Liv i Universum?

~

Eftersom vi obevekligen tillhör universum så torde svaret på frågan om Om? vara självklart - Ja, det finns liv i universum, vi tillhöre detta liv.

Men vad människan än så länge har bevis för så är det enbart här, på denna planet Tellus, som liv faktiskt finnes, men att vi ej havom bevis för något betyder icke att liv inte skulle finnas på andra ställen, ingen kunne exempelvis bevisa utom all tvivel hvad liv faktiskt är, inte ens här på jorden, men detta betyder i sin tur ej att liv inte existerar, detta ärom vi själva samt vår omgivning tydliga bevis för.

Den största anledningen till att vi ej havom bevis för varken positiva eller negativa svar angående liv en bit ifrån oss beror till största delen av de problem som förestår för att anskaffa dessa bevis. Ett annat problem har med självaste definitionerna att göra, vi havom inget annat liv att jämföra med så vi vetom ej om livet finnes i andra former än hvad som råkar finnas här, eller om de aspekter som utgör liv här, är allenarådande för även andra platsers eventuella liv.

Man hava i århundraden og i fortgående spekulerat kring om det kunne finnas liv på andra himlakroppar, månen ansåg vissa var bebott in på 1800-talet och ända in i rymdåldern så teoriserades det kring Mars og dess liv eller ej. Angående Mars så kunne man dock efter Vikingsondernas analyser från planetens yta 1976 kanske konkludera att ej ens mikroorganismenr kan förekomma där nu, men samtidigt har man tillnärmelse bestyrkt att liv kan havandes funnits där tidigare, även andra platser inom vårt solsystem är under lupen för våra studier. Men faktum kvarstår att man ännu ej havandes funnit något liv någonstans innanför vårt solsystem förutöver den tellusiska biosfären, utanför är ehuru en helt annan öppnare fråga.

Observationer av unga stjärnor samt teoretiska studier av deras uppkomst antyder att det kan finnas planeter i ganska stort antal kring dessa, inom denna stora mängd planeter skulle det då törhända finnas många med ungefär likadana egenskaper som vårt eget hem. Man skulle ju även teoretiskt kunna tänka sig att då liv finnes på denna jord så bör det ju även kunna finnas på andra platser, kanske rent utav ett allmänt fenomen under vissa förhållanden. Vissa hava även kunnat tänka sig att liv kan finnas under andra livsformer, exempelvis liv som ej äro baserat på kol, ja, faktum är ju att vi icke havom någon annan livsform, än den tellusiska, att jämföra med - kanske är det vi som ärom annorlunda ifrån den generella livsformationen i universum. Projektet Search for Extra Terrestrial Intelligence, SETI, som söker efter liv eller signaler och andra livstecken om liv havandes än så länge varit resultatlöst även om vissa potentiella antydningar hava förekommit og diskuterats.

Astrokemiska processer et meteorer

De astrokemiska processer som sker i universum ger upphov till en rad enkla organiska molekyler i gasmolnen i den interstellära rymden. Radioastronomiska observationer hava påvisat såväl reaktiva radikaler, exempelvis CN, CH og C2H, som molekyler, till exempel vätecyanid, acetonitril, cyanoacetylen, metylformiat, metanol, etanol samt metylmerkaptan.

Vid analys av meteoriter har man även kunnat konkludera kring en förekomst av aminosyror, man hava før exempel funnit alanin, valin, prolin og glutaminsyra i den såkallade Murchisonmeteoriten till en sammanlagd mängd av ungefär 0,001 %, ock även alkaner, fettsyror, adenin, aromatiska föreningar samt polymert material kunde finnas. Aminosyrorna i meteoriterna förekommer emellertid som en blandning av lika mängder spegelbildsisomerer, hvilket ej äre fallet hos jordiskt liv. Eftersom meteoriter har daterats till en ålder av 4,6•109 år är frågan kring aminosyrornas ursprung av väldigt stort intresse ~ kanske är det så att vi havom fått livet från yttre rymden. En teori som vuxit i tanken, än mer ju längre forskningen går.

Stellära livsförutsättningar

Utifrån våran erfarenhet och våran kunskap så vetom vi ehuru att vissa saker bör uppfyllas, även en sådan sak som tid är en relevant faktor. För att få till mer avancerade livsformer så har det gått en del tid, och det bör råda vissa stabila förhållanden under denna tid. Redan självaste solsystemet måste havandes varit skapat i rättan tid, först efter att några generationer supernovor skett samt spridit ut de tyngre ämnena som vi ärom så beroende utav för våran tillblivelse, men om teserna kring planetsystemet är stämmande så läre det finnas en uppsjö inom rätt tidsspektra. Inom solsystemet så krävs sedan viss stabilitet, som ovan skrevs, hvilket bland annat innebär att solstjärnan ej får vara för stor, ty vid sådana fall sker en för snabb utveckling. Inte heller detta är ett problem då stjärnor av våran sols storlek, eller mindre, är i majoritet, även om man får borträkna de äldsta som bara har ett innehåll utav väte samt helium.

Ett annat stellärt problem är att många stjärnor, kanske de flesta, ingår i asolitära system hvilket aktivt förhindrar stabila planetbanor. Detta gör att allena några procent av alla stjärnor kan ha planeter som rör sig i stabila banor och som innehaver tillräckligt höga halter av de tyngre essentiella grundämnena. Allena någon enstaka procent kan låta lite men enbart i våran egen galax, Vintergatan, motsvarare en procent av 1000 miljoner stjärnor. Runt varje sådan stjärna finns sedan ett område som vi kunnom kalla livszonen eller ekosfären, och det är bara där temperaturen är behaglig nog för livsutveckling samt livsbehållning, stabilitet är åter ett krav och stjärnans ljusstyrka avgör naturligtvis ekosfärens placering samt utsträckning. En planet som skall kunna bära liv måste naturligtvis alltid hålla sig inom denna existenta ekosfär, detta gör att dess planetoriska bana ej får vara för avlång, är det en stor samt ljusstark stjärna finnes större rörelsefrihet. I vårt solsystem så tror många att både Tellus, Mars som Venus infinner sig inom livszonen, vissa hava en mer stramare syn som bara låter inkludera jorden. Planeten själv måste vara tillräckligt stor så att den kan hålla en atmosfär men inte allt för stor så att dess atmosfär blir översvållad av väte. Kravet på flytande vatten är ej klarlagt, men det ter sig åtminstone vara en stor fördel. Livsprocesserna är sedan så som vi kännom dem baserade på egenskaper hos speciella organiska molekyler samt macromolekyler och dessa egenskaper är i sin tur i hög grad beroendes utav omgivande temperatur. Ju högre värme ju snabbare processer, men de får samtidigt inte va för låga då stelhet då infinner sig i systemet, omfördelningarna i strukturerna är essentiell för makromolekylernas biologiska funktioner.

Man hava ännu ej uteslutet huruvida Mars haft liv en gång i tiden, särledes efter att man säkertrott att flytande vatten funnits på ytan på Mars i gångna tider. Några av de stora planeternas månar är även de under lupen för livsförekomstdebatt, flera av dem har sådan atmosfär att det skulle kunna vara möjligt och här är det istället kylan man måste hålla utkik efter. Saturnus stora måne Titan har en atmosfär som huvudsakligen består utav kväve samt metan som blir ungefär tio gånger tätare än våran atmosfär, men temperaturen ligger ändå långt under vattnets fryspunkt. Titan har blivit bombarderad av kometer flertalet gånger och det är posibelt att resultatet givet en värmestegring som möjliggjort vatten i flytande form varvid liv kunnat och kanske hunnit utvecklats. Även en av de stora Jupitermånarna, Europa, är under lupen då man misstänker att det finns flytande vatten under dess istäckta yta.

En omständighet som kanske underlättar livets utvecklingsprocesser på jorden framför andra är befintligheten utav en relativt stor måne som via sin dragningskraft aktivt påverkar görandet på jorden, bland annat via tidvattnet, vattnet samt kanske även kontinentaldriften får någonslags påverkan från månkraften.

Det föreligger dock erfarenhetsmässiga problem med diskussionen kring liv utanför vårt solsystem då vi ej kännom det per definition, existent liv kanske inte ens är tillnärmelselikt vårt så att vi icke ens kan känna igen det, eller det kanske inte ens behöver en planet att husera, eller rum att verka i. Även om det, utifrån vårt tänkande, är högst troligt.

Sannolikheten talar även för att liv finns, har funnits, samt kommer att finnas på många platser i universum. De fysikaliska lagarna är ju så vidt vi vetom samma överallt og jordenlika planeters skapelse understödjes av dessa.

Den amerikanska forskaren Frank Drake har formaliserat hur man skulle kunna uppskatta antalet utvecklade civilisationer i Vintergatan:

N = R • fp • ne • fl • fi • fc • L

N = står för antalet tekniska civilisationer i Vintergatan vid en specifik tidpunkt.

R = antal solliknande stjärnor som bildas per annum.

fp = relativa andelen stjärnor med planetsystem.

ne = genomsnittligt antal planeter per planetsystem med lämplig miljö för liv.

fl = andelen planeter där liv faktiskt har uppstått.

fi = andelen utav ovan planeter där intelligent liv dessutom utvecklats.

fc = andelen av dessa där en teknisk civilisation med kommunikationsvägar utvecklats.

L = livslängden för aktuell civilisation.

Det är allena en utav dessa faktorer som ärom oss kända, d.v.s. antalet solliknande stjärnor som bildas per år, faktor R, då vi vetom att det föds omkring en solstjärna per år i Vintergatan. Alla andra faktorer är okända för oss så man brukar sätta emellan talen 0,1-1 förutom livslängden. Gällande livslängden så blir det om man antar att den är runt tusen år för en teknisk civilisation så bör antalet civilisatoner variera emellan en och hundra. Tusen år är dock ganska lågt räknat.

Livet till jorden via Bortom ytan-teorin

Enligt tesen så skall kometer som meteoriserat sig ner på jorden fört med sig element av komplexa organiska molekyler, varvid ursprunget till livet får tittas på utifrån ett extraterrestrialt perspektiv. Andra extraterrestriala teorier finnes kring både vattnets som atmosfärens ankomst till jorden, via andra himlakroppar. Organiska föreingar är tämligen vanliga i outer space, särledes i solsystemets yttre delar där solens hetta inte är lika fatal i sin avdunstande effekt på flyktiga ämnen, därute finns även bättre förutsättningar för en reducerande miljö som kan va positiv för denna process. Kometer omges av ett yttre lager av något mörkt material som man tror är liknandes tjära samt består av komplext organiskt material som man hänför till enkla kolföreningar som via reaktioner fått sin energi från ultraviolett strålning.

När Halleys komet passerade i närheten av jorden 1987 så studerades den ganska aktivt och man har konkluderat att den haver en kärna av is samt att den innehåller mycket kolföreningar med bland annat kolväten, även formaldehyd og vätecyanid. Däremot verkar ej Halleys komet ha särledes många aminosyror, om ens några alls.

Som ovan nämndes, vid analys av meteoriter hava man eljest kunnat konkludera kring en förekomst av aminosyror, man har exempelvis funnit alanin, valin, prolin och glutaminsyra i Murchisonmeteoriten som damp ner i Australien anno 1969 till en sammanlagd mängd av ungefär 0,001 %, samt även alkaner, fettsyror, adenin, aromatiska föreningar og polymert material kunde finnas. Sammansättningen i denna meteorit sammanfaller till viss del hvad som skedde i Millers välkända experiment. Aminosyrorna i meteoriterna förekommer emellertid som en blandning av lika mängder spegelbildsisomerer, hvilket ej äro fallet hos jordiskt liv. Men meteoriternas ancennietet spär ändå på tanken kring att livets ursprung ej står att finna i myllan av planeten Tellus.

Det så kallade rymdgruset haver en kärna av ett stenartat mineral men en mantel av is, och innehåller ofta en hel del organiska föreningar, sådant här rymdgrus, med en viss mängd organiska ämnen i sig, faller ständigt ner på Tellus, hvilket man många gånger konkluderat vid studier i Antarktis.

En biteori är att livet, eller vårt liv, först uppsprungur på planeten Mars och att en asteroid som slagit ner där sprängt bort en del material som sedermera nått jorden. Bland annan härkomst för denna teorin är att man funnit meteoritsten från Mars med möjliga spår av liv.

måhända vi allom är marsianer.

~

+ Χάος, Universums stjärnor, Vatten på Jorden, Bubblande livsenergier, Biosfärica
++ Anunnaki, Bio-Universal, Intergalaktisk Don Quijote
+++ Gnister, Diamanten Du, Solens strålar
++++ Livets evolutionering

nya rön ankommer ständigt, från när og fjärran
DN, DN, Exp, Aft.
Bloggar: Bad Astronomy, Arctic space, och annorstädes
Andra om: universum, rymden, livet, liv, natur, jorden, Tellus, solsystemet, rymdgrus, mars, marsianer, meteoriter, molekyler, aminosyror, Murchisonmeteoriten, stjärnor, ekosfären, extraterrestrialt, Australien, int

~~~Ett år sedan~~~

- Dagslig uttorkning.

~