Termen postmodernitet har osså en historia, ehuru ej
lika lång. Historiker argumenterar för olika genealogiska teorier kring termen
men många har kommit överens om att det åtminstone var Fredric de Onis som
1934 myntade begreppet ‘postmodernism’ för att illustrera den antimodernistiska
spanska samt latinamerikanska poesin emellan åren 1905-1914 - enligt Gibbins, som refererar vidare till Rose, 1991,
så var det denna teori som rådde fram till dess att nyare forskning visat att
det var den tyska filosofen Rudolf Pannwitz som använde termen redan 1917 för
att illustrera den växande nihilismen i Västkulturen, 1939 introducerades
begreppet av Bernard I. Bell för religiösa spörsmål og samma år så använde
Arnold Toynbee termen för att illustrera den nya epok han tycktes se - triumfen
för massamhället. 1945 så gjorde dock två oberoende av varandra författare,
Bernard Smith samt Joseph Hudnut, termen till sina och fick betydelse som
antimodernistiska inom arkitekturen - inte förrän under 1950-talet infördes
begreppet inom sociologin där den senare kom att infiltrera
samhällsvetenskaperna.1
Fotnot
1) Se Gibbins, “Postmodernism, poststructuralism and social policy”, i
Carter, (ed.), 1998:39, Kumar, 1999:107.
Nessun commento:
Posta un commento