Modern abstrakt tillit - Postmodernisme premillénaire LXI

För att återgå till modernitetsbegreppet samt dess innebörd så proponerar Giddens, emotsatt 400-talshistoriken, att moderniteten påbörjades 1200 år därefter, under 1600-talet, samt att det vi nu befinnom oss i är senmoderniteten.¹ Han menar bland annat att det är den abstrakta tilliten som är karaktäristisk för moderniteten² - det är här värt att påpeka att Fukuyama i en senare bok, gåendes i Putnams följespår,³ menar att just tilliten, kulturen og bland annat etiken äro det som haver störst påverkan på ett lands ekonomi, vid gemensamma sådana desto större chans till högre tillit samt bättre ekonomiska förhållanden⁴ - detta går dogh kraftigt in på kommunitaristiska områden og därmed utanför undersökningens centrala område. Det bör ävenleda påpekas att Fukuyama hellre talar om en frivilligt baserad kommunitarism där staten kan vara den som förstör det ‘civila samhället’, blivandes då en sorts liberal kommunitarism;

 

Fotnoter

1) Giddens, Modernitetens följder, 1996:13.

2) Se t.ex. Ibid:84, 86, angående de olika sorters tillitar se s. 81-119 samt om skillnaden emellan det premoderna og det moderna samhället i tillithänseende, se främst s. 98-102 samt 110.

3) Putnam, Making democracy work, 1994 - som dock har politiska ock icke ekonomiska konklusioner.

4) Fukuyama, Trust, 1995.

  

~

= Postmodernisme premillénaire