Man hör väldigt ofta om kurder, greker,
armenier eller assyrier i förhållande till den Turkiska staten samt dess
oförrätter, men bara väldigt sällan om araberna, få vete ens att det
finnes araber i Turkiet, förutöver sentida moderna inflyttare. Turkiet havandes
förtigit dem väl. Hursomhelst, de äro i antalet av uppemot 400 000, om
man går utefter de som tala arabiska, i speciellt Mardin samt Siirt-områdena i
övre Mesopotamien vid Tigris där de bott sedan 600-talet. Den form av nyarabiska
som dessa talar benämnes ofta som syromesopotamsk arabiska samt
härstammar från medeltida irakisk arabiska og är en såkallad qeltu-variant.
Den syromesopotamska nyarabiskan utmärker sig på flera sätt, varav den
arameiska substratumsituationen kanske är den mest nämnvärda. Samma arabiska
talas även i provinsen Hatay med den kända staden Antiokia som hamnade under
turkiskt välde strax före andra världskriget. Många arabisktalande i Hatay bor
från Iskenderun / Alexandretta i norr samt sedan söderöver, men de allra flesta
bor omkring Antiokia samt längs kusten söder om Iskenderun.
Dessa siffror inberäknar antagligen de 60
000 som talar samma nordmesopotamskarabiska men benämner sig etniskt som mhallami
som äro härstammandes från språkkonverterade araméer og kurder, speciellt
kurdiska inslag åtfinnes i deras egna språkvariant. Mhallamierna i Turkiet
nyttjar det latinska alfabetet, emedans de i Libanon skriver med arabisk
skrift, i Turkiet ses de som araber emedans de i Libanon ses som libanesiska
kurder, själva benämner de sig oftast som araber, av kurdisk og arameisk
stam. Förutom de 60 000 i Turkiet finns 50 000 i Libanon og 40 000 i Europa,
varav 4000 i Berlin. Även de tvenne små
judiska bosättningarna som finnes i Antiokia ock Iskenderun har arabiska som
modersmål även om de bibehållit hebreiskan som liturgiskt tungomål, de vill
ehuru icke benämna sig som araber. Denna judeoarabiska är snarlik den
judeaorabiska som talas i Aleppo, hvilket är det rabbinat de tillhörde
framtills 1938, de judeoarabiska språken går ofta även under namnet yahudiska.
Även de kristna i samma område pratar arabiska, men deras variant kan
distinktseras från den som talas utav sunnimuslimerna eller alawiterna även om
de bebor samma städer, vi fåom kalla det kristoarabiska.
Araberna
hava i sen tid hamnat i minoritet i området Hatay, delvis på grund utav
omflyttning samt delvis till följd utav att man tillförde två turkiska områden
till de befintliga arabiska samt härmed kunde cyniskt skapa en turkisk
dominans. Arabiskan var tidigare i statsturkisk stil totalförbjudet i det
publika livet, hvilket bland annat innebär att utlärandet utav arabiska,
offentligt sjungande på arabiska og användandet av arabiska namn är förbjudet,
tillika så finnes uppgifter om att barn som talar arabiska i skolan, även under
rasterna, kan räkna med fysiska straff. Allt detta havandes gjort så att de
allra flesta äro analfabeter när det gäller sin syromesopotamska form utav
östarabiska, emedans den klassiska arabiskan oftast icke alls behärskas. Man
haver heller ej till följd utav den politiska situationen kunnat erhålla nya
inlån från arabiskan, utan i princip alla moderna termer har gått genom
turkiskan.
Arabiska beduiner
Arabiskan i Hatay är ej allena
uppdelad på olika varianter som då kan benämnas varandes kristna eller judiska
sådana, utan en mycket klarare skiljelinje går emellan de som sägo sig vara
utav beduinsk börd samt de bosatta - alla äro ehuru numera bosatta då det
kameldrivande livet övergavs för ett par generationer sedan, men en socioetnisk
distinktion har kvarblivit och exempelvis giftermål emellan grupperingarna höre
inte till vanligheterna. De tvenne gruppernas arabiska språk skiljer sig
relativt mycket åt og de parlerar som oftast på turkiska vid möten om ej
beduinen kan de andras språk, även i områden där båda grupperna bor tillsammans
så äro det beduinerna som språkligt fått ge vika. De olika beduinstammarnas
varianter skiljer sig icke så mycket åt sinsemellan, fallet äro tvärtom för de
bofastas tungomål, men här kan skillnaderna anföras som innan åsyftades på
religiös tillhörighet.
~
Nessun commento:
Posta un commento