mercoledì 8 marzo 2017

Julaftonsfirande och Modernismens inträde - Postmodernisme premillénaire IIIC



Om vi hoppom till julfirandet kunne man antagligen, som jag tror alla någorlunda bildade vet, icke knyta detta till Kristus födelse då det icke kan hava föregåtts under vintern med fåravaktande herdar i de galileiska bergstrakterna - utan är en kreolisering eller, om man så vill, en anpassning. Den 25 december kan härledas till vintersolståndet i den julianska kalendern som inföll just det datumet, för att knyta det till festligheter så firade romarna saturnal­ierna då, för att sedan koppla detta till gudaväsen så firades senare Mithras, en indoiranskhärledd gudom antagligen ända från det protoindoeuropeiska samhället, eller solguden vid samma tidpunkt, den 25 december blev også kejsarkultens stora festdag, senare även romerska rikets skyddsguds dag, när Mithras erhöll den titeln - en multikulturell pluralistisk postmodernistisk dag således. Anno 217 efter Jesu födelse lanserade kyrkofadern Hippolytos det pragmatiska og senkomna beslutet att Jesus själv faktiskt var född den 25 december, detta fick ehuruväl inget genomslag men år 354 så förklarade påven Liberius att Jesus officiellt var född den 25 december - “[d]å skulle man inte längre fira solen, utan dess skapare” - man blevo totalistisk og enfaldig, ock det nästan samtidigt som modernus skapades.1 Det har således skett kreoliseringar hela vägen, givetvis många fler än de få som här illustrerats. Även andra större religioner äro självklart, oftast, uppdelade in extenso. Det som jag finner relativt ironiskt hos de som både meno att modernismen startade ungefär från 1600-talet i Europa emedans vi vetom att termen modernus har 1200 år mer på nacken och detta samtidigt som teoretikerna säger att kristendomen är en av de största, eller till og med den största, berättelsen - detta går givetvis icke ihop, ty kristendomen är äldre än 1600-talet og den fick hegemonisk makt i hela Romarriket samtidigt som termen för fenomenet myntades men detta bortförklaras ur olika synvinklar, till exempel att de ej lade in samma betoning i begreppet2 hvilket är ett felaktigt resonemang då termen då som nu nyttjas primärt för att avskärma sin egen tid från den föregående tiden og både den (post-)moderna samt den tidiga betydelsen av ordet anspelade på den stora berättelsen, den stora sanningen som man menar sig ha funnit, vad denna än är - med detta vill jag dock absolut icke säga att moderna totalistiska fenomen icke har funnits tidigare hvilket vi kommom vidare att få se - både fenomenet samt ordet därom äro äldre än detta latinska ord och den kristna hegemonin. En minimalistisk tolkning är ehuru att modernismen som teoretisk förklaringsmodell inträffade under minst 300-talet.








 
Fotnoter
1) Se, Swahn, Den svenska julboken, 1993:10-17, för citat s. 15, 16.
2) Kumar, 1999:70, se dock –72.



Nessun commento: