venerdì 31 marzo 2017

Antik globalisering - Modern isolering - Postmodernisme premillénaire CIX



Inom den legalistiska statsfilosofin från Kina som har över 2300 år på nacken framförs även att staten måste vara objektiv och att moralismer ej har någon plats i statens göromål, att likhet inför lagen skulle råda var självfallet en av de viktigare principerna,1 og Hsün-tzu, ca. 293-235 f.kr., var törhända den första att mena att moral var ett fenomen med socialt ursprung.2 Även om vissa saker givetvis icke går att föra i en diskussion kring de auktoritära tidsbenämningarnas gällande auktoritet, till exempel globaliseringen med tanke på exempelvis Giddens og Andersons anmärkning, men å andra sidan så är dagens värld globaliserad i den värld vi kännom den og så var det även i vissa andra epoker, romarnas maktsfär samt intressesfär omsträckte nästan hela den kända världen og de bedrev handel även bland annat med bortre Asien, par example de romerska köpmän från Palmyra som nämns i kinesiska källor som anländande till kusten av centrala Vietnam plus andra liknande befintligheter.3 Mongolerna varo ännu större varandes det största rike jorden någonsin skådat, en nestoriansk munk från Peking åkte till Rom et Paris og det var dennes besök hos påven som gjorde att han sände Giovanni di Monte Corvino till Beijing och det är möjligt att Chinatowns redan under 1300-talet fanns i städer så långt väster ut som Moskva og Novogrod,4 senare haver ju engelsmän samt spanjorer, bland andra, gjort sitt bästa för att ta allt, eller allt av deras sedda vikt - fenicierna varo förövrigt også väldigt internationellt inriktade havandes globala kontakt­nät med dåtidens mått mätt, även större miljöiga ting var globala i sann mening i den ‘premoderna’ eonen - mottagarna og givarna av tingen varo ehuru ej medvetna om denna miljöliga globalitet men detta gör dock icke att realia kvarstod. Åtminstone Romarriket hade ju ett välutvecklat marknadssystem, förutom i dess senare del då allt brakade ihop bland annat till följd utav ‘modernistiska’ tendenser från statens håll, enligt många, bland annat så fifflade man mycket med pengavärdet införandes dåtidens planekonomi, som gott går att jämföra med dagens förutom den tekniska delen og de utökade möjligheter detta ingiver givetvis - men faktum kvarstår att många ‘civilisationer’ har sträckt ut sig eller haft ambitionen att göra så eller kanske enbart hållt kontakten, via handel törhända, med den världen som de kände till og därmed så var deras världsbild eller verklighetsbild fullständigt globaliserad, det behöver alltså icke heller ens vara i krigiska eller maktsfäriska termer, - sen om detta var hela den faktiska planeten Tellus har mindre med saken att göra. Dagens malmöit har ofta mycket lite eller ingenting med en tuareg från Mali att göra, og så vidare, og det även efter det att man i exempelvis Malmö känner till att maliska tuaregher finns, det är förövrigt inte speciellt troligt att alla människor känner till alla andra ‘folk’, ibland hittas även nya okontaktade folk, exempelvis i Amazonas og det var bara för något år sedan som antropologer ‘fann’ ett nytt folk som aldrig sett ‘vita’ tidigare, ej heller ‘uppfunnit’ elden på Nya Guinea - ‘vita’ hade givetvis icke heller sett dem innan. Därav den centrerade uppståndelsen. De flesta ännu okontaktade folk finns i Amazonas eller Papua Nya Guinea, även inom EU finnes minst två okontaktade stammar av Wayapifolket i Franska Guyana, men även i världens näst mest befolkade land, Indien, finns exempelvis de helt okontaktade sentinelserna på Nordsentinelön i Andamanerna, de tros ha levt där under hela 60 000 år og skjuter än idag mot alla som försöker kontakta dem, vi i den övriga världen vet ej ens vad för språk dessa talar, de, samt övriga negritos i Asien, tros härstamma från de allra första migrationsvågorna, av Homo sapiens, från Afrika. I realiteten samt i juridiska hänseenden så är Nordsentinelön en självständig stat, og bör betrakas som det.


Fotnoter
1) Se t.ex. Gernet, 1997:91, 93, 116, se även p. 315 om bondeupproret 1130 e.kr.
2) Ibid:96 – han verkar dessutom ha ett resonemang liknandes Nietzsches angående människan ~ men ser människans ‘sanna’ inre som något negativt samt samhällets tämjning som något positivt.
3) Ibid:127-128.
4) Bl.a. angående mongolerna plus några andra kontakter, se t.ex. Ibid:362-363, 376-379.



Nessun commento: