~
I - Tungans värld, s. 4. Kort om språkförmågan. Språkets utveckling. Proto-tellusiska?. Jämbördiga språk?. Inomspråkliga förändringar. Den språkliga kampen. Pidgin- ø kreolspråk.
II - Språkfamiljer i Europa, s. 28.
Indoeuropeiska, s. 30. Det indoeuropeiska samhället. Urhemmet?. Kort vetenskapshistorik. Anatoliska, hattiska, hurritiska ø andra, s. 71. Hattierna. Hurriterna. Mitanniska. Gasgäerna. Hettiterna. Luviskan. Palaiska. Lykierna. Lydierna. Karierna. Övrigt. Frygiska, s 91. Dakiska / Thrakiska, s. 92. Illyriska, s. 94. Italiska, etruskiska, rätiska, liguriska, venetiska, apuliska ø andra, s. 95. Etruskerna. Etruskiskan. Det andra etruskiska problemet. Rätiskan. Liguriskan. Sardinierna. Venetiskan. Apuliska ~ Messapiska. Italiskan igen. Arkeologiska kulturer. Falisiskan. Latin. Sikelerna, sikaner ø elymer. Den andra ronden. Picenskan – tvenne helt olika språk. Oskiskan ock Oskisk-umbriska. Umbriska. Italisk avslutning. Romanskan – den postlatinska italiska grupperingen. Germanska, s 131. Gotiska. Slaviska, s. 136. Keltiska, iberiska, piktiska ø andra, s. 139. Iberer, keltiberer. Lustianiskan, tartessiskan. Ö-kelterna. Pikterna i Piktland. Den keltiska kulturen. Ock slutligen keltiskan. Baltiska, s. 156. De förgångna balterna. De baltiska språken. Indoiranska, indoariska, elamo-dravidiska, s. 161. Nūristanskan ø dardiska. Indoariskan. Elamo-dravidiska. Tillbaka till indoariskan. Romanès. Kort historik. Språken. Pořajmos. Iranska, s. 175. Tokhariska, s. 180.
Uraliska, s. 185. Finsk-ugriska, s. 186. Samojediska, s. 186. Protouraliska.
Altaiska, s. 190. Turkspråken, s. 191. Turkarna. Mongoliskan, s. 199. Manchu-tungusiska, s. 200.
Kaukasiska, s. 201. Nordöstkaukasiska, s. 202. Nordvästkaukasiska, s. 202. Sydkaukasiska, s. 202.
Semitiska et Berbica, s. 203.
III - Språk i Europas länder, s. 225.
Abchazien, s. 226. Albanien ~ Shqipëri, s. 229. Alderney, s. 240. Andorra, s. 242. Armenien ~ Hayastan, s. 243. Azärbajdzjan, s. 249. Belgien, s. 259. Bosnien-Hercegovina, s. 265. Bulgarien, s. 268. Cyperns tu stater, s. 281. Danmark, s. 284. Éire, s. 291. Estland, s. 295. Finland ~ Suomi, s. 302. Frankrike, s. 311. Føroyar, s. 355. Förenade Konungadömet, s. 358. Georgien ~ Sakartvelo, s. 386. Gibraltar, s. 395 Guernsey, s. 397. Hellas, s. 400. Pelasgiskan?. Åter till helleniskan. Ísland, s. 424. Isle of Man ~ Ellan Vannin, s. 427. Italien, s. 430. Jersey, s. 500. Kosovë, s. 504. Kroatien ~ Hrvatska, s. 508. Lettland, s. 517. Liechtenstein, s. 524. Litauen, s. 525. Luxemburg, s. 532. Makedonien (FYROM), s. 534. Malta, s. 539. Moldavien ~ Gagauzien ~ Transdnistrien, s. 542.
III - Språk i Europas länder, bok II.
Monaco, s. 550. Montenegro, s. 551. Nagorno-Karabakh ~ Lernajin Gharabaghi, s. 553. Nederländerna, s. 556. Norge, s. 571. Polen, s. 579. Portugal, s. 592. Rumänien, s. 599. Ryssland, s. 619. San Marino, s. 755. Sark ~ Sercq, s. 756. Schweiz, s. 759. Serbien, s. 769. Slovakien, s. 781. Slovenien, s. 788. Spanien, s. 792. Sverige, s. 832. Sydossetien, s. 881. Tjeckien, s. 883. Turkiet, s. 890. Tyskland, s. 938. Ukraïna, s. 992. Ungern, s. 1032. Vatikanstaten, s. 1053. Vitryßland, s. 1054. Österrike, s. 1062.
Referenser ø lästips, s. 1075.
~
Således innehållsförteckningen i boken Europas tungomål.
I - Tungans värld, s. 4. Kort om språkförmågan. Språkets utveckling. Proto-tellusiska?. Jämbördiga språk?. Inomspråkliga förändringar. Den språkliga kampen. Pidgin- ø kreolspråk.
II - Språkfamiljer i Europa, s. 28.
Indoeuropeiska, s. 30. Det indoeuropeiska samhället. Urhemmet?. Kort vetenskapshistorik. Anatoliska, hattiska, hurritiska ø andra, s. 71. Hattierna. Hurriterna. Mitanniska. Gasgäerna. Hettiterna. Luviskan. Palaiska. Lykierna. Lydierna. Karierna. Övrigt. Frygiska, s 91. Dakiska / Thrakiska, s. 92. Illyriska, s. 94. Italiska, etruskiska, rätiska, liguriska, venetiska, apuliska ø andra, s. 95. Etruskerna. Etruskiskan. Det andra etruskiska problemet. Rätiskan. Liguriskan. Sardinierna. Venetiskan. Apuliska ~ Messapiska. Italiskan igen. Arkeologiska kulturer. Falisiskan. Latin. Sikelerna, sikaner ø elymer. Den andra ronden. Picenskan – tvenne helt olika språk. Oskiskan ock Oskisk-umbriska. Umbriska. Italisk avslutning. Romanskan – den postlatinska italiska grupperingen. Germanska, s 131. Gotiska. Slaviska, s. 136. Keltiska, iberiska, piktiska ø andra, s. 139. Iberer, keltiberer. Lustianiskan, tartessiskan. Ö-kelterna. Pikterna i Piktland. Den keltiska kulturen. Ock slutligen keltiskan. Baltiska, s. 156. De förgångna balterna. De baltiska språken. Indoiranska, indoariska, elamo-dravidiska, s. 161. Nūristanskan ø dardiska. Indoariskan. Elamo-dravidiska. Tillbaka till indoariskan. Romanès. Kort historik. Språken. Pořajmos. Iranska, s. 175. Tokhariska, s. 180.
Uraliska, s. 185. Finsk-ugriska, s. 186. Samojediska, s. 186. Protouraliska.
Altaiska, s. 190. Turkspråken, s. 191. Turkarna. Mongoliskan, s. 199. Manchu-tungusiska, s. 200.
Kaukasiska, s. 201. Nordöstkaukasiska, s. 202. Nordvästkaukasiska, s. 202. Sydkaukasiska, s. 202.
Semitiska et Berbica, s. 203.
III - Språk i Europas länder, s. 225.
Abchazien, s. 226. Albanien ~ Shqipëri, s. 229. Alderney, s. 240. Andorra, s. 242. Armenien ~ Hayastan, s. 243. Azärbajdzjan, s. 249. Belgien, s. 259. Bosnien-Hercegovina, s. 265. Bulgarien, s. 268. Cyperns tu stater, s. 281. Danmark, s. 284. Éire, s. 291. Estland, s. 295. Finland ~ Suomi, s. 302. Frankrike, s. 311. Føroyar, s. 355. Förenade Konungadömet, s. 358. Georgien ~ Sakartvelo, s. 386. Gibraltar, s. 395 Guernsey, s. 397. Hellas, s. 400. Pelasgiskan?. Åter till helleniskan. Ísland, s. 424. Isle of Man ~ Ellan Vannin, s. 427. Italien, s. 430. Jersey, s. 500. Kosovë, s. 504. Kroatien ~ Hrvatska, s. 508. Lettland, s. 517. Liechtenstein, s. 524. Litauen, s. 525. Luxemburg, s. 532. Makedonien (FYROM), s. 534. Malta, s. 539. Moldavien ~ Gagauzien ~ Transdnistrien, s. 542.
III - Språk i Europas länder, bok II.
Monaco, s. 550. Montenegro, s. 551. Nagorno-Karabakh ~ Lernajin Gharabaghi, s. 553. Nederländerna, s. 556. Norge, s. 571. Polen, s. 579. Portugal, s. 592. Rumänien, s. 599. Ryssland, s. 619. San Marino, s. 755. Sark ~ Sercq, s. 756. Schweiz, s. 759. Serbien, s. 769. Slovakien, s. 781. Slovenien, s. 788. Spanien, s. 792. Sverige, s. 832. Sydossetien, s. 881. Tjeckien, s. 883. Turkiet, s. 890. Tyskland, s. 938. Ukraïna, s. 992. Ungern, s. 1032. Vatikanstaten, s. 1053. Vitryßland, s. 1054. Österrike, s. 1062.
Referenser ø lästips, s. 1075.
~
Således innehållsförteckningen i boken Europas tungomål.
SvD, SvD, SvD
Tidningslänkarna är om romer, inom nästan alla ovan länders avsnitt finns ett eller flera avsnitt om den historiska samt nutida situationen för befintliga romska grupperingar, samt exempelvis likväl för judar.
Andra om: Europas tungomål, språk, länder, minoriteter, Europa, innehållsförteckning
1 commento:
En diger och allomfattande förteckning att sätta sina kunskapstörstande tänder i.
Posta un commento