venerdì 8 luglio 2016

Medelhögtyskan / Mittelhochdeutsch - Landologica BFVI


Den medelhögtyska  / mittelhochdeutsch perioden beräknas pågå från mitten utav 1000-talet, efter att en vokalförändring skett i högtyskan, framtills runt 1350, under denna epok funnes det en ganska enhetligt litteraturspråk som nyttjades i exempelvis riddardiktningen.

Medelhögtyska innehåller även naturligtvis ett stort antal språkliga varianter, minst elva macrovarianter, varav de fleste finnes i skrift, men det var Hohenstaufens hovs språkkutym som under 1100-talet vann stor prestige samt spred sig supraregionalt och benämnes vanligtvis som mittelhochdeutsche Dichtersprache hvilken byggde främst på swabiska samt alemanniska.

Precis som i Sverige så haver man ehuru en tendens att i modern litteratur förvanska språket i mer läsanpasslig stil för moderna ögon, varav man ofta luras kring språkets beskaffenhet för tiden. Man vete heller ej om detta differata skriftspråk var ett talat supraregionalt språk eller om det bara förekom i manuskriptens värld.


Det var ehuru även under denna period som högtyskan geografiskt koloniserade områden öster om Elbe og Saale hvilket skapade grupperingen för de östcentraltyska språken, även jiddisch har sin upprinnelse under denna tid.














~

Läs mer om detta i boken Europas tungomål.

Nessun commento:

Posta un commento