I Marche
talas marchesiska / marchigiano / marchizàn / marchëscià / et al,
hvilket är en språkfägring som ligger relativt nära sina italoromanska naboer
umbriskan samt toskanskan, men avskiljer både fonetiskt, lexikalt samt
grammatiskt från standarditalienskan, samt även i förhållande till dessa övriga
men då något mindre.
Både
umbriskan samt marchesiskan är variationsrikt i målformer räknat och denna
sistnämnda har omkring 900 000-1 500 000 talare där man delar upp det på trenne
macrovarianter, anconitano, fabrianese og maceratese. Ett
dokument, Carta fabrianese, som är daterat till 1186 börjar skrivas på
ren latin, men går mycket snabbt över till latin med klara samt överväldigande
marchesiska karaktäristika för att sedan helt övergå till det talade
marcheitalienska språket, anses vara bland de äldsta bevisen för språkets
existens.
Nessun commento:
Posta un commento