Inom den legalistiska statsfilosofin från Kina som
har över 2300 år på nacken framförs även att staten måste vara objektiv och att
moralismer ej har någon plats i statens göromål, att likhet inför lagen skulle
råda var självfallet en av de viktigare principerna,1 og Hsün-tzu, ca. 293-235 f.kr., var törhända den
första att mena att moral var ett fenomen med socialt ursprung.2
Även om vissa saker givetvis icke går att föra i en diskussion kring de
auktoritära tidsbenämningarnas gällande auktoritet, till exempel
globaliseringen med tanke på exempelvis Giddens og Andersons anmärkning, men å
andra sidan så är dagens värld globaliserad i den värld vi kännom den og så var
det även i vissa andra epoker, romarnas maktsfär samt intressesfär omsträckte
nästan hela den kända världen og de bedrev handel även bland annat med bortre
Asien, par example de romerska köpmän från Palmyra som nämns i kinesiska källor
som anländande till kusten av centrala Vietnam plus andra liknande
befintligheter.3 Mongolerna varo ännu större varandes det största
rike jorden någonsin skådat, en nestoriansk munk från Peking åkte till Rom et
Paris og det var dennes besök hos påven som gjorde att han sände Giovanni di
Monte Corvino till Beijing och det är möjligt att Chinatowns redan under
1300-talet fanns i städer så långt väster ut som Moskva og Novogrod,4
senare haver ju engelsmän samt spanjorer, bland andra, gjort sitt bästa för att
ta allt, eller allt av deras sedda vikt - fenicierna varo förövrigt også
väldigt internationellt inriktade havandes globala kontaktnät med dåtidens
mått mätt, även större miljöiga ting var globala i sann mening i den
‘premoderna’ eonen - mottagarna og givarna av tingen varo ehuru ej medvetna om
denna miljöliga globalitet men detta gör dock icke att realia kvarstod.
Åtminstone Romarriket hade ju ett välutvecklat marknadssystem, förutom i dess
senare del då allt brakade ihop bland annat till följd utav ‘modernistiska’
tendenser från statens håll, enligt många, bland annat så fifflade man mycket
med pengavärdet införandes dåtidens planekonomi, som gott går att jämföra med
dagens förutom den tekniska delen og de utökade möjligheter detta ingiver
givetvis - men faktum kvarstår att många ‘civilisationer’ har sträckt ut sig
eller haft ambitionen att göra så eller kanske enbart hållt kontakten, via
handel törhända, med den världen som de kände till og därmed så var deras
världsbild eller verklighetsbild fullständigt globaliserad, det behöver alltså
icke heller ens vara i krigiska eller maktsfäriska termer, - sen om detta var
hela den faktiska planeten Tellus har mindre med saken att göra. Dagens malmöit
har ofta mycket lite eller ingenting med en tuareg från Mali att göra, og så
vidare, og det även efter det att man i exempelvis Malmö känner till att
maliska tuaregher finns, det är förövrigt inte speciellt troligt att alla
människor känner till alla andra ‘folk’, ibland hittas även nya okontaktade
folk, exempelvis i Amazonas og det var bara för något år sedan som antropologer
‘fann’ ett nytt folk som aldrig sett ‘vita’ tidigare, ej heller ‘uppfunnit’
elden på Nya Guinea - ‘vita’ hade givetvis icke heller sett dem innan. Därav
den centrerade uppståndelsen. De flesta ännu okontaktade folk finns i Amazonas
eller Papua Nya Guinea, även inom EU finnes minst två okontaktade stammar av
Wayapifolket i Franska Guyana, men även i världens näst mest befolkade land,
Indien, finns exempelvis de helt okontaktade sentinelserna på Nordsentinelön i
Andamanerna, de tros ha levt där under hela 60 000 år og skjuter än idag mot
alla som försöker kontakta dem, vi i den övriga världen vet ej ens vad för
språk dessa talar, de, samt övriga negritos i Asien, tros härstamma från de
allra första migrationsvågorna, av Homo sapiens, från Afrika. I realiteten samt
i juridiska hänseenden så är Nordsentinelön en självständig stat, og bör
betrakas som det.
Fotnoter
1) Se t.ex. Gernet, 1997:91, 93, 116, se även p. 315 om bondeupproret
1130 e.kr.
2) Ibid:96 – han verkar dessutom ha ett resonemang liknandes Nietzsches
angående människan ~ men ser människans ‘sanna’ inre som något negativt samt
samhällets tämjning som något positivt.
3) Ibid:127-128.
4) Bl.a. angående mongolerna plus några andra kontakter, se t.ex.
Ibid:362-363, 376-379.
Nessun commento:
Posta un commento