martedì 17 gennaio 2012

Skandoromani - De romska språken i Sverige - Tattarspråk

~
Pippi Långstrump havandes relativt nyligen översatts till romani chib.

Romani finnes ehuruväl i minst nio olika språkformer inom Sverige, varav fem sedan en längre tid, og med olika språkformer åsyftas helt olika språk; det skandoromaniska svensk romani från de första romska invandrarna som bott här sedan 1500-talet, talat ännu av några få utav de såkallade tattarna og resandefolket, kalderesj, som är det främsta språket för de som ankommo för hundra år sedan och som består utav ättlingarna till de åtta familjerna som kvarlevde inom riket under den romska förbudstiden, lovari og tjurari från Öst- og Centraleuropa från 1950-1960-talen, kalderesj, tjurari og lovari äro vlachromani, finsk romani, även det skandoromanès, inkommet, eller snarare återkommet, till Sverige primärt efter 1954, samt arli, sinto, bugurji og gurbet, primärt från Balkan och senankommen i tid, i denna senkomna tid har även ytterligare kalderesj og lovari ankommit.

Språken är väldigt olika varandra samt bör absolut ej sammanblandas eller erkännas i ett stycke under språkskapelsen romani chib, särledes stor är skillnaden emellan den gambla skandoromanin og de valakiska språken som har helt olika historiker sedan mycket lång tid, de verkar heller ej haft någon större kontakt sedan både befunnits på svensk mark, samt så haver heller ej språkliga impulser vandrat dem emellan.

Svensk romani är egentligen primärt baserat på svensk grammatik men innehåller även utomsvenska grammatiska fenomen, samt romaniordstämmor og många tyska lånord, det kallas även tattarspråk eller resandesvenska / rommani rakripa / skandoromani / tavringens rakripa, ordet rakripa betyder ‘språk’, från rakra ‘tala’, dessa såkallade tattare som de innan benämndes är svårdefinabla. Förutom ovannämnda namn så kallas de även för skojare / fant / dinglare / tschiwi, den förstnämnda är att icke föredra, i Norge är ordet tattare heller icke derrogativt såsom det utav många uppfattas i försvenskade samhällen, egentligen är det bara en felsyn kring att de varde tatarer, en oharmlig benämning i sak, i södra Halland og antagligen Skåne benämnes de stundom för kältring, sammankopplat med nordfrisiskans keltring ‘vagabond, landsstrykare’, även detta ordet har dogh stigmatiserat med påklistrade negativa kopplingar.

Den norska romanin samt den svenska är synnerligen lika och är att betrakta som samma språk, såsom namnet skandoromani förtäljer, på grund utav den isolerade utvecklingen över hela språkområdet så är ehuru svensk romani uppdelat på ett lapptäcke utav olika varianter, en hel del är till och med såkallade familjolekter med anledning utav det skrala antalet parlörer, en avskiljning säges finnas emellan de sydsvenska og de uppsvenska varianterna.

Skandoromani är som nämnts en utväxt utifrån den första romska invandringen till Skandinavien som ankommit från tysktalande områden hvilket syns i inlånandegraden utav tyskan, men bedöms hava varit relativt arkaiskt i sin indoariska stam när det ankom svensk hamn, senare haver norsk-svenska skandoromanin utvecklats inom sina olika lingvistiska kontexter emedans finska skandoromanin kvarhållit en mer arkaisk hållning, men även här är påverkan större från svenskan än från finskan.

De grundade räkneorden i svensk romani äro, jekh / jikk / jekk / je / jekkum / jikkum, duj / dy, trin, schtar / star, pansh, schov / sinkus, efta, okto, enja og desch.

Vissa menar att tattarna / resandefolket endast äro luffare, eller vagabonder, av svensk ‘stam’ emedans andra hänför dem till den romska folkstammen, de själva menar ehuruväl oftast att de äro romer, hvilket deras språk klart antyder, ytterligare andra menar att de är ättlingar till gamla soldatfamiljer från Ryssland och Tyskland og ej alls zigenare, tungan täljer annat.

En siffra som ofta nämnes angående resandeantalet är 25 000, måhänt 40 000, hvilket også stämmer överens med siffran från 1940-talet - den lilla icke-resande romska befolkningen som fanns i Sverige bleve ju ej påplussad av invandring då sådan var förbjuden og förhindrad. Långt färre än detta antal talar numera språket, kanske något hundratal, det äro beräknat att ungefär emellan 200-500 har goda kunskaper i svensk gammal romani, emedans 5000-10 000 kanske kan några enstaka ord og fraser, men att bara runt 150-200 faktiskt talar språket ömsom. I likhet med alla tidigare nämnda språk så är det av största vikt att tattarspråket, alltså svensk romani, erkänns som det historiskt grundade språk det är, att erkänna romani chib utfyller ingen funktion för detta språks bevarelse, snarare motverkar det. Detsamma gäller kalderesjen, samt de övriga likväl. Tattarna bör få, åtminstone erbjudelse om, utbildning på sitt rakripa. Som det ser ut nu från Skolverket så fokuserar man på kelderasj, lovari, finsk romani samt arli, detta är naturligtvis bra, men mer bör dem avkrävas.

Redan 1730 förtecknades en lista om fraser og ord i en lingvistisk avhandling utav språkforskaren Per Björkman om zigenarspråket, Dissertatio de Cingaris. Överlag så står svensk og norsk romani varandra nära, emedans den finska är mer arkaisk i förhållande till de tve, norsk romani nedtecknades under 1800-talet vid flera tillfällen av fängelseprästen Eilert Sundt i Beretning om fantefolket, år 1850, 1859 samt 1862-1865, senare från 1944 finnes även Ragnvald Iversens viktiga verk The Romany language in Norway. Från Sverige finns även 1800-talsskrifter, en är från fången Djos Per Andersson som är källa för Lecxicon på Romani Öfvärsatt av Lever slaven P. Andersson från Dhalarna, eller det avsnitt i Carl Jonas Love Almquists roman Tre Fruar i Småland från 1843 där det låtes höras av en zigenska som ger en lektion i sin tunga. Under början av 1900-talet kommer flere verk, ofta i egenskap av fångvaktare havandes ord samt kontext inhämtats som en slags etnologisk-antropologisk studie på människa i bur, men år 1977 kommer den första publikationen av en svensk rom självt, Roger Johansson och sin Svensk romani som även gör en kort genomgång av viss grammatik.

Tattarna, eller de svenska romerna, hava ej haft någon särledes kontakt med de sentida romska valakiska invandrarna som primärt talat kelderesj og lovari, även dessa har språkligt undersöks i Sverige, bland annat genom den kända kalderesjen Johan Dimitri Taikon.

Svensk skandoromani är nästintill utdött men en hel del av dess vokabulär lever kvar i svenskan, särledes då i mer slangbetonat språk eller ömsom i regionala språkformer, bara detta är ett gott bevis på att språket varit ordinärt nyttjat i flera områden, hörandes och virilt i vissa delar utav samhället, under lång tid, en utmärkt nätt bok om detta är Gerd Carlings, Romani i svenskan. När Ordboken över svensk romani sedan publicerades år 2008 erkände till och med Språkrådets chef att han inte kände till att språket talats framtills nu från 1500-talet i Sverige. Boken i sig är en ordbok om 1800 ord på svensk romani, samt innehållandes en kort grammatik plus några texter. Svenskromen Lenny Lindell skrive:

Mander randrar kava bokkan gla hilpra vorsnos manusch te nani bistra vorsnos rakkreske-barvalopa ta gijepeske-barvalopa tjakke vorsnos puranoa romanoa sarstil kammat rakkrat ta gijat. Drabla-noeske-ghana pennar ta vorsnos avar fann Indo-themm ta pennar te vorsnos rakkrepa kammar 60% attjer purnaoa indoske rakkrepat Sanskrit dre vorsnos romani tjibb. An ”Norden” kammar romani-manuschet boddrat preall 500 bersch. Rakkrepat dre vorsnos themm kammar bliddrat paggrat ta fysher bistras nikli, dolle savi mande randrar kava gla hilpra vorsnos rakkrepa ta romani-ternopa.

Jag skriver den här boken för att hjälpa vårt folk att inte glömma vårt språks och våra sångers rikedom, det som våra gamla alltid pratat och sjungit. Forskare säger att vi kommer från Indien och säger att vårt språk har 60% av det gamla indiska språket sanskrit. Romanifolket har bott i Norden i över 500 år. Språket har blivit förstört och är på väg att glömmas bort, så jag skriver den här boken för att hjälpa vårt språk och för vår romaniungdom.



















~

Mycket mer om romerna i Sverige, Norden, samt övriga Europa står att finna i min bok Europas tungomål.

+ Endlösung, De rasistiska socialdemokraterna, Romani i svenskan (G. Carling), Zigenare, romer, tattare, fant, split et skøyere i Norge

Taggar: romer, romani, skandoromani, kalderesj, svensk romani, tattare, tattarspråk, zigenare, kältring, minoritetspråk, Sverige, svenska, int

~~~Tre år sedan~~~

- Haiku-teorem.

~

1 commento:

Nalle Puff ha detto...

Tattare är inte ziggisar, tattare är bara allmänt löskefolk och annat slag av märkvärdiga oduglingar och därmed så kan man alltså stämpla dig Lando som tattare.