Sveriges trevligaste stad

~
Malmö, oavsett hvad stockholmsmedia förmedlar


















~

+ Antisemitismen i Malmö, Sveriges segregationsproblem, Förtrycket togs vid, Skånskan min

DN censurerar
Taggar: Skåne, Malmö, Sverige, media, mediebild

Paranoid Piratkopiering

~

Resenärer som åker in i USA riskerar att få sina datorer och mobiltelefoner genomsökta och kopierade. Utan att ens vara misstänkta för något brott.

~

för att komma in i fängelset, måste visitering ske

~









+ Satligt sexuellt förtryck, Som det kan gå, USA:s sjuka system, USA är
++ Postmodernisme premillénaire

DN
Taggar: USA, fasciststater, fängelseland, säkerhetsfascism, rättsstat, rättssamhälle, politik

cit, TT, “USA kan beslagta din dator”, i Sydsvenskan 17 maj 2008 s. A6.

Hellenismens renässans i Hellas - κλέφτες - Landologica HXII

~

Den moderna helleniska nationalkänslan sprang upp under 1700-talet och viljan till ett standardiserat nationalspråk ökade likväl, denna utveckling accelererade givetvis på 1820-talet då kampen mot det osmanska riket påbörjades.

Om vi backom några århundraden så fanns det i Hellas i likhet med på Sicilien grupperingar som tagit till bergen för att undgå skatter samt turkisk administration i övrigt, som kommo att kallas kléftes, og som därifrån utövat banditiska gärningar. I Grekland har de mytologiserats i robinhoodska termer med anledning av att de ofta angrep de ottomanska sändebuden varhän en kleftistisk balladisk tradition framväxte, kleptomani är ett annat anknytningsbart ord.

Till motvärn gentemot kléfteserna hyrde centraldömet in quasimilitära band, kallade armatolí, även om det var svårt att se skillnad emellan dessa samt kléfteserna, men hursomhelst så kommo dessa att spela en stor roll i frihetskampen under 1820-talet. En samtidig utveckling var att det Ottomanska rikets makt förminskades, hvilket innebar att de behövde förhandla desto mer med de europeiska grannarna hvilket betydde att de behövde tolkar, samt förhandlare, för detta ändamål, och givetvis ansåg man att hellener var bäst lämpade för detta. Dessa greker fick ett stort inflytande över Ottomaniens utrikespolitik och blev en speciell elit kallad phanariótes. Individer från denna elit bleve snart utsedda till guvernörer för olika egeiska öar och ej långt härefter utnämndes de till og med till hereditära härskare, hospodars, över de danubiska hertigdömena i Moldavien samt Valakiet, varhän grekiska hov återigen kunde framväxa.

Hellasisk kultur fick återigen ett uppsving och separata akademier grundlades i Jassy, Moldoviens huvudstad, samt i Bukarest og en del litteratur framkom från dessa territorier. I samma veva växte en köpmannaklass till sig i Turkiet, samt dess omnejd, som snabbt spredo sina tentakler över den ottomanska världen. Dessa nya eliter av grekisk börd insåg genom sitt internationella leverne att den hellasiska kulturen, den hellasiska historien och det hellasiska språket var hyllat i princip hela Europa, hvilket givetvis gjorde så att intelligentian började vända blickarna inåt till sin egen kultur og historia samt lät självförtroendet växa till sig, men det var ändock främst hellenerna som befann sig utanför det Ottomanska riket som drömde om återupprättandet utav det antika riket, emedans den grekiska eliten inom osmanernas välde befann sig väl inom det, den stora massan av hellener var dessutom illiterata, deras åsikt äro ej känd.

De Joniska öarna som varit i venetiansk ägo beslagtogs ehuru av fransmännen 1797 som redan året därefter invaderade Egypten, hvilket antagligen ledde till att turkarna snabbt anordnade en allians med Ryssland. Hursomhavet så bytte de joniska öarna flaggning og övergick till att blivandes ett brittiskt protektoriat 1814. Öarna kommo härefter att bli en grogrund för frihetssträvande greker och man välkomnade i princip kléftes att komma till ön för mer praktisk handledning.

Den mer handfasta kampen för grekisk suveränitet påbörjades i början av 1820-talet, det dröjde ett antal år innan de erhöllo någon hjälp från likasinnade i Europa, men friheten var sedan att vänta.

Under 1910-talet växte landet sedan till sig med nästintill 70 % genom ockupering utav turkiska, slaviska samt albanska territorier, hvilket skapat en del av dagens minoriteter, som man som oftast ej erkänner. 1828 valdes den första presidenten in absentia, som dogh mördades anno 1831, härefter omvandlades stastchefsjobbet till att bli en monarkisk institution och jobbet erbjöds till prins Frederick Otto, andre son av kung Ludvig av Bayern, gedigna hellenofiler.

~









+ Europas tungomål, Postmodernisme premillénaire
++ The Palaiologos Dynasty, Språk i Hellas, Georgisk grekism

SvD, SvD, SvD, SvD, SvD, DN, DN, DN, DN, DN, DN
Taggar: Grekland, Hellas, hellenism, Joniska öarna, självständighet, kléftes, Bayern, Turkiet, Osmanska riket, Wittelsbach, int

~~~Tre år sedan~~~

- Kryziu kalnas

~

Utrota jägarna

~
det finns runt 260 000 jägare i Sverige idag
de orsakar miljontals fall av vånda, smärta og död
hos djur, inklusive människor, varje år

jag föreslår att vi begränsar detta odjur
till varandes högst 150 exemplar


















~

+ Det positiva med regeringens vargjakt, Jakt, Stackars jägare


~~~Tre år sedan~~~

- Qvinnans betjänter

~

Urmeneta, 2010 - Carmenère

~

Urmeneta, 2010
Carmenère Valle Centrale
Chile

Urmeneta är ett utav Chiles äldsta vingods og har ännu till denna dag rotäkta Carmenèrevinstockar, kända från Bordeaux. Carmenère var den druvsort som från början gjorde Bordeauxvinerna kända men som utrotades i området utav vinlusen under 1800-talet, i Chile trodde man länge att det var Merlot man odlade men DNA-analyser har visat att det var äkta Carmenère, som därvid nu räknas som Chiles egna druvsort, näraintill utdöd annorstädes, men finns även i Veneto, Friulien samt inofficiellt i Bordeaux ånyo.

degûsté

intensivt djupt briljantröd, strävt svartbärig, tèrra, likväl fyllig av tannin og fruktig av druv, bra druvsmak, smakrik, karaktäristiskt smått kryddig men palatalt mjuk, friskt läderaktig, viss rökma, med smakspritsig touché, med ack viss lättsam sortie

~









+ Secret de Famille 2009 - Jaboulet, Rött

SvD, SvD, SvD
Taggar: Carmenère, Chile, Urmeneta, rödvin, vin, vinrecension, Bordeaux, bordeauxviner, Occitanien, int

Var Kalle Marx nyliberal? - Principen om Självägarskapet

~

Marx, en av föregångarna till några av dagens ideologier, var väldigt tvetydig i sin framhållning, särledes då hans teoretiska skapelse bygger på klasslig kollektivism men med en trojansk häst kring klar individualism inskjuten i fabriken. Kan det möjligen vara så att dagens vänstervridna teoretiker missförstått hans resonemang, åtminstone på en basal, essentiell samt enastående viktig punkt?

Enkelt uttryck kan man påpeka att Marxs teori angående mervärde samt exploatering går ut på att kapitalisten köper arbetskraft av säljaren, d.v.s. arbetaren. Arbetaren utför sedan ett arbete, og det är bara denna arbetsprestation som skapar ett värde enligt Marx; arbetaren producerar alltså en produkt. Denna produkt tar sedan kapitalisten hand om, vidaresäljandes den för ett högre värde än vad arbetaren erhöll för sin arbetskraftsförsäljning plus de materialkostnader som uppstod vid produktionen. Kapitalisten säljer alltså för ett högre pris, han tager en bit av kakan utan att hava utfört något egentligt arbete; han tar således ut ett mervärde.

Detta mervärde som kapitalisten tar ut under försäljningen av varan som arbetaren har producerat är enligt Marx en exploatering utav arbetaren från kapitalistens sida. Tanken var alltså från Marx sida att arbetaren självfallet skulle få behålla hela kakan själv, efter materialkostnaderna förstås, då arbetet är utfört av honom og ej utav exploatören. Kontentan av detta blivandes således att man av arbetarens hårda arbete icke skall ta ut mer i värde än vad arbetaren får, og ge de pengarna till de som icke skapar något värde, alltså de som icke arbetar.

Enligt Marx så äger varje person sig själv och det han producerar. Om någon sätter ett högre värde på den varan avplockandes arbetaren på detta mervärde så utföres en exploateringshandling, ock logiskt tänkt så skulle exploateringen bli större ju mer mervärde som påläggs, detta berör naturligtvis ej allena mervärdeskatter utan tillikt allehanda skatter, primärt måhända då inkomstskatten som ju förtar arbetarens förvärvade inkomst. Man kan ju tänka att en viss exploatering kunde accepteras då det gynnar det allmännas bästa, till exempel åtgärder för att få fast kriminella samt hålla utomterritoriella fiender utanför territoriet, men åtgärder för att gynna enskilda individer som ej utför något värdeskapande, som till exempel sjuka, arbetslösa, hemlösa, alkoholister, ensamma mödrar/fädrer som äro hemma med barnen samt åldringar, måste vara en alienerande tanke hos Marx då det enligt Marx “enbart äro arbete som skapar värde”, liksom han tycker att kapitalisten är en profitör. Social intervenering av ekonomisk typ är en omöjlighet om man följer Marxs tes kring mervärdet.

Dessa arbetslösa og andra icke-arbetande utför en belastande exploatering av arbetaren då det krävs ett stort kapital som ju måste tas någonstans ifrån. Och detta kapital går ju bara att införskaffa genom att sätta ett mervärde på den produkten, eller på självaste producerandet samt de inkomster detta giver, som är skapad av de som producerar värde. Alltså blir det en exploatering av arbetaren, detta får ehuruväl ej ske då arbetaren äger hela värdet utav sin värdeskapande sysselsättning.

Det är helt emot Marxs teori om exploatering att genom makt ta medel från de som skapar värde för att ge det till dem som inte skapar värde, det är ren o skär exploatering. Frivilligt givande, d.v.s. äkta solidaritet, är en helt annan sak, men detta kan ju allena beslutas av den som äger värdet, allt annat vore exploatering.

Marxismen kan heller ej överge tanken kring självägarskapet för i så fall faller hela tanken om exploatering, självägarskapet är så att säga den bärande principen för marxistisk teoribildning.

Man skall så tillvida hava så små skattesatser, om några alls, som möjligt i en marxistisk-socialistisk mönsterstat för att exploateringen av arbetaren skall minimeras och för att arbetaren ska få en så stor del som möjligt av den kakan som han producerar. Att det är staten och inte kapitalisten som bör utmålas till exploateringsprofitör ter sig självklart, då det är staten som påyvlar det absolut högsta mervärdet på individen samt dess produkter eller tjänster. Den som arbetar äger helt enkelt sig själv samt det denne producerar i formen utav produkter eller tjänster och alla externa krafter som försöker dra nytta utav arbetarens värdeproducerande sysselsättning äro exploatörer.

Dessa framförda tankegångar ligger som man kan se väldigt nära exempelvis libertarianen Nozicks resonemang om att man äger sig själv samt fritt skall ha bestämmanderätt över denna ägodel, teorin om självägarskap.

I en nyliberalt styrd stat så kan inte skattesatserna vara höga, men vissa skatter krävs för att hålla utomterritoriella fiender utanför territoriet, om sådana finnes, samt för att få bukt med kriminaliteten, d.v.s. sådana som våldför sig på andras självägarskap. Man vill inte ha för höga skatter då det anses kränka individens rätt till sig själv och det den skapar. Man äger sig själv samt det man skapar, om det ej vore så, så hade det inneburit att man hade varit en träl under kollektivet.

Men Nozicks libertarianska tes är mer human än marx arbetsvärdeteori, för man framför att det är inte själva värdeskapandet som är det primära utan självägarskapet, d.v.s. varje individs suveräna status. En såkallad nattväktarstat sysslar ej allena med rättsstaten, med polis, brandskydd, og så vidare, utan även tillhandahållandes mer humant inriktade interveneringar såsom att förhindra svältdöd samt bekostnandet utav akutvård, eller annan vård, där liv står på spel. Vid sådana tillfällen haver även en libertariansk stat rätt att uttaga skatt, i syfte att skydda äganderätten, ägandet av det primära, d.v.s. rätten till livet.

I en libertariansk stat så har dock individen givetvis full rätt att även sälja sin arbetsinsats till behövande, då det är individen som äger denna och ingen stat kan besluta över detta eftersom det är en individuell mänsklig rättighet att få arbeta. Till vilket pris individen säljer arbetskraften är upp till de berörda parterna att framförhandla - och inte upp till staten att varken reglera eller exploatera, då det skulle vara ett direkt förtryck av denna personliga ägodel.

I en libertariansk-marxistisk stat så får den som äger sig själv, samt det den gör, själv bestämma vad denna vill nyttja sina medel till, vad den vill nyttja sig själv till. Allt övertag av skatt är att se som förtryck ock exploatering utav individen, vars arbete blir att beteckna som slavarbete.

~

Marxistisk samt libertariansk skattefilosofi, samt människors identitet og självägarskap, diskuteras i min nyutkomna bok Postmodernisme premillénaire, samt annat berörandes dessa filosofier.

+ Taxation, Skillnader i sociokultur, Riddarsjäl

Licksi

~
protoindoeuropeiskas *leygh-si ‘du slickar’
blir i indoiranskan *leyksi,
men senare sanskritens lekşi
med ett frikativt retroflext s

şi, leka med tunglemmen emellan leggen


















~

+ Cerebralisering, अम्बा, Gudinna, Nouvellique hallandic, Nouvellique, Tungans värld
++ Erotica, Tu est Divina

Taggar: sex, oralsex, oralt, slicka, tunga, mun, språk, ord, fonetism, indoeuropeiska, indoariska, sanskrit; Censurerad utav Dagens Nyheter

~~~Tre år sedan~~~

- Lasa

~

Sikelerna et Sikeliskan - Europas tungomål CXXI

~

Sikelerna, latin siculi, grekiska Σικελοί, var ett annat folk som enligt antika författare talade ett till latinet närstående tungomål och som bebodde östra Siciliens inland, samt delar av Syditalien - de skall även ha utvandrat från Syditalien under sen bronsålder. Enligt vissa uppgifter skall de till och med bebott områden norr om Rom innan de blivit nedjagade av umbriska samt sabinska stammar. Enligt en kontroversiell teori så skall det vara sikeliska og ej faliskiska som står närmast latinet, men teorin är kontroversiell av den anledningen att den inte haver så mycket material att bygga på. Tre inskriptioner, en från Adrano, vid Etna, en från Centuripa som ligger sydväst om Adrano samt en från byn Sciri Sottano som ligger 3 mil från Caltagirone, plus några glosor som finnes bevarat på språket och detta är på tok för lite för att trovärdigt kunna utlysa detta språk som mest närstående latinet, inte ens dess italiska eller heller indoeuropeiska tillhörighet anses av vissa vara fastlagd, även om de allra flesta ser språket som klart indoeuropeiskt. Den enda längre inskription som hittats är den nedanstående som inskripterats på en vas som hittats i Centuripa och kallas därför Centuripa vase varandes från 500-talet f.kr.:

nunustentimhmarustainamhemitomestiduromnaneposduromhemitomestivelhomnedemponitantomeredesvinobrtome

~

Axat från boken Europas tungomål.

Taggar: Europas tungomål, språk, Sicilien, Calabrien, Italien, sikeler, sikeliska, italiska, latin, antiken, int

~~~Tre år sedan~~~

- לשון הקודש
~

Gudinnan Er - Tu est Divina I XI

~

Detta är den sanna sanningen. Ni kvinnor är gudinnor, vi skall betrakta er, åtrå er, tråna efter er, dyrka er, som de gudinnor ni äro.

Ju fler kvinnor som känner till sin egen gudinnestatus samt använder sig utav den, ju mer og bättre kommer kvinnor få det, överlag.

Ni kan få precis allting. Allt från all bekräftelse, all kärlek, till all materia, till all makt.

Vartenda liten hjärncell, vartenda liten cell i hela våran kropp, bör totalt inrikta sig på era behov og önskningar, en total önskan om att behaga samt betjäna Er.

Ni äger oss, till fullo samt totalt.

vi är gjorda för att vara er totalt lojala og trogna, att dyrka er essens, att låta er få allt ni vill, hur många ni vill, att eran njutning ock tillfredsställelse är högsta goda.

Allt bör inriktas på att förhöja eran njutning, den fysiska som den mentala, en ganska självklar sak

Iγ
= Tu est Divina



Taggar: Tu est Divina, gudinna, divinitet, åtrå, religion, erotik, sex, förhållande, samhälle, njutning, tillfredsställelse, kvinnan

Norrskensgudinnan i skyn

~

norrskenet drar över skyn fram
spannet för renarna skaver så
gudinnan rider därpå

skenet skaver mörkret
köttet gott ock mört
renen här

lystern likaså



~









+ Aros aurora, Norrskensgudinnans renfärd, Lossan y twoaie

DN
Taggar: romersk mytologi, aurora, norrsken, norskensgudinna, gudinna, Sarakka, samer, samisk religion

~~~Tre år sedan~~~

- A writesman

~

Scottish Independence Trailer

~


~









+ Europas tungomål, Postmodernisme premillénaire
++ Språk i Förenade Konungadömet, Captain Calamity

DN, SvD, Gp
Tags: Skottland, politik, Storbritannien, frigörelse, självständighet

~~~Tre år sedan~~~

- Du

~

Postmodernismen - Postmodernisme premillénaire

~

Premodernism~Modernism~Postmodernism
Epistemologi-Ideologi-Mytologi

Köp den nu!

~

Postmodernisme premillénaire

ISBN13: 978-91-7465-322-9

ISBN10: 91-7465-322-9

Beställ:

Books on demand,
eller hos de flesta övriga internetboklådor i Norden.

Boken åtfinnes även som E-bok.

Andra böcker från min hand.

Solvind - Tårar XII

~
tåren rinner ner från min kind
faller ända ned till himlens grind

men blir till en solvind
när den så möta din

~









+ Belysning, Pärlokyssen, Tårkyssen, Svarta stjärnor

DN, DN, Gp
censurerad av SvD
Taggar: smärta, tår, känslor, energi, solvind, lycka, kärlek

~~~Tre år sedan~~~

- ketimawakan GE-anti

~

Folkmordet på armenierna i Turkiet

~

År 1839 påbörjades arbetet med att förbättra situationen överlag för Osmaniens olika minoriteter även om arbetet led av ineffektivitet, i den så kallade Tanzimat-eran som skulle modernisera Ottomanska riket. I Hatt-ı Hümayun-ediktet av jeran 1856 proklamerades lika rättigheter för alla oavsett etnicitet eller tro, och dessa fri och rättigheter fastslogs sedemera i konstitutionen, Kanûn-ı Esâsî, av 1876.

Under 1800-talets försvagning utav Osmanien och i inspiration utav de övriga frihetsrörelserna som fanns runtomkring i Europa, och gällande Ottomanska riket i Balkan, så framväxte även en självständighetsrörelse för armenier i hoppet om att skapa en egen stat i sina områden. Från runt 1870-talet och framtills 1914 pressade även många europeiska stater på i den armeniska frågan.

År 1885 utgjorde armenierna omkring 21 % utav befolkningen i İstanbul och det var även här som en av de första massakrarna utav armenier togs vid i kärnan av det armeniska samhället, i Kum Kapu-distriktet där patriarken har sitt huvudsäte. 6000 armenier skall ha dödats där år 1890, en polis likväl. Under åren 1894-96 massakrerades dessutom armenier i östra Anatolien i 100 000-tals, kanske uppemot 300 000, ofta mitt framför ögona på internationella observatörer som kommit dit efter de initiala massakrerna, även istanbularmenierna drabbades men där lyckades västdiplomater hindra vidare massakrar och en del armenier fick fri lejd till fristad Frankrike. Vid ett observerat fall hade runt 3000 armenier tagit skydd i sin katedral och efter att turkiska soldater varit inne och skjutit av en del av de obeväpnade människorna satte man eld på hela byggnaden och brände således inne de resterande, en metod man använde sig av ofta vid även senare genocidering. 1904 og 1905 iscensattes nya sammanstötningar.

En hoppingivande era påbörjades efter att ungturkarna revolutionerade 1908, men de icke-turkiska befolkningselementen fick kvickt grusade förhoppningar och redan jeran 1909 genomfördes våldsamma aktioner mot armenier, omkring 30 000 dog i Adana. Armenierna tillhörde de minoritetsfolk som hade minst vilja till att inkorporera sig efter de turknationalistiska linjerna, bland annat till följd utav konfessionella skäl, men det bör även här påtalas att armenierna ur turkisk synvinkel varit goda turkiska medborgare, bland annat så slogos en hel del av armenierna i den turkiska armén under både Balkankrigen och första världskriget, i det sistnämnda kriget var det runt 250 000 armenier som tog värvning; inget utav detta avhjälpte inför barbarismen som följde.

Under 1915-23 återupptogs genociden gentemot armenierna genom att omkring 1,5-2 miljoner armenier fick sätta livet till och en mångtusenårig armensk kultur försvann härmed i det närmaste i omkring 25 koncentrationsläger. Genociden började med att man särskiljde de armenska soldaterna i den turkiska armén och satte dem i arbetsbataljoner där de svultes, torterades eller sköts, som tack för att de kämpat för den turkiska staten.

Samtidigt som man således gjort sig av med stora delar utav den vuxna manliga befolkningen gav man sig på de armenska intellektuella som residerade i İstanbul under den så kallade röda söndagen och deporterade dem österut där nästan alla eliminerades, några få överlevde. När de armenska samhällena således var fria från ledargestalter gav sig de turkiska myndigheterna slutligen sig på lokalbefolkningarna som massakrerades en masse, ofta först efter att ha fått genomlida tortyr og våldtäkter.

Skillnaden emellan de tvenne periodernas massmordspolitik var att vid det första massmordstillfället var syftet inte att utrota folkslaget utan att decimera dem, emedans man vid andra tillfället var mer inriktad på utrotning i de östra delarna av landet emedans flera områden i väst faktiskt förblev orörda. Sammanlagt så mördade den osmanska staten emellan 1900-23 hela 3,5-4,3 miljoner kristna, huvuddelen av denna massaker stod ungturkarna och kemalisterna för. Ungturkarna mördade emellan åren 1915-18 hela 1,4 miljoner armenier i en massiv samt systematisk slakt, hvilken åtföljdes av kemalisterna som fortsatte dödshysterin som ledde till att man fram till 1923 mördade ytterligare 614 000 armenier, av dessa befanns 440 000 i ryska Kaukasus.

De flesta nuvarande armenierna bor således i İstanbulregionen dit några armenier återkom efter Lausannefördraget, men det finns även några få kvarvarande i östra Turkiet. 1939 när Frankrike lämnade Alexandrettaregionen till fördel för Turkiet skapade detta en flyttvåg till Syrien då runt 15 000 armenier från Alexandrettaregionen snabbt insåg behovet av att flytta från Turkiet. Ungefär samtidigt införde Turkiet varlik vergisi som var en extraskatt som pålades icke-muslimska minoriteter, med speciell betoning på det armeniska samhället. Den som ej betalade, av ovilja eller oförmåga, skickades till östra Turkiet och fick där leva i träldom.

Den turkiska statens officiella linje har hela tiden varit att något folkmord icke existerat, detta även om den osmanska regering som tillträde 1918 faktiskt erkände massakrarna, utredde den och ställde vissa ansvariga inför krigsrätt men när Kemal kom till makten så ville man inte veta av något sådant. Även Hitler förklarade sin politik gentemot polackerna med att ingen ju kommer ihåg folkmordet mot armenierna. Det är tragiskt att Hitler i princip officiellt sett fått rätt.

Även i ännu modernare tid så vållar spörsmålet problem. När USA:s representanthus ville slå fast att armenierna fått utstå ett folkmord så hotade Turkiet med svarsåtgärder, varmed dåvarande president Clinton fick folkmordsstatusen stoppad i sista stund, 42 amerikanska delstater har ehuru erkänt folkmordet som ett historiskt faktum. Representantshuset i USA har åter i februari 2010 slussat igenom en erkännelse utav folkmordets existens, utrikesminister Hillary Clinton framför en utlovelse till Turkiet att hon äskar stoppa det där. Frankrike var inte lika diplomatiskt fegt, utan den franska nationalförsamlingen slog enhälligt igenom att folkmord skett gentemot armenierna 1915-23, hvilket således resulterade i kyligare förhållanden emellan Frankrike och Turkiet. Bland annat drogs Turkiets ambassad från Paris hem och en bojkott inleddes. Då det i Frankrike även är förbjudet att ens förneka förintelsen av judar så har man nu infört samma lag gällande det armeniska folkmordet. Även Schweiz har parlamentariskt fastslagit folkmordets existens, få kan ju detta förneka, till dags dag har tjugoen internationellt erkända stater erkänt folkmordet, samt en del enskilda regioner.

1927 fanns det 123 602 armenier kvar i Turkiet.



~

Om armenier runtomkring i Europa, samt om Turkiet, må läsas mer om i boken Europas tungomål.

+ Armeniernas historia i Turkiet, Armenierna i Turkiet, Skall Hitler få rätt?

DN, DN, DN, SvD, SvD
Taggar: Turkiet, Osmanska riket, kemalister, armenier, västarmenier, folkmord, genocide, politik, int

~~~Tre år sedan~~~

- Antisemitiska sionister

~

För dig - Tu est Divina I X

~
på intet annat sätt bör du bli sedd
på intet annat vis bör du bli mött

än älskad för dig, för Dig




















II
= Tu est Divina



Taggar: Tu est Divina, kärlek, innerlighet, basalitet

~~~Tre år sedan~~~

- Gianzu caca

~

Nylatinet, og latinets frånfälle et framtid - Europas tungomål CXX

~

Under nylatinets epok hade ehuru de olika levande språken nästan helt övertagit latinets roll som skriftspråk i Europas länder men under 1600-1700-talen tog franskan över inom diplomatins og finkulturens sfär, hvilket den i en kraftigt förminskad roll än nu intar, där nu det romaniserade germanska tungomålet engelska gjort övertagande instamp, redan förhärskandes på de flesta andra områdena. Inom diplomatin kan man se förändringen ganska klart, i Westfaliska freden skrevos handlingarna på latin, men vid fredskongressen i Utrecht år 1713 avfattades fredsavtalen på franska änskönt man visst skreve in förbehållet att detta icke fick bliva en vana, fastän så, bleve handlingarna för freden i Paris år 1763 likväl författade på français. Inom den katolska kyrkan förminskades latinets roll inte förrän under 1960-talet, men den haver en kvarvarande essentiell roll inomkyrkligt samt som officiell tunga i Vatikanstaten. Inom vetenskaperna är latinet fortfarande ofta grundspråket när man skall bilda namn på arter eller ämnen, även om orden är av ickelatinsk börd så latiniseras dem så att de skall låta som om det äro latin, precis som i riktlinjerna från 1330-talet - för latin är givetvis det mest europeiska av alla språk. Självaste Linné som lade grunden för dagens botaniska systematiska system, med latinet innebundet, påtrycktes i spörsmålet om nyttjandet av svenska i stället för latin i hans teoretiska verk, som alla är på latin till skillnad på landskapsskildringarna hans, hvilket han besvarade avvisande med att de då ju inte hade blivit lästa förutom av några fåtaliga svenskar, genom latinet kunde hela världen ta del av hans excellens. Att skriva på latin innebar även att skribenter sluppo bliva belästa av okunniga obildade pöblar utan bara erfår kvalificerade bedömare vid sin läst.

Åtminstone framtill 1700-talet så var latinet även det talade språket inom vissa miljöer såsom universitet, skolor, kyrkor ock kloster samt fungerade givetvis som lingua franca för sådana grupper när de möttes och kan än så göra i väldigt få, men smått ökande sammanhang. Vid sekelskiftet 1800 hade latinet avskaffats som universitetsspråk i större delen utav Europa, redan under 1780-talet hade den österrikiske kejsaren Josef II avskaffat latinet, till fördel för tyskan, vid universiteten i till honom underlydande länder förutöver Ungern, i Frankrike hade jakobinerna år 1793 stängt universiteten och därvid bommat igen latinet. Som en delvis konsekvens utav revolutionerna i grannlandet övergavs även latinet vid de tyska universiteten omkring 1810, samma skedde senare i Skottland och Sverige som först under 1850-talet gjorde samma, fast språknyttjningen var redan kraftigt beskuren då, i Holland ännu senare, emedans latinet fortfarande ibland ceremoniellt og minimalt eduktionellt nyttjas vid Cambridge og Oxford. I just England sker just nu en mycket stor uppgång i latinkunnandet. Naturligtvis har kunskaper i, samt nyttjande utav, latin, och ännu mer i den obrukliga grekiskan, alltid varit en stark statussymbol som visat på bäraren og förarens briljans, præstat tacere, quam male loqui, men det är väl att märka att latinet aldrig egentligen varit den ekonomiska eller nobla överklassens språk, utan det har primärt varit de lärdes tungomål. Kungadrägg som Gustaf Wasa höge knifva i sin latinska grammatik emedans ignoranta storheter som Churchill rudimentärt äskade patetisera vokativ kasusering utav ordet mensa ‘bord’, paradigmord för första deklinationen, genom att undrandes ställa sig frågan om när i livet man egentligen tilltalade ett bord. Samma diskrepans emellan de lärda och de mäktiga försegås ännu idag i Sverige exempelvis, där politiker och universitetsledningar önskar stänga ner de fåtaligt kvarvarande latinundervisningarna vid universitet emedans de med större insikt i kunskap kungör dess värdighet.

Genom Linné lades även grunden för latinet inom botaniken och systematiken såsom ovan skreves, detta har sedimenterats och det är numera sedan 1959, i Code of Botanical Nomenclature, fastslaget att alla växtbeskrivningar skall vara författade på latin, emedans ytterligare resonemang fritt får författas på andra tungomål. Naturvetenskapliga ämnen överlag, som nu ofta är helt engelsktaliga, var de som höllo fast hårdast vid latinet emedans de gamla humanistiska ämnena som tidigare vurmat hårt för nyttjandet av latinet under renässansen ganska kvickt gick över till de olika folkbärande tungomålen, förutom inom vissa specialiserade ämnen där latinet lämpade sig extra väl. Men även inom naturvetenskapen försvann latinet snabbt förutom i matematiken där den höll ut intill 1800-talet samt då botanik og medicin där den ännu starkt håller bastioner, ehuru ej i avhandlingar eller annat dylikt material.

Inom den politiska sfären utlyser vissa länder sig, förutom dagens Vatikanstat, då man i Ungern lät latinet vara officiellt och administriellt språk framtills man 1844 slopade det till fördel för ungerska men inte utan protester, i den kroatiska lantdagen i Zagreb höllo man ut ytterligare trenne år, adlen ännu längre, även nobiliteten i Polen höllo den latinspråkiga fanan högt. Latinet hava även hållit sig kvar inom, förvisso minskade, sfären av poesi, latinpoesin, där latindiktare sedan antiken och fram till ännu idag författar verser og diktning på detta välborna språk som allt färre kan läsa, i Holland finnes exempelvis en poesitävling som startades under 1700-talet ännu kvar. Latinet har faktiskt överlag erfått något av en renässans i Europa och det finns numera en hel del föreningar och klubbar som helt driver sina spörsmål på detta ärevördiga språk, sedan 1989 sänds radio på latin inte bara från Vatikanstaten utan även från Finland, givetvis finnes det en hel del som menar att latinet är det självklara språket för den Europeiska unionen att föra sig på så att man slipper alla översättningskostnader samtidigt som man inte ger extra fördelar åt någon speciell europeisk befolkning eller något visst språkområde genom utnämnandet utav något av deras nuvarande språk som officiellt tungomål. Det finnes ju annars förslag på att allena de största språken skall få talas i EU-sammanhang, hvilket naturligtvis skulle vara extremt diskriminerande mot de övriga utav unionens medborgare. Germanska, slaviska, baltiska, hellasiska, keltiska, maltesiskans semitiska, uraliska, framtida turkiska, medborgare samt stater kanske dock skulle anse sig vara diskriminerade gentemot de romanska områdena om latinet skulle nyttjas. Det är bättre att man låter alla översättningskostnader betalas utav de enskilda länderna så får de själva välja hvilka språk som de vill översätta från, samt att alla från EU-håll skall vara garanterade att få föra sig på sitt eget språk. Kommer en samisk, eller sardisk, talare in i Europaparlamentet anser jag det vara naturligt att han eller hon skall få föra sig på sitt eget språk, naturligtvis behöver det inte finnas tolkar till alla andra språk utan man kan givetvis nyttja ett brospråk för vidare översättning, om detta är svenska, engelska eller latin har däremot mindre betydelse. Man kan ju förvisso låta EU finansiera ett institutionaliserat brospråk som sedan de olika staterna med språken får översätta ifrån, detta bliver mycket billigare samt enklare, detta brospråk skulle naturligtvis med mycket stor fördel kunna vara just latin. Angående enhvars deltagares rätt att tala sina egna valda språk så gäller detta givetvis även latin precis som det skall vara gällande för alla andra stora eller små språk. Det är den mänskliga rättigheten att få föra sin talan på sitt eget språk, eller det man anser vara det, som är det viktiga. Ju mindre språk, desto viktigare måhända. Latin är just nu, ett särledes litet tungomål.

~









Axat, o moddat, från boken Europas tungomål.

Taggar: Europas tungomål, latin, språk, vetenskapsspråk, diplomatspråk, naturvetenskap, botanik, nylatin, EU, Europa, historia, Sverige, Ungern, Kroatien, Vatikanstaten, Latium, italiska, int

~~~Tre år sedan~~~

- Din

~

The Tourist - Recension

~

varken handling eller utförandet kan bekallas varandes särledes bra, eller ens godkänt, även själva skådespelarinsatsen, med Johnny Depp i bräschen, var mest deppig att bese, karaktärerna som spelades ännu mer

uppslag av drummelpoliser à la kassa thrillers från 1960-talet gör filmen snarast till en amerikansk drummelkomedi, ej en thriller, og som sådan funkar den gott

men detta är bara genrekritik

Venedig, med sina över 20 miljoner turister per år samt mer än väl välkända många historiska byggnader omstuvas totalt, ofteliga, geendes en väldeligt inkvalitativ amerikansk aura

en B-film

~

+ Johnny Depp, The Tourist, in Venice, Rec: Män som hatar kvinnor

Aft, Aft
Taggar: The Tourist, Johnny Depp, film, filmrecension, skräpfilm, B-film, Venedig, Venezia

Språk på Guernsey, i Europas tungomål - Info

~

Det självständiga fögderiet Guernsey genomgås utifrån sina historiska aspekter, i boken Europas tungomål, samt gällande de språk som är aktuella för öriket, d.v.s. guernesiais samt engelska, men även franska og portugisiska.

~





+ Innehållsförteckningen

SvD
Taggar: Europas tungomål, Guernsey, guernesiais, språk, Kanalöarna, Normandöarna, normandiska

Erotiku

~
sover den som hör
muttrande murror i dröm

vaknar med vigör



















~

+ Himmelska böjelser, Erotikdrömmar, Natten som var
++ Erotica

Taggar: erotiku, erotik, sex, drömmar, murra

Marsstenars vitalitet - ALH84001

~

1996 publicerade en grupp forskare, vissa från NASA, resultat som påvisade potentiellt liv i gången tid på Mars, då man undersökt meteorit ALH84001 som man funnit i Antarktis där den legat de senaste 13 000 jeeran. Rönen tyder på att stenen kommit från Mars varifrån den slagits loss och slungats ut i rymden för hela 16 miljoner år sedan. Detta är inte första gången man funnit meteoriter på jorden som bedöms komma från just Mars, just denna specifika meteorit har ehur en sådan mineral- och isotopsammansättning att dess ursprung bedöms mer än säkert, men samtidigt är den långt äldre än andra fynd man gjort.

Radioaktiv datering ger en ålder på runt fyra miljarder år för den två kilogram tunga stenen, d.v.s. äldre än några berg på jorden, men det behöver inte stoppa där då stenen in facto kan vara ännu äldre och att en stor förändring skedde då för fyra miljarder år sedan, till exempel utav ett kometnedslag, men att dess verkliga ålder ligger vid planetssystemets.

Det intressanta med stenen är att i den finnes sprickor där man kan misstänka att det runnit vatten, og man har där dessutom funnit speciella avlagringar, hvilka gav uppmärksamhet. Avlagringarna tycks vara runt 400 miljoner år yngre än själva stenen, bland dessa avlagringar har man funnit järnsulfider, speciellt magnetit, ock karbonater, båðna äro vanliga i mineral men de avlagras inte samtidigt. Karbonater utfälles i basisk miljö samt löses upp i sur, emedans det är precis tvärtom för järnsulfiderna.

Där åtfinnes även polyaromatiska kolväten, organiska föreningar med kol samt väte som bildat ringformiga strukturer, sådana här ämnen bildas just vid nedbrytning utav biologiska organismer men de påträffas ofta i meteoriter där ingen annars förknippar dem med livsprocesser.

I stenen finns även, förutöver det redan sagda, avtryck som om de funnits i jordiskt material direkt skulle tas som bevis på avtryck av celler från mikroorganismer, förutom att avtrycken i meteoriten är runt tio gånger mindre än de jordiska cellerna, eller de man hitentills känner till i alla fall.

Vissa forskare menar på att det som hittats egentligen inte är så märkligt, men det argumentet kan ju i sådana fall tas till grund för att livsprocesserna inte är särledes unikt tellusianska som man tidigare förstått, utan att det i enlighet med många meteoritiska bevis är relativt vanligt förekommande.

Om det bara får möjligheten att leva.

~

+ Liv i Universum?, Χάος, Miller-Urey-experimenten

SvD, SvD, SvD, DN, DN, Gp, Aft
Taggar: Mars, meteorit, liv, natur, universum, rymden, int

~~~Tre år sedan~~~

- מלכות בית דויד

~

Ron Paul - What if?

~

















+ Pax americana, USA är, Fascisternas retorik, Return of the Beast

Tags: Ron Paul, liberalism, libertarianism, politik, USA, republikanerna

~~~Tre år sedan~~~

- Þoriku

~

Fobisk media

~
uppmaning till demonstration
är ej terrorhot

Guds vrede
tillika ej

~









+ Terroristhotet, Terror, Skydd mot internationell terrorism

Se: SvD, DN, Gp
Taggar: Norge, demonstration, demonstrationsrätt, demokrati, mänskliga rättigheter, islamofobi, media

Meänkieli ~ Tornedalsfinskan samt tornedalsfinnarna

~
Tornedalsfinskan, eller meänkieli från meän kieli, ‘vårt språk’, talas av 25 000-30 000, upptill 60 000 potentiella inom etnisk närhet. Meänkieli är nordvästfinska med många svenska lånord samt en del nordsamiska, man kan även märka en gammal östfinsk påverkan på språket antingen via inflytt eller så måhända det rör sig om perifiera kvarblivelser i båda fallen, språket är märkvärt mer arkaiskt än standardfinska og avskiljer en del i förhållande till standardfinskan, men mindre i förhållande till de finska varianter som är i nära anslutning till tornedalsfinskan förståss, men just gällande lexikalian så besitter tornedalsfinskan på svensk sida en mer genuin arkaisk karaktär med många ord som förlorats på finsk sida med anledning utav standardspråksindoktrineringen. Något som för övrigt är på väg att ske i Tornedalen likväl, fastän språkets juridiska skydd. Tornedalsfinskans fonologiska karaktär haver även gjort att många oförhappandes har misstagets, av finnlänningar, för att ha varit ester, istället för finnar.

Sveriges tornedalsfinnar hamnade under Sveriges flagga när Finland skiljdes från Sverige i freden anno 1809 - den svenska tornedalsfinskan har fått fler inlån från svenskan än vad man på den finska sidan erhållit, hvilket måhänt ej är särledes uppseendeväckande. Meänkieli skiljer sig dessutom från standardfinskan både hvad gäller viss grammatik, fonologi, syntax og ordförråd, havandes även ett eget skriftspråk - dessutom så meno de fleste tornedallänningar att de tala ett eget språk hvilket kanske den torndedalska benämningen på språket berättar.

Man har även benämnt språket internt som gällivarefinska / jellivaaransuomi, jukkasjärvensuomi / jukkasjervofinska, med mera, utefter de olika orter språket talats på, just gällivarevarianten anses vara mer avvikande från de övriga, samt avskiljer ännu mer från standardfinska. Förutöver gällivarefinska så består språket överlag utav även torneälvdalsmål samt jukkasjärvimål, allena gällivaremålet bär karelska spår, samt så har denna variant störe inflytelser i sig från både svenska som samiska i både vokabulär som satsmelodi. Eljest är det nog främst i Pajala som man är aktivast i framförslen på språket.

En Academia Tornedaliensis grundades 1989, tungan nyttjas även sedan länge som ett predikospråk inom den laestadianska rörelsen. Det finns numera både grammatikor og ordböcker för tornedalskan, samt en smått påbörjande samt spirande litteratur, vissa tidningar har stadigvarande artiklar på språket, det är ack ej många olika skribenter så urvalet utav varianter som hamnar i skrift är något centrerat, men ändå, bättre än inget.

Tornedalen var först nordsamisk mark, men århundradena efter år 1000 så haver finnar gjort detta område till sitt hem, vissa av tornedalänningarna hävdar släktskap med kvänerna, vissa benämner sig även så, särledes i Kiruna. Den svenska inställningen var från 1880-talet inställt på att försvenska tornedalsfinnarna och därför övergick man successivt till svenska som undervisningsspråk i skolan, och från början av 1920-talet så var undervisningen på svenska allena og de tvåspråkiga läroböckerna försvann, alla försök att bibehålla finskan sågs i princip som separatisktiska försök och man var således direkt hostil mot dem. Barnen fick givetvis ej ens prata tornedalska i skolan, hvilket dock förändrades 1957 när de så återigen tilläts detta, dessutom tilläts skolbiblioteken att köpa in viss litteratur på finska. Först 1988 så tilläts barn att ha hemspråksundervisning i tornedalska, detta nu även om språket inte längre talades i det vardagliga umgänget inom familjen.

Enligt minoritetspråkskommittén från 1997 så är tornedalsfinska enbart en dialekt av finska og därmed inte berättigad någon erkännelse, men en statlig erkännelse kom ändock och man får nu föra sig på tornedalska i förskolor, äldreomsorg, domstolar samt i kontakten med myndigheterna i Kiruna, Gällivare, Pajala, Övertorneå samt i Haparanda. Enligt finska polemiker samt språkvetare så är tornedalskan ‘enbart’ en finsk ‘dialekt’ - eftersom Sverige nu erkänt en ‘dialekt’ som officiellt stött språk så är det på tiden att även andra ‘dialekter’ får samma behandling, till exempel gutniska, skånska, dalska, og så vidare.

Givetvis inklassificeras tornedalslänskan i det nordfinska språkspektrat, ofta kallad peräpohjolan murteet, intressant är tillika att det första allmogekväde som nedtecknades på finskspråkig litteratur var just från den nuvarande svenska sidan av Torne älv anno 1677, det såkallade Keksikvädet. Man måste kunna särskilja på saker och ting, tornedalsfinska är absolut ej en dialekt, eller variant, utav det standardiserade finska språket, däremot ingår det tornedalsfinska språket i det finska språkspektrat, däri både tornedalsfinska som standardfinska kan ses som befinnandes som varandes olika dialekter, naturligtvis är det då korrekt att erkänna meänkieli, precis som den kodifierade standardvarianten erhuldit erkännelse. En positiv bieffekt utav erkännelsen av språket i Sverige är att ‘dialekten’ som talas i Finland fått utökad social prestige internt i samhället likväl, till förtret för standardofilerna.

Det har naturligtvis alltid funnits långtgående kontakter över gränsen här i norr, men nu har även en mer meänkielisk kulturemfasering skett, man kallar sitt land numer ibland för Meänmaa ‘Vårt land’.

~

Om detta samt övriga finska befolkningar samt språk i Sverige, og Finland, står att läsa i min bok Europas tungomål.

Skandoromani - De romska språken i Sverige - Tattarspråk

~

Pippi Långstrump havandes relativt nyligen översatts till romani chib.

Romani finnes ehuruväl i minst nio olika språkformer inom Sverige, varav fem sedan en längre tid, og med olika språkformer åsyftas helt olika språk; det skandoromaniska svensk romani från de första romska invandrarna som bott här sedan 1500-talet, talat ännu av några få utav de såkallade tattarna og resandefolket, kalderesj, som är det främsta språket för de som ankommo för hundra år sedan och som består utav ättlingarna till de åtta familjerna som kvarlevde inom riket under den romska förbudstiden, lovari og tjurari från Öst- og Centraleuropa från 1950-1960-talen, kalderesj, tjurari og lovari äro vlachromani, finsk romani, även det skandoromanès, inkommet, eller snarare återkommet, till Sverige primärt efter 1954, samt arli, sinto, bugurji og gurbet, primärt från Balkan och senankommen i tid, i denna senkomna tid har även ytterligare kalderesj og lovari ankommit.

Språken är väldigt olika varandra samt bör absolut ej sammanblandas eller erkännas i ett stycke under språkskapelsen romani chib, särledes stor är skillnaden emellan den gambla skandoromanin og de valakiska språken som har helt olika historiker sedan mycket lång tid, de verkar heller ej haft någon större kontakt sedan både befunnits på svensk mark, samt så haver heller ej språkliga impulser vandrat dem emellan.

Svensk romani är egentligen primärt baserat på svensk grammatik men innehåller även utomsvenska grammatiska fenomen, samt romaniordstämmor og många tyska lånord, det kallas även tattarspråk eller resandesvenska / rommani rakripa / skandoromani / tavringens rakripa, ordet rakripa betyder ‘språk’, från rakra ‘tala’, dessa såkallade tattare som de innan benämndes är svårdefinabla. Förutom ovannämnda namn så kallas de även för skojare / fant / dinglare / tschiwi, den förstnämnda är att icke föredra, i Norge är ordet tattare heller icke derrogativt såsom det utav många uppfattas i försvenskade samhällen, egentligen är det bara en felsyn kring att de varde tatarer, en oharmlig benämning i sak, i södra Halland og antagligen Skåne benämnes de stundom för kältring, sammankopplat med nordfrisiskans keltring ‘vagabond, landsstrykare’, även detta ordet har dogh stigmatiserat med påklistrade negativa kopplingar.

Den norska romanin samt den svenska är synnerligen lika och är att betrakta som samma språk, såsom namnet skandoromani förtäljer, på grund utav den isolerade utvecklingen över hela språkområdet så är ehuru svensk romani uppdelat på ett lapptäcke utav olika varianter, en hel del är till och med såkallade familjolekter med anledning utav det skrala antalet parlörer, en avskiljning säges finnas emellan de sydsvenska og de uppsvenska varianterna.

Skandoromani är som nämnts en utväxt utifrån den första romska invandringen till Skandinavien som ankommit från tysktalande områden hvilket syns i inlånandegraden utav tyskan, men bedöms hava varit relativt arkaiskt i sin indoariska stam när det ankom svensk hamn, senare haver norsk-svenska skandoromanin utvecklats inom sina olika lingvistiska kontexter emedans finska skandoromanin kvarhållit en mer arkaisk hållning, men även här är påverkan större från svenskan än från finskan.

De grundade räkneorden i svensk romani äro, jekh / jikk / jekk / je / jekkum / jikkum, duj / dy, trin, schtar / star, pansh, schov / sinkus, efta, okto, enja og desch.

Vissa menar att tattarna / resandefolket endast äro luffare, eller vagabonder, av svensk ‘stam’ emedans andra hänför dem till den romska folkstammen, de själva menar ehuruväl oftast att de äro romer, hvilket deras språk klart antyder, ytterligare andra menar att de är ättlingar till gamla soldatfamiljer från Ryssland och Tyskland og ej alls zigenare, tungan täljer annat.

En siffra som ofta nämnes angående resandeantalet är 25 000, måhänt 40 000, hvilket også stämmer överens med siffran från 1940-talet - den lilla icke-resande romska befolkningen som fanns i Sverige bleve ju ej påplussad av invandring då sådan var förbjuden og förhindrad. Långt färre än detta antal talar numera språket, kanske något hundratal, det äro beräknat att ungefär emellan 200-500 har goda kunskaper i svensk gammal romani, emedans 5000-10 000 kanske kan några enstaka ord og fraser, men att bara runt 150-200 faktiskt talar språket ömsom. I likhet med alla tidigare nämnda språk så är det av största vikt att tattarspråket, alltså svensk romani, erkänns som det historiskt grundade språk det är, att erkänna romani chib utfyller ingen funktion för detta språks bevarelse, snarare motverkar det. Detsamma gäller kalderesjen, samt de övriga likväl. Tattarna bör få, åtminstone erbjudelse om, utbildning på sitt rakripa. Som det ser ut nu från Skolverket så fokuserar man på kelderasj, lovari, finsk romani samt arli, detta är naturligtvis bra, men mer bör dem avkrävas.

Redan 1730 förtecknades en lista om fraser og ord i en lingvistisk avhandling utav språkforskaren Per Björkman om zigenarspråket, Dissertatio de Cingaris. Överlag så står svensk og norsk romani varandra nära, emedans den finska är mer arkaisk i förhållande till de tve, norsk romani nedtecknades under 1800-talet vid flera tillfällen av fängelseprästen Eilert Sundt i Beretning om fantefolket, år 1850, 1859 samt 1862-1865, senare från 1944 finnes även Ragnvald Iversens viktiga verk The Romany language in Norway. Från Sverige finns även 1800-talsskrifter, en är från fången Djos Per Andersson som är källa för Lecxicon på Romani Öfvärsatt av Lever slaven P. Andersson från Dhalarna, eller det avsnitt i Carl Jonas Love Almquists roman Tre Fruar i Småland från 1843 där det låtes höras av en zigenska som ger en lektion i sin tunga. Under början av 1900-talet kommer flere verk, ofta i egenskap av fångvaktare havandes ord samt kontext inhämtats som en slags etnologisk-antropologisk studie på människa i bur, men år 1977 kommer den första publikationen av en svensk rom självt, Roger Johansson och sin Svensk romani som även gör en kort genomgång av viss grammatik.

Tattarna, eller de svenska romerna, hava ej haft någon särledes kontakt med de sentida romska valakiska invandrarna som primärt talat kelderesj og lovari, även dessa har språkligt undersöks i Sverige, bland annat genom den kända kalderesjen Johan Dimitri Taikon.

Svensk skandoromani är nästintill utdött men en hel del av dess vokabulär lever kvar i svenskan, särledes då i mer slangbetonat språk eller ömsom i regionala språkformer, bara detta är ett gott bevis på att språket varit ordinärt nyttjat i flera områden, hörandes och virilt i vissa delar utav samhället, under lång tid, en utmärkt nätt bok om detta är Gerd Carlings, Romani i svenskan. När Ordboken över svensk romani sedan publicerades år 2008 erkände till och med Språkrådets chef att han inte kände till att språket talats framtills nu från 1500-talet i Sverige. Boken i sig är en ordbok om 1800 ord på svensk romani, samt innehållandes en kort grammatik plus några texter. Svenskromen Lenny Lindell skrive:

Mander randrar kava bokkan gla hilpra vorsnos manusch te nani bistra vorsnos rakkreske-barvalopa ta gijepeske-barvalopa tjakke vorsnos puranoa romanoa sarstil kammat rakkrat ta gijat. Drabla-noeske-ghana pennar ta vorsnos avar fann Indo-themm ta pennar te vorsnos rakkrepa kammar 60% attjer purnaoa indoske rakkrepat Sanskrit dre vorsnos romani tjibb. An ”Norden” kammar romani-manuschet boddrat preall 500 bersch. Rakkrepat dre vorsnos themm kammar bliddrat paggrat ta fysher bistras nikli, dolle savi mande randrar kava gla hilpra vorsnos rakkrepa ta romani-ternopa.

Jag skriver den här boken för att hjälpa vårt folk att inte glömma vårt språks och våra sångers rikedom, det som våra gamla alltid pratat och sjungit. Forskare säger att vi kommer från Indien och säger att vårt språk har 60% av det gamla indiska språket sanskrit. Romanifolket har bott i Norden i över 500 år. Språket har blivit förstört och är på väg att glömmas bort, så jag skriver den här boken för att hjälpa vårt språk och för vår romaniungdom.

~

Mycket mer om romerna i Sverige, Norden, samt övriga Europa står att finna i min bok Europas tungomål.

+ Endlösung, De rasistiska socialdemokraterna, Romani i svenskan (G. Carling), Zigenare, romer, tattare, fant, split et skøyere i Norge

Taggar: romer, romani, skandoromani, kalderesj, svensk romani, tattare, tattarspråk, zigenare, kältring, minoritet, språk, Sverige, svenska, int

~~~Tre år sedan~~~

- Haiku-teorem.

~

Kali, The Dangerous Mother

~


~








+ Om Kali, Om Shakti, Shaktis dryck, Shakti De Maa
++ Kvinnan är Gudinnan - Tu est Divina

DN
Taggar: Indien, hinduism, gudinna, Kali, Shakti, kalism, shaktism, tantrism

Katta

~
du jamar som en kise
samt doftar utav jasmin

~









+ Kattans ode, Kattor, Värmestråla, संस्कृताहिन्दी

DN, Aft
Taggar: katt, katta, jama, dofta, jasmin

~~~Tre år sedan~~~

- Stemma di Lando

~

Latinets evinnerlighet - Medeltidslatinet samt romanskans tillblivelse - Europas tungomål CXIX

~

Talspråket ändrade sig såsom brukligt äro, genom tid och avstånd, och tack vare att vissa stoppade in avvikelserna i skriften så vetom vi till en del hur förändringarna skett, par préférence ifråga om fonologin, kasusböjningens förminskning samt syntaxmodifieringar - det dröjde dock ända till anno 842 innan till exempel en fransk variant nedskrevs vari den romanska perioden framvisades klart samt tydligt i skrift. Det skrivna latinet fortsattes att skrivas på sitt förlegade språk och det var främst kyrkan som efter imperiets slut fortsatte den latinska traditionen, under den karolingiska renässansen i början av 800-talet förstärktes det klassiska skriftmålet då man återgick till det. Latinet fick en klar hegemoni i alla de områden där det romerska riket satt sina arméer och härefter där den enda kvarvarande romerska traditionella institutionen fortsatt den latinska traditionen, den romerska kyrkan. Latinet var det normala undervisningsmålet fram till 1300-talet då de regionala språken började ge sig till känna mer märkbart i undervisningen, latinet höll ehuru sina positioner i den högre utbildningen långt fram i tiden och man brukar ange 1700-talet eller början av 1800-talet som latinets slutliga akademiska död, även om den i vissa ämnesområden fortsatte åtminstone ett århundrade till och fasta uttryck och terminologier nyttjas än idag i både fackämnen som annorstädes, hvilket kan påvisa språkets starka inflytande på kulturer långt efter tungomålets nyttjande, speciellt i det konservativa forskningssamhället och inom teologin - vem har sagt att den romerska tiden är slut. Likväl var det under 1300-talet som man exempelvis i de tyska områdena och i Danmark övergick till att skriva på annat språk än latin i sina interna handlingar, emedans exempelvis man kvarhöll vid latinet som officiellt samt ordinärt administriellt brukat språk i Ungern framtills 1800-talets mitt. Vatikanstaten och en hel del högre präster, munkar, og akademiker framför sig självvalt ofta på latin än idag, naturligtvis finns bokproduktion, tidningar och radio på språket, och konferenser annordnas. Så vitt jag vet framföres ej latin någonstans som ett nativt språk, men detta är ju bara en fråga om vilja samt ambition, og kommer antagningsvis att igen ske.

Latinets historia och dess kvarlevande långt efter språkets egentliga utdagande kan jämföras med sumeriskan, förutöver faktumet att sumeriskan ju helt dog ut och att människor från helt orelaterade riken och kulturer gjorde så att språket kunde fortleva på konstlad väg hvilket är faktorer som får anses vara änn mer häppnadsväckande. Akkadiska samt sumeriska äro heller ej förekomna hos revitalister. Medeltidslatinet som vi kännom i den mångfald av litteratur som överlevt frångår på många sätt det klassiska latinet genom att stora influenser kan märkas från skribenternas egentliga språkbruk som altererar latinets grammatik og ordförråd. Att låta vulgärlatinets olika fägringar göras hörande i det skriftliga språket var till och med understött på många håll, exempelvis finnes instruktioner bevarade till jurister i Frankrike under 1330-talet där man ger riktlinjerna att man skall skriva enkel latin, gärna nyttjandes frankismer där sådana finns men sätta latinska ändelser, språket skulle vara begripligt för gemene man, pro laicis amicum, antagligen för att kunna fånga in så många halvlitterata som möjligt inom den skriftliga kulturen, den analfabetiska massan äro ju i detta hänseende redan exkluderad.

Det akademiska latinet höll en annan nivå, och hade även en del grekiska i sig, men även detta utvecklades på olika vis på olika håll, bland annat fanns det ett hegemoniskt speciellt parislatin som spred sig ut över Europa genom att många bedrev studium där. När den italienska renässansen inföll så ökades dock intresset för det klassiska latinet återigen till nackdel för de medeltida mer folkliga varianterna - man skulle skriva helt efter det klassiska idealet, hvilket även gjorde så att språket ej alls var anpassat till de dåtida förhållandena i vardagliga sammanhang, denna stelbenta puritanism bidrog starkt till latinets slutliga död. Att latinet försvårades og därvid fjärmades från folket i sin exklusivitet haver skett många gånger i den postantika historien, det var detta som skedde under den karolingiska latinreformen under 700-talet som med kraft avskiljde det lärda latinet från de vulgärlatinska och tidigromanska språken, den humanistiska latinreformen under renässansen gjorde på samma vis genom att den förbannade sig över det vulgära medeltidslatinet äskandes återvandra till det purt fina klassiska språket, som är många gånger svårare i syntax samt ordförråd. Vid runt sekelskiftet av 1800 önskade nyhumanister ytterligare bända fast latinets användbarhet med exakta stränga regler, det säges att även professorer av latin nu fick stora problem med latinkorrektheten. Latinet kvävdes till döds.

Samtidigt menar andra att latinets abstrakta hållning og verklighetsavskilda sanning, obundenheten ifrån reella ting, likväl var bidragande samt understödjande för den skolastiska utvecklingen, rent sinnesmässigt.

Andra faktorer kommo även igång under 1400-1500-talen via boktryckarkonstens spridning av litteratur, under 1500-talet trycktes exempelvis fler latinska verk än vad det gjorde på de olika etniska språken i Europa och ledde till ett stort uppsving i latinskheten vida omkring men samtidigt så innebar boktryckarkonstens inträde på den litterära banan att inte bara latinska skrifter nu kunde spridas ohämmat, utan även de olika kulturspråken kunde få ut sin litteratur till massorna på ett billigare vis. Beläsheten ökade i rikena, och det var då skrivelser på folkens språk som spredo sig markant.

~

 

Axat, og moddat, från boken Europas tungomål.

Taggar: Europas tungomål, latin, kyrkan, Europa, katolska kyrkan, språk, romanska, vetenskapsspråk, medeltidslatin, parislatin, Frankrike, boktryckarkonsten, int

Senlatinet, en kristen sfär - Europas tungomål CXVIII

~

Senlatinet behärskas av främst olika kristna författare såsom Ambrosius samt Augustinus och det är främst kristna traktater, predikningar och bibelkommentarer som är framhävda, dessutom så finnes den normgivande Versio Vulgata som Hieronymus frambringade. Det bör dock påpekas att latinet ifråga om stavning samt formlära inte ändrades speciellt i den skrivna varianten utan höll sig till guldålderns latin, och det var denna som utlärdes i skolorna samt figurerade i alla städer i romarnas imperium i väster. Ordförrådet genomgingo ehuru förändringar og inflytandet från hellasiskan gjorde sig påmint och likt nutida språks kamp om domänerna så finge de latinska författarna skapa termenologier för alla olika fackområden som finnes eller funnos, till exempel inom områden som filosofi, medicin, andra naturvetenskaper, den kristna religionsterminologin, juridiken samt många fler. Latinet hade redan intagit både den politiska som juridiska sfären, samt den vetenskapliga och kom nu även att genom den nya religionen kristendomen kunna sprida sig inom det kulturella och moraliska domänerna ut över Europa. Romarriket hade ej tidigare försökt sprida sin lokala religion, förutom dyrkan av kejsaren, utan det var först i och med den missionerande och expansiva kristendomen som man finge sådana ambitioner, varhän latinet kunde spridas som aldrig förr, ända ner till plebejisk nivå.

~








Axat från boken Europas tungomål.

Taggar: Europas tungomål, latin, kyrkan, kristendom, Romarriket, Europa, Italien, språk, språkspridning, domäner, int

~~~Tre år sedan~~~

- Sensualitet II

~

Könstänkandet

~

Biologer identifierar mer än hundra kön i djurvärlden. Det är bara människodjuret som har halkat efter lite på evolutionens trappsteg.

~

inte helt korrekt, ty det är främst feminister, gamla tiders paternalister, samt till viss del den socialt stelbenta kulturen, som fördelar efter stereotypiska könsförhållanden

dömd efter födsel

ras, etnicitet, kön, tro

jag är, då jag finns

+ Inskränkthet, Från barn till vuxen, I genusens (o)inskränkta värld, När en feminist försöker filosofera, Pôt-étre

Taggar: kön, genus, biologi, människan, naturen, djur, varandet, födsel, politik, paternalism, feminism

Citat: Hultman, Kristina, “Det tredje könet”, i Sydsvenskan 4 januari 2008 s. B5