Pfälziskan / pälzisch
/ pfälzisch / palatin talas i Rhenlandet, varandes ett
rhenfrankoniskt tungomål, ungefäreligen i området emellan städerna
Zweibrücken, Kaiserslautern, Alzey, Worms, Mannheim, Heidelberg, Speyer und
Wörth am Rhein uppdelandes ofteligen i västpfälziska
og östpfälziska / vorderpfälzisch, fast de föredrar om man slopar f-et,
vardur pälziskan synliggöres. Grammatik samt uttal skiljer regionerna
emellan, men även ner på bynivå åtfinnes märkbara, ofta relativt stora,
skillnader emellan en drös tungomål, en noterbar skillnad i förhållande till
högtyskan är att man ideligt endast uttalar en del utav de skrivna ordet, som i
franskan, språket bör heller ej räknas till de högtyska språken då det ej
genomgått de däri karaktäristiska ljudutvecklingarna. En miljon säges tala pälzischa
totalt, men siffrorna kan tas med en nypa salt. Det skrivs ehuru en hel del
poesi et humoristika på pälziska, ibland på rent språk og ibland på mer
högtyskifierat, här nedan är ett exempel från 1800-talet av Franz von Kobell
benämnd Pälzer Sprooch:
Wer kann ‘n liewe
Glockeklang
so schreiwe, wie er
klingt.
Un wer kann schreiwe mit
de Schrift,
wie schee e Amsel singt?
Des kann mit aller Müh
kee Mensch,
denk nor e bißche nooch.
Un wie mit Glock un
Vochelsang
is ‘s mit de Pälzer
Sprooch.
Till västpälziskan tillhör mundarterna, viss saarländisch,
westrichisch även denna i Saarland där varianten som talas i Pirmasens
tenderar åligga vorderpälzisch, pfälzer-bergländisch, pfälzer-wäldisch,
schwarzwälder-hochwäldisch, idarwäldisch, viss hunsrückisch, naheländisch
samt rheinhessisch. Rheinhessisch,
som har starkt judetalskt påbrå, talas i Meenz / Mainz, Bingen am Rhein und
Wåms / Worms, i dess sydvästra utbredning är det pfälziskt emedans det i dess
nordöstliga riktning mot Meenz med dess meenzerischen istället är
sydhessiskt.
Till vorderpfälzisch
höre talet i Heidelberg og Mannheim som ehuru går under beteckningen kurpfälzisch
/ badisch-pfälzisch talandes i nord till Månnem / Mannem / Mannheim og
Viernheim, samt i söder till Heidelberg, Weinheim, Wiesloch samt Bruchsal,
språket är högeligen ortmässigt uppdelat i ett språkkontinuum där man åt vissa
håll klart går åt högtysk ljudföringsutvecklingshåll, exempelvis med
befintligheten utav stavelsen pf i Pfalz eller Palz men snart är ändå
allt högtyskan förbehållen. Även detta språk har stora franska, jiddiska, samt
rotwelska influenser. Mannheims mål mannemerisch haver likväl erhållit
inlån som de övriga språken samt en hel del från hugenotter og franska
aristokrater som flyttade in vid franska revolutionen. Månnemen framföres
numera såväl i diktprosa som i teatern, samt ganska virilit i modern musik,
inklusive rapp.
I Odenwald,
Nordbadiska Sibirien og i Bauland talar man en sydrhenfrankisk badiskfrankisk
variant, ibland satt som sydhessisk, och antagligen tillhörande alla som ett
gränsmål, benämnandes ourewellerisch / odenwäldische
varierandes från by till by. Andra vorderpälziska varianter äro elsässisch-pfälzisch
som talas i Frankrike, men även de i Tyskland förekommande haardtgebirgisch
i Haardt, sydvorderpälziska i Speyer und Lándaa / Landau, eller då speyerische og landauische,
emedans nordvorderpälzische talas i Ludwigshafen am Rhein. Wåms
rhenhessiska tal räknas ibland likväl som vorderpälziskt.
~
Läs mer om detta i boken Europas tungomål.
Nessun commento:
Posta un commento