Calabresiskan

Calabresiskan är uppdelad på tvenne distinkt olika macrovarianter, hvilka vanligtvis benämns syd- oc nordcalabresiska, men generellt sett så är hela det calabriska området väldigt heterogent utifrån vokalistisk synvinkel, även grammatiskt samt lexikaliskt skiljer sig de olika språken sig åt, ibland ganska mycket, inom dess språkområde som upptar omkring 2 miljoner människor.

Detta språk har dessutom anskaffat sig en magnitudisk litterär samling med de tidigaste dokumenten på calabresiska härrörande från 1422. Tungomålen används fortfarande i stor utsträckning och det är även nämnvärt att många i denna region inte ens kan det som vi i felaktig ton kallar ‘italienska’, hvilket förövrigt även är gällande för många andra syditalienare.

Nordcalabresiskan, eller cosentino / u cusindinu, är i många hänseenden ett starkt napolitanskinfluerat språkområde och införs ibland under den benämningen, detta är gällande för den nordligaste entredjedelen utav calabroområdet och gränsen har gått här sedan medeltiden. Calabriskan har genom historien erfått influenser från främst hellasiskan samt genom normanderna, araberna, fransoserna, spanjolerna samt skiljer sig från övriga mål både fonetiskt, lexikaliskt ock i syntaxen, men även en hel del inom grammatiken, speciellt de sydliga delarna av Sydcalabrien har erhållit en hel del influenser från sicilianskan samt har sin byggnad på ett grekiskt substratum.

I Calabrien utvecklades även ett judeocalabriskt tungomål som hade sin grund i en tidigt inflyttad byzantisk judendom.

~

Läs mer om detta i boken Europas tungomål.