I
Storbritannien har även vissa slags jargoner eller språknischer utvecklats som
går lite utöver det vanliga og in i gråzonerna för språklig tillhörighet.
Tivolifolket som är en mycket viril kultursfär i Storbritannien, och där kanske
speciellt i Skottland og är nästan som en egen etnicitet, det finns även klara
band emellan de gamla tivolisläkterna samt äldre romanifamiljer. Tivolifolket
talade ett språk som ofta kallades parlyee / polari och var ett
kantslangspråk med stor grund i mediterransk lingua franca, romani, jiddisch,
tjuvspråk, sjömannaslang samt londonslang och det verkar ha pratats sedan
åtminstone 1600-talet, språket verkar ha utvecklats före både cirkus ot teatern
blev mer självständigt från tivolina. Språket har sedan gått vidare för att
användas av kriminella och prostituerade samt senare togs det även tills och
blev ett distinkt bögspråk, samt användt i Londons fiskmarknad. I nutiden är
det alltjämt nyttjade språket vanligast inom sin grunddomän, d.v.s. bland
tivoli- og cirkusfolken i Skottland samt England, emedans det tappade grund i
övriga domäner under 1960-talet, vissa homosexuella avfärdade exempelvis
språket ansågandes att det degenererade dem. Sedan mitten av 1990-talet har ack
tungomålet fått viss nyspegling, bland annat från akademiskt håll, och språket
utvecklas ständligen og har använts av musikanta artister, inklusive hip hop.
Grammatiken är densamma som i engelskan.
Peter Burton skriver
exempelvis i sin Parallel Lives:
As feely ommes...we
would zhoosh our riah, powder our eeks, climb into our bona new drag, don our
batts and troll off to some bona bijou bar. In the bar we would stand around
with our sisters, vada the bona cartes on the butch omme ajax who, if we
fluttered our ogle riahs at him sweetly, might just troll over to offer a light
for the unlit vogue clenched between our teeth
~
Axat från boken Europas tungomål.
Nessun commento:
Posta un commento