Leonesiskan
/ Llionesa är ett snart
utdött språk, definierat som allvarligt utrotningshotat utav UNESCO med sina
högst 50 000 nuvarande talare, antagliga 25 000.
Leonesiskan
fördes tidigare vanligtvis in under kastiljanska dialekter men som antagligen
bör ses som ett eget språk och anses även ligga närmare asturianskan än
kastilianskan, det höre till en asturoleonesisk undergrupp till
iberoromanskan. Llionesa har en egen utveckling från vulgärlatinet samt delas
numera in i trenne macrovarianter, öst- väst, og centralleonesiska. Leonesiskan
är erkänt utav regionen, men är icke officiellt, den enda officiella statusen
språket haft i modern tid är i världsmästerskapen för armbrytning som hölls i
Léon år 2009.
Léon var tidigare
ett konungadöme i nordvästra Spanien som utvecklades ur Asturien og leonesiskan
var där officiellt och de äldsta bevarade handlingarna på llĩonesa
är från 900-talet, men år 1037 erövrades Léon av Ferdinand I av Kastilien och
de både länderna enades i en personalunion. Léon bleve återigen självständigt
emellan åren 1157 og 1230, men fick ständeligen strida mot Kastilien samt
almohaderna och 1230 så försvann regionen Léon genom att den förenades in i
Kastilien, nu finns en politisk rörelse för att återupprätta Léon.
Under
1800-talet kom sig ett litterärt uppsving för det borttyande språket og flere
författare ordade i skrift på det, samtidigt som internationella filologiska
studier började tas vid. Sedan 1990-talet har flera rörelser inofficiellt
promoterat språket och några böcker produceras på språket, sedan år 2001 kan
man även läsa leonesiska på Universidad de León samt i sexton lägre skolor som
provinsmyndigheterna understödjer. Prestigen för språket är på uppsving och man
understödjer olika former av evangemang för språkets skull og för första gången
ökar antalet yngre urbana människor som använder språket, åtminstone i skrift.
~
Läs mer om detta i boken Europas tungomål.
Nessun commento:
Posta un commento