Sumererna kan man måhända benämna som ‘moderna’ men
det skulle bli extremt anakroniskt om man icke extremt ändrar de variablar man
värderar när man måttar vad som är vad og när vad är vad och är lite mer
flexibel än att alltid återkomma till antingen upplysning, renässans eller för
den delen Europas sena antik1 - även om viktiga ståndpunkter går att
finna där så är det icke alltet utan historien är lång og pluralismen i
exemplen bör breddas så att de bättre återspeglar den pluralistiska historien -
för detta behöver man ej vara komplexivitets-/pluralist-förespråkande
postmodernist för att göra, enbart realist vyandes verkligheten såsom den
förespeglas oss. För att återgå till det sumeriska temat ovan så kan det även,
åtminstone, hänvisas till det indoeuropeiska ekonomiska systemet utifrån den
vokabulär som finnes tillgänglig, inbegripandes även exempelvis egendom og
kapital samt skapad utifrån pastoralistiska djurhållningstermer2 -
det finns även en koppling emellan egendomstermer og livstermer, till exempel
sanskritens gáya- ‘egendom, hushåll’ samt avestiskans gayō- ‘liv’.3 Sumerernas
samhälle är intressant då komplexiviteten med traditionens religion blandat med
specialiserad ekonomi, kapitalism, om
vi definierom denna som ackumulation utav kapital, i modern tappning
för flere tusen år sedan i ett synnerligt modernt samhälle. Vad som klassas som
modernt utav moderna teoretiker är premodernt, in realia.
Fotnot
1) Se även, Lyotard, “Sur la force des faibles”, i Special Lyotard
issue of L’Arc 64:4-12 samt Kumar, 1999:136.
2) Se, Benveniste, “Noms d’animaux en indo-européen”, i Bulletin de
la Société Linguistique de Paris, 45:74-103 eller, idem, “Les valeurs
économiques dans le vocabulaire indo-européen”, i Cardona et al (eds.), 1970:307-320 samt, idem, Il vocabolario delle
istituzioni indoeuropea, 1976:32-43, Gamkrelidze & Ivanov, Indo-European and the
Indo-Europeans, 1995:494-500, se även pp. 649-651.
3) Ibid: 204.
Nessun commento:
Posta un commento