektera att det finnes olika åsikter eller trossystem hos individer är steget icke långt ifrån att också vara neutral i frågorna gentemot eller inför dessa andra, att vara neutral, att värdera alla lika, att erkänna pluralism, og så vidare - allt detta går emot gamla invanda syner på de äldre samhällena - postmodernismen kanske är premodernism, ursprunget till postmodernismen måhända est äldre än modernismen självt, särledes om vi användom de definieringar som framkommit kring ‘moderniteten’, hvilket vi nog ej börom göra.

Fotnoter

1) Olofsson, 1997:36.

2) Gonnet, “La titulature royale hittite au II^e millénaire avant J.-C.”, i Hethitica, III:24, Fauth, “Sonnengottheit (^DUTU) und ‘Königliche sonne’ (^DUTU^ŠI) bei den Hethitern”, i Ugarit-Forschungen 11:227.

3) Märk: ordet ‘framstående’ används icke i syfte att konkludera likheter emellan det ovan proponerade ock rikenas utveckling utan enbart i syfte att belysa att det oftast äro de någorlunda materiellt / politiskt / ekonomiskt framstående rikena i den tidiga historien som vi vetom någorlunda mycket om.

4) Se t.ex. Bring, “Mänskliga rättigheter”, i SvD, 10 dec 1998:18-19.

~

= Postmodernisme premillénaire

Slickfest

du kan binda fast mig på golvet i ett rum, när du har tjejfest, sägandes att det är fritt fram för alla att när som under kvällan sätta sig en stund nyttjandes min mun för munridning

min förhoppning är dock att jag därefter får så mycket safter från dig att jag kan skölja mig ren

~

+ Femtio nyanser

Lumà - 2012

ett vin negro, härkommet från Sambuca i Sicilia, gjord till fullo utav sicilianskans egna Nero d’Avola / Calavrisi givandes ett mörkrött karaktäristiskt uttryckstungt fylligt robust mycket aromatiskt delikat vin med härliga kryddor, lakrits, nejlika, olika former utav mörka bär, samt plommon

detta är att dricka Sicilien

~

Liberal sektpolicy - Postmodernisme premillénaire CVII

Om ej staten kan eller får lägga sig i så är det ju individerna själva som får sköta sitt liv bäst de vill samt önskar, vissa människor kommo givetvis att födas in i externa regelverk som i sig utgör små samhällen, till exempel religiösa og ideologiska sekter, men även dessa individer kan distansera sig från den grupperingen om så önskas, åtminstone efter uppnådd myndighetsålder då även legala hjälpmedel givetvis måste finnas till hjälp om dessa organisationer motsäger sig individens beslut, kidnappning samt hållande av individ gentemot dess vilja är och bör förbli förbjudet enligt lag. Teoretiker behöver ej heller kanske oroa sig för ett sådant samhälle där individer blir indoktrinerade, som om de inte blir det i övriga samt nutida samhälle utav flere entiteter, i föräldrarnas tankevärld då olika fenomen finnes som förhindrar denna totala indoktrination, bland annat pubertal og ungdomlig uppror­iskhet, normal primatisk uppbringning, det är inte så ofta som vuxna barn till ännu vuxnare föräldrar helt kopierar föräldrarnas tankesystem samt leverne - en förändring sker, drastisk eller ej, om ej så är även det ett fritt val samt därmed legitimt. Detta system, en sådan kultur, ett sådant tankesystem innebär helt sonika en individualism - ingen överindivid kan bestämma över den reella individen.

~

= Postmodernisme premillénaire

Utlånad sexslav

jag kan inte hindra dig om du lånar ut mig, du bör ha full kontroll över min fysiks göranden, jag är ett med dig, förenad, din förlängda arm, så om du säger att jag skall slicka din väninna, så gör jag det

men personligen så vill jag att du håller mig fullständigt fokuserad på bara dig

~

+ Femtio nyanser

Dill- og citronsås - Recept

smält runt 2 matskedar smör i en kastrull varefter nedvispning utav 1 matsked vetemjöl, 2 deciliter vatten samt 2 deciliter vispgrädde sker. Låt detta koka upp, tillsätt sedan en skvätt grönsaksfond, saften från 1 citron, lite salt samt dubbelt med vitpeppar, låt detta stå puttrandes under 3-5 minuter. Vid färdighet ilägges 90 % utav dillen från en kruka, varefter kastrullen borttages från plattan.

passar ypperligt till vita fiskar
hvilka då får resterande persilja på sig likväl

~

Okärleksam barndom

livsfrukter

utan frukter av livet

livsalstring

utan alstring av livet

framfödsel

framtvingad framförsel

skapar bara fruktan för livet

o längtan till återgången

olivet

~

Kukfanatism

Mäter du alla dina killars kukar? Gör du det direkt innan ni har sex första gången, eller gör du det efterhand?

~

+ Femtio nyanser

Furlanskan ~ Friuliska i Friulien

Furlanskan, som även kallas friuliska eller priulianska, eller även östladinska, är ett rätoromanskt språk som fått större erkännande den sista tiden samt som talas av cirkus (350-)600-800 000 invånare i norra delarna av Italien i Friuli-Venezia-Giulia som vetter mot nordöstgränsen gentemot Slovenien og Österrike, även några få talare finnes även kvar i Slovenien.

Friulinska är i princip uppdelat på trenne varianter, västlig, östlig ock carniciska. På grund utav terrängen finnes även vissa väldigt distinkta dolomitiska byvarianter som ingår i det friulanska språkspektrat men som är väldigt unika, vissa av dessa heter fornes som talas i Forni di Sopra / For di Sora og Forni di Sotto / For disot och bara liggandes en mil ifrån varandra men styrdes separat i förhållande till övriga områden utav den venetianska Savorgnanifamiljen emellan åren 1300-1700 samt varandes väldigt isolerade under större delen utav året ifrån varandra varvid det utvecklas distinka språkformer, enligt vissa mer lika de rätiska dolomitiskladinska språken fastän då med friulisk grund.

Det friuliska området ligger i ett av Europas intressantaste gränsområden, då detta är brytpunkten för både det latinska, det slaviska samt det germanska språkområdena. Romarna togo givetvis området, samt kallade det Patria Fori Julii, för att sedan lämna över det till langobarderna som bildade sitt första furstedöme just här under 500-talet, sedan har även sydslaver tillkommit. Karolingerna som var senare härskare kallade området Mark Friaul ock den tyska kejsaren Otto den store, som satte stopp för upprepade magyariska angrepp under 900-talet, förenade friulernas område med Bayern 952, hvilket gjorde området tyskt. Området delades sedan upp där den största delen under det sena 1000-talet tillföll Venedig, efter det att det stått under patriarken av Aquileia, emedans en mindre del, greveskapet Görz / Gorizia, bibehölls under det tyska herraväldet som ett eget furstedöme för att anno 1500 tillfalla Habsburgarna. Napoleon tog den venetianska delen 1797 för att inrätta den under sitt italienska konungadöme, men sedan denna ledare förpassats till historien så tillföll området Österrike 1814. Under österrikiskt hägn stannade det inte allt för länge, då det enade Italien erhöll området i gåva för att de hjälpt preussarna att tvångsena tyskarna - efter första Europakriget under 1900-talet tilldelades den italienska staten även greveskapet Görz.

Språket har i likhet med ladinernas utvecklats fritt från vulgärlatinet, man haver bara väldig få spår utav de galliska folk som härskade området dessförrinnan, koncentrerat till toponymer samt misstänkta derivieringar därutav. Även de longobardiska efterlämningarna äro förhållandevis få fastän detta var ett av longobardernas starkaste fästän, men bara i tidig tid. De första tecknen på en egen utvecklingslinje återfinns redan under 400-talet, då en kommentar till ‘Nya testamentet’ finns författad på lingua rustica, men det är en definitionsfråga huruvar man skall placera detta. Det var ehuru ej prästeklassen som stodo för utvecklandet utav språket då de bibehöll sitt latin, utan det var bönderna og borgarna. Tungomålet haver ehuruväl erhuldit influenser av andra språk som talats av styrande og omgivande folk, d.v.s. framförallt venetiska samt germanska språk, men även slovenskan har fått dela med sig. De första böckerna på tungomålet härstammar från 1150 og från början av 1300-talet så kom det även att användas i förvaltningen samt rättsväsendet – poesi og annan litteratur finnes även från detta århundrade. Under de följande tre århundradena så användes furlanskan rikligt i litterära sammanhang, 1600-talets Ermes di Colorêt är här nämnbar då han skrev över 200 poetiska verk på udinskan.

De politiska föreståndarna i Venedig tyckte dock under 1700-talet att furlanskan enbart var bonnska og degraderade språket så att det inte längre kunde användas i officiella sammanhang. Romantikens tideålder var ehuru på uppsving och detta gynnade givetvis de stolta furlanerna och anno 1871 så grundlades Societât Filologiche Furlane som fortfarande finnes kvar, med runt 5000 medlemmar, hvilka fått nyuppkommna frändeorganisationer efter kriget under 1910-talet, för stödjandet av furlansk kultur samt dess språk.

Trycket för italiensk assimilering har senare varit hårt, men språkets status fick ett upplyft under 1950-talet när två nya grammatikor, en geolektbeskrivning samt en språkhistorisk bok publicerades. 1961 förenades de furlansktalande områdena i en administrativ region, hvilket på nytt gav bränsle åt bevarandearbetet för furlanskan og dess kultur. Nu ges bland annat ut uppemot 100 boktitlar per år, tidskrifter med furlanska texter, en månadstidning, två andra dagstidningar med en furlansk sida, en tvåspråkig TV-kanal finnes, filmer har gjorts, och radiostationen Onde Furlane haver hela sin sändning på furlanska. Språkets nyttjning har ehuru gått ned sig under senare år och låtit venetiskan ta över i främst de södra delarna av språkområdet samt i städerna, bland annat i furlanernas huvudort Udine hör man alltmer sällan furlanska talas, men den regionaliseringsagitation som den senaste tiden funnits i Italien har haft en positiv effekt på furlanskan og dess gelikar. Detta syntes bland annat när det nybildade regionparlament för provinsen Udine under 1998 höll sitt konstituerande möte, under hvilket ledamöterna kunde välja den tunga medelst ed skulle avläggas på; Lega Nordparlamentarikerna valde då furlanska og slovenerna slovenska, emedans övriga valde att parlera på standarditalienska. Ett år senare bestämdes att furlanskan var jämställt med italienskan i regionen och alla protokoll, debatter, förordningar, med mera, måste numera vara tvåspråkiga och alla medborgare får nyttja furlanskan i kontakt med myndigheterna.

Enbart några få skolor undervisar ehuru i furlanska även om det är fullt tillåtet. Denna utveckling har gjort så att språkets företrädare vill ha obligatorisk undervisning i skolorna och även att ett furlanskt universitet skall grundas i Udine, man menar även att Furlan skall bli en egen administrativ region - den nuvarande huvudorten i Friuli-Venezia-Giulia är Trieste, hvilken ligger utanför furlanskans område. Tyvärr så har man inte den folkliga opinionen som krävs för en obligatorisk språkundervisning i språket, då det framkom under 1980-talet genom en undersökning att enbart 17 % ansåg att det skulle vara obligatoriskt - däremot så ansåg 90 % att de var för ett skyddande av språket, hvilket ju hjälper föga om man inte samtidigt vill göra något mer resolut för att se till att det bevaras, språket bör absolut ehuru göras frivilligt og valbart så att de som önskar språket i skolan även får det. Det filologiska sällskapet som tidigare nämndes och som grundades 1871 har nu över 5000 medlemmar hvilket får anses vara relativt många för dylik organisation, föreningen ger ut tvenne tidskrifter.

Även om furlanskan ej alls är lika språkligt uppdelat i nutiden som ladino så har man inte enats om enhetliga stavningsregler, hvilket ju kan vara positivt från flera synvinklar men negativa utifrån andra aspekter. Den variant av språket som främst haft en inflytelserik position är udinskan, men det används just nu uppemot fyra olika furlanska skrivsätt, hvilket förhoppningsvis har den positiva konsekvensen att de uppdelningar som ändock finnes får en större chans till överlevelse. Förutom i Italien finns runt en miljon furlaner utrikes med stora ansamlingar i de stora invandringsländerna Canada, USA, Argentina, Australien, Frankrike och med Tyskland i spetsen, utvandringsvågen från nordöstra delen utav Italien slog i höga höjder sedan landet intvingat områdena under sin domän. En hel del av de icke-italienska furlanerna är organiserade i Famee Furlane som har ett femtiotal medlemsföreningar samt utgiver månadstidningen Friuli nel Mondo.

Förutom att orden skiljer sig från italienskan så finns det även grammatiska skiljelinjer, hvilket givetvis är säkra tecken på att det rör sig om ett eget språk, bland annat så använder man pluraländelsen -s emedan man i italienskan ändrar vokaltecken vid pluralis - lingvister brukar lägga detta språk mittemellan italienskan samt rätoromanskan, så det kanske inte är behändigt att som här lägga den under den rätoromanska gruppen då tungomålet kanske utgör en egen gruppering, i mellanting.

~

Läs mer om detta i boken Europas tungomål.

Stormens öga - Tu est Divina I LXX

i stormens öga jag blickar

jag älskar allt vad jag vyar

denna naturens divina entitet

denna underbara skönhetsvarietet

denna Du

Iβ

= Tu est Divina

Meroving - Landologica CCCLXX

‘n cióvec dels caveglhen lungs

‘n fru d’oplença

din üna vosta

~

Slutna kulturers utåtagerande respons - Postmodernisme premillénaire CVI

Att slutna kulturer finnes lite här og var i de västerländska samhällena står klart och man kan se spår av dem lite här og där, vi havom redan nämnt exempelvis svensk språkegoism i Giron samt fransk språkimperalism inom sitt eget land men många fler exempel står att finna i princip lite varstans på jorden. Eftersom vi just nämnde det jesustida Palestina så kan vi ju behålla oss i Israel et Palestina ett tag, ett exempel som är nämnvärt är exempelvis när Jerusalems deputy major Haim Miller helt sonika säger: “The immigrants are destroying the country. They are bringing assimi­lation. They brought corruption and pork here, we don’t know who’s Jewish and who isn’t” - de han åsyftar på var ryska immigranter, men erfick ehuru hård kritik från flera håll, inklusive sina egna partisyskon. Ett intressantare exempel är de bryska metoder som den forskare vid Jaffe center för strate­giska studier förespråkar kring visa påstådda ‘problem’ som en politiskt intresserad i Sverige boende individ kan känna sig hemma vid. Mark Heller menar att det palestinska Oasiskasinot i Jeriko samt den nyöppnade Gazaflygplatsen leder till israeliskt fördärv, att spela är dåligt för moralen menar han, og flyget blir billigare för israelerna, inte för att tala om taxfréen som kommer att ruinera det stackars Israel, han konkluderar: “This is war by other means, and it threatens to undermine our economy and destroy our morale. It reflects a cynical attitude toward peace”, “Israel must therefore respond with a comprehensive, multilayered strategy that includes elements of both passive and active defense and deterrence”, bland annat så skall israeler som nyttjar dessa ting bli “intercepted, tried and sentenced to long prison terms” og om detta icke fungerar så menar strategiforskaren att Israel ändock “have a whole army of surplus” ock “[s]ince there is little for them to do in Israel, dumping them on the PA (perhaps as a condition of any further redeployments) would serve a dual purpose”, detta skulle givetvis vara “a fight that we cannot afford to lose” avslutar han - allt detta för några futtiga skattekronor og lite lössläppt moral, utifrån de som satt upp ickespelande som moral och ändock spelar d.v.s., denna strategiforskande kulturalist, av den slutna arten, har således kommit på lösningen på problemen. Om han menar att dessa ting, kasino samt flygplats, äro krigsin­rättningar så kan man ju undra varför han inte ansåg att Israel skulle svara med samma medel - d.v.s. legalisera spelande samt sänka skatterna på resande og konsumtion - men det är klart, invasion samt ockupering äro ju bättre för moralen.¹

 

Fotnot

1) För dessa tu, se för borgmästaren, Miller citerad i, Collins, “J’lm deputy mayor under fire for remarks on Russian olim”, samt för strategen, Heller, “Bombastics away!”, båda i The Jerusalem Post International Edition No. 1987:4 resp. 12.

~

= Postmodernisme premillénaire

Vino de Diva

madidus vino de sodomitana vite expresso

~

+ Tu est Divina III

In publicum,

pöbel bör alltid ha yttrandefrihet
men aldrig verkningsfrihet

~

+ Postmodernisme premillénaire

Lionesa - Leonesiskan i León

Leonesiskan / Llionesa är ett snart utdött språk, definierat som allvarligt utrotningshotat utav UNESCO med sina högst 50 000 nuvarande talare, antagliga 25 000.

Leonesiskan fördes tidigare vanligtvis in under kastiljanska dialekter men som antagligen bör ses som ett eget språk och anses även ligga närmare asturianskan än kastilianskan, det höre till en asturoleonesisk undergrupp till iberoromanskan. Llionesa har en egen utveckling från vulgärlatinet samt delas numera in i trenne macrovarianter, öst- väst, og centralleonesiska. Leonesiskan är erkänt utav regionen, men är icke officiellt, den enda officiella statusen språket haft i modern tid är i världsmästerskapen för armbrytning som hölls i Léon år 2009.

Léon var tidigare ett konungadöme i nordvästra Spanien som utvecklades ur Asturien og leonesiskan var där officiellt och de äldsta bevarade handlingarna på llĩonesa är från 900-talet, men år 1037 erövrades Léon av Ferdinand I av Kastilien och de både länderna enades i en personalunion. Léon bleve återigen självständigt emellan åren 1157 og 1230, men fick ständeligen strida mot Kastilien samt almohaderna och 1230 så försvann regionen Léon genom att den förenades in i Kastilien, nu finns en politisk rörelse för att återupprätta Léon.

Under 1800-talet kom sig ett litterärt uppsving för det borttyande språket og flere författare ordade i skrift på det, samtidigt som internationella filologiska studier började tas vid. Sedan 1990-talet har flera rörelser inofficiellt promoterat språket och några böcker produceras på språket, sedan år 2001 kan man även läsa leonesiska på Universidad de León samt i sexton lägre skolor som provinsmyndigheterna understödjer. Prestigen för språket är på uppsving och man understödjer olika former av evangemang för språkets skull og för första gången ökar antalet yngre urbana människor som använder språket, åtminstone i skrift.

~

Läs mer om detta i boken Europas tungomål.

Självklar norm

 

hon måste få njuta fritt

hon måste få njuta maximalt

utefter hennes premisser, totalt

~

+ Tu est Divina, Erotica, Femtio nyanser

Shakti

Power to the Girls

Power to the Flower

my stem stands for You

~

+ Devotional Love, Astghik - my Goddess

Tarantella Power

~

Himmelsriket

att titta i hennes ögon, höra hennes lusta

smaka hennes vätskor

~

+ Tu est Divina, Erotica, Femtio nyanser

Paradigmsanningar - Postmodernisme premillénaire CV

För Layder så är ord som ‘sann’ en relativ sak som kan ändras men som före ändring sker är sann och så ock därefter fast då en olik sanning - det är således en paradigmsanning à la Kuhn. Att ‘våga’ gå emot olika ‘sanningar’ är knappast något som är nytt för nutidens, eller den senaste historiens, tid utan det gjorde man givetvis även under till exempel det som kan kallas ‘modernitetens högtid’, kristendomen som kallats den största berättelsen, givetvis en sann sådan, har fått mycket motspjärn, båð i dess tidiga ålder som under exempelvis senare delen utav 1800-talet og 1900-talet, olika vetenskapliga ‘sanningar’ ändras hit samt dit og detsamma är förövr­igt gällande för både kulturers et traditioners ‘sanningar’, ideologiska ‘sanningar’ samt politiska spörsmål. År 1795 så deklarerade Charles-François Dupuis att Kristus var en solmyt samt att de tolv apostlarna enbart varo zodiakens stortionde tecken, några tiotal år senare så kom det satiriska svaret på denna mytomvändelse då en fransk studie, 1827 av Jean-Baptiste Pérès, visade på att Napoleone självt icke existerat in persona utan enbart varit en allegorisering av en solgud.¹ San­ningen ändras i olika tider och i olika epoker utefter hvilka verkligheter som florerar - statiskhe­ten ock totalismen gör sig icke besväret heller här då en total sanning icke kan ändras men denna före­slagna sanning kan och därmed kunnandes den ej vara total, perfekt ock eller fullkomlig. Här kan man alltså se en distinktion emellan slutna samt öppna kulturer, där slutna kulturer äro de totalistiska ej varandes öppna för varken influenser, för­ändringar eller avvikelser emedans öppna kulturer äro av mer flexibel art öppna inför det som slutna äro slutna för.² Lägg ehuruväl märke till att det ej behöver röra sig om expansionistiska rörelser, totalitära rörelser kan exempelvis vara Amishkulturen som icke har några expansionistiska mål, mig veterligen, eller tvärtemot socialismen med esomofta internationella ambitioner. Amishkulturen är ju i sig av viss ålder men nyframväxta sådana rörelser brukar kallas postmoderna även om de är internt, et externt genom expansionistiska ambitioner, totalistiska eller ej. Det man dock bör ta fasta på är om de erkänner andra rätten att förhålla sig olika og därmed icke ha något politiskt program/dröm på agendan kring univers­iell-totalistisk genomförelse av deras eget system genom legalistiska medel. Det är också intressant att nya sådana här rörelser karaktäriseras som något postmodernt fenomen emedans liknande rörelser i äldre tider är något annat, moderna om de äro i större omfattning samt måhända premoderna om de äro i tidigare historia ock också i mindre omfattning, till exempel så varo Palestina på Jesus tid fullt av olika sådana här små rörelser.

Fotnoter

1) Bevis att Napoleon aldrig har existerat, 1837, se även, Puhvel, 1989:14.

2) Se t.ex. Olofsson, 1997:24-25.

~

= Postmodernisme premillénaire

Smörpundet Porter

från Nynäshamns bryggeri, döpt efter en liten hälla utanför Frejas holme, varandes en överjäst porter kännskapkt i sin maltiga tonör med inslag af kaffe, mörk choklad, pommerans et tallbarr, kännbar men ock balanserad efterbeska blandad med viss sötma, smörlen i munnens zon

opundligt liten buteljett

~

Sexgudar

 

stadigvarande trekant

med sexgudarna tu

du njuter vilt

brukandes mig
som slickeslav

~

+ Femtio nyanser

Marias treenighet - Landologica CCCLXIV

Josef älskar Maria

Maria älskar Josef

Maria knullar Gud

Josef ler ändå

~

+ Tu est Divina, Femtio nyanser

Atila - Landologica CCCLXIX

la mhía ca

~

Smaker

 

Du skall bli serverad den mat du vill,
det är dina smaker som avgör.

~

+ Tu est Divina

Sann postmodernism - Postmodernisme premillénaire CIV

Layder framför ack en intressant påpekelse som vi snart skall se ock som vi skall försöka applicera på större sammanhang än vad han själv gör då han enbart talar om metodologin samt teoriseringen. Vi skullom hålla i tankarna att även exempelvis olika ideologier, religioner samt i princip allting som vi ej kan taga på rör sig på teoristadiet i ett abstraherat vakuum, som likväl kunne omfatta fysiska ting, hvilket givetvis gör så att det som teoriseras kring metodteoriseringar även är applicerbart på andra teorier, åtminstone om det är en totalitetsteori, men även om det är en graduellt åt­skild universiell teori. “Another essential condition for truly explanatory theory to emerge is an ability to be open to revision in the light of empirical evidence or theoretical advance. Surely, if anything, this is not only the only adequate way of proceeding, but also represents the true ‘postmodern’ attitude as against those who would call themselves postmod­ernists while at the same time rejecting the notion of general (grand or totalising) theory”.¹ Lägg märke till att han säger att det är den ‘sanna’ postmodernismen som har ett sådant för­hållnings­sätt hvilket är ett intressant ordval i icke-postmodernistisk anda. För den dogmatiska icke-totalistteoretikern så är ord som ‘sann’ högst relativt og ickeförekommande - för forskaren eller teoretikern alltså, eller han/hon bör förhålla sig såsom det vore så för att bi­behålla neutralitet så långt det går samtledes ur forskningsetisk synvinkel. För samhället torde det vara tvärt om, i postmodern anda så finnes det ej en hegemonisk ‘sanning’ utan istället som Finton påpekar att “there are multiple truths---each as true as the other”² - en pluralistisk sanning - d.v.s. den som försöker sätta sig över dessa sanningar för att studera dem bör vara neutral gentemot dem, detsamma torde gälla för politiker som skall lagstifta över dem men utan att diskriminera desamma.

 

Fotnoter

1) Layder, 1995:222-223.

2) Finton, “Re: TAN: The death of history”, i Mediev-l, 12 Nov 1997. Mediev-l, och den tidigare refererade Endangered-Languages-l, är såkallade akademiska mäjlingslistor, Mediev-l är till exempel för medeltida historik - hur man kan använda sig av sådana, og andra Internetresurser, som referenser se t.ex., Fletcher & Greenhill, “Academic Referencing of Internet-based Resources”, i Australian Library Journal, Nov 1995 - kort og gott så skall de behandlas, enligt dessa, så likt som möjligt som en vanlig tidning eller tidskrift då de till syvende og sidst ej är någon större principiell skillnad.

~

= Postmodernisme premillénaire

Pälziska - Pälzisch

Pfälziskan / pälzisch / pfälzisch / palatin talas i Rhenlandet, varandes ett rhenfrankoniskt tungomål, ungefäreligen i området emellan städerna Zweibrücken, Kaiserslautern, Alzey, Worms, Mannheim, Heidelberg, Speyer und Wörth am Rhein uppdelandes ofteligen i västpfälziska og östpfälziska / vorderpfälzisch, fast de föredrar om man slopar f-et, vardur pälziskan synliggöres. Grammatik samt uttal skiljer regionerna emellan, men även ner på bynivå åtfinnes märkbara, ofta relativt stora, skillnader emellan en drös tungomål, en noterbar skillnad i förhållande till högtyskan är att man ideligt endast uttalar en del utav de skrivna ordet, som i franskan, språket bör heller ej räknas till de högtyska språken då det ej genomgått de däri karaktäristiska ljudutvecklingarna. En miljon säges tala pälzischa totalt, men siffrorna kan tas med en nypa salt. Det skrivs ehuru en hel del poesi et humoristika på pälziska, ibland på rent språk og ibland på mer högtyskifierat, här nedan är ett exempel från 1800-talet av Franz von Kobell benämnd Pälzer Sprooch:

Wer kann ‘n liewe Glockeklang

so schreiwe, wie er klingt.

Un wer kann schreiwe mit de Schrift,

wie schee e Amsel singt?

Des kann mit aller Müh kee Mensch,

denk nor e bißche nooch.

Un wie mit Glock un Vochelsang

is ‘s mit de Pälzer Sprooch.

Till västpälziskan tillhör mundarterna, viss saarländisch, westrichisch även denna i Saarland där varianten som talas i Pirmasens tenderar åligga vorderpälzisch, pfälzer-bergländisch, pfälzer-wäldisch, schwarzwälder-hochwäldisch, idarwäldisch, viss hunsrückisch, naheländisch samt rheinhessisch. Rheinhessisch, som har starkt judetalskt påbrå, talas i Meenz / Mainz, Bingen am Rhein und Wåms / Worms, i dess sydvästra utbredning är det pfälziskt emedans det i dess nordöstliga riktning mot Meenz med dess meenzerischen istället är sydhessiskt.

Till vorderpfälzisch höre talet i Heidelberg og Mannheim som ehuru går under beteckningen kurpfälzisch / badisch-pfälzisch talandes i nord till Månnem / Mannem / Mannheim og Viernheim, samt i söder till Heidelberg, Weinheim, Wiesloch samt Bruchsal, språket är högeligen ortmässigt uppdelat i ett språkkontinuum där man åt vissa håll klart går åt högtysk ljudföringsutvecklingshåll, exempelvis med befintligheten utav stavelsen pf i Pfalz eller Palz men snart är ändå allt högtyskan förbehållen. Även detta språk har stora franska, jiddiska, samt rotwelska influenser. Mannheims mål mannemerisch haver likväl erhållit inlån som de övriga språken samt en hel del från hugenotter og franska aristokrater som flyttade in vid franska revolutionen. Månnemen framföres numera såväl i diktprosa som i teatern, samt ganska virilit i modern musik, inklusive rapp.

I Odenwald, Nordbadiska Sibirien og i Bauland talar man en sydrhenfrankisk badiskfrankisk variant, ibland satt som sydhessisk, och antagligen tillhörande alla som ett gränsmål, benämnandes ourewellerisch / odenwäldische varierandes från by till by. Andra vorderpälziska varianter äro elsässisch-pfälzisch som talas i Frankrike, men även de i Tyskland förekommande haardtgebirgisch i Haardt, sydvorderpälziska i Speyer und  Lándaa / Landau, eller då speyerische og landauische, emedans nordvorderpälzische talas i Ludwigshafen am Rhein. Wåms rhenhessiska tal räknas ibland likväl som vorderpälziskt.

~

Läs mer om detta i boken Europas tungomål.

Gnocchi allo zafferano

500 gram mjölig potatis

150 gram vetemjöl

100 gram pancetta

1 ägg

2 påsar saffran

2 matskedar parmesan

2 matskedar vatten

1 matsked smör

salt

• Skala o koka potatisen mjuk för att sedan pressan den og låt svalna sen. Blanda med mjöl, salt samt ägg, lös upp saffranet i ljummet vatten og häll i samt tillsätt parmesanen varpå sörjan framarbetas till varandes en smidig deg. Forma då det till smala rullar på mjölat bakbord där dessa rullar sedan delas i runt 2 centimeter långa bitar.

• Lägg gnocchin i sjudande lättsaltat vatten låtandes det sjuda i ytterligare runt 5 minuter efter att gnocchin flutit upp till ytan. Tag då upp gnocchin med hålslev låtandes dem rinna av på hushållspapper.

• Stek härefter gnocchin i olja samt smör så att den blir frasig på utsidan, tag härefter av ånyo låtandes rinna av.

• Skär upp pancettan i mindre delar fräsandes upp i samma fett.

• Lägg upp salladen på upplägningsfat med gnocchi samt pancetta ovanpå.

Ätes som förrätt, tillbehör eller som mindre vardagsmat.

~