Hellas καί Grekland - Yunan od Saberdzneti

‘Hellas’ är den nutida tillika formella benämningen på det som på svenska brukar kallas ‘Grekland’, men det bör ehuruväl biläggas att termen ‘Hellas’ måhänt ej är den bästa benämningen på staten, folket og språget, om vi bortser från att de själva kallar sig vid den termen d.v.s. - det är dogh den bästa som vi kännom till, både ur historiska samt ur samtida politiska synvinklar.

Hellas var från början enbart beteckningen på ett landskap i sydöstra Thessalien, för att sedan utökas till att gälla hela Fastlands-‘grekland’ og osså i vidare benämning alla områden som beboddes av hellener, d.v.s. även de i Syditalien o.s.v., för att nu då vara beteckningen på den stat som på svenska ofta benämns ‘Grekland’.

Termen hellener var egentligen ett namn på en stam i Thessalien och varför den senare kom att användas på alla ‘greker’ är okänt, det förstnämnda är ehuru ett riktigare ord om man ser från talarnas synvinkel då termen ‘greker’ är romarnas benämning på hellenerna efter den stam, graierna, som dessa uppkallats efter, men som man ehuru ej heller vete allt för mycket om, förutöver att de bodde i Epirus. Åtmintone menade Aristoteles att namnet är illyriers namn på en dorisk stam i Epirus. Termen grek har ehuru mer att komma med, än vad som vi kunnom ingå i på här.

Det är heller ej bara termerna Grekland og Hellas som är generellt förekommande på landet. Perserna benämnde exempelvis grekerna som yaunas efter jonerna, efterlevt hos judarnas benämning yavanim, samt arabiska og turkiska plus många övriga österliggande språk, som i olika variationer benämner landet som Yunan.

Likväl benämns greker, ännu särledes de i Konstantinopel, og övriga pontiska områdena, såsom rumer, rhomaioi, romioi, d.v.s. ‘romare’ då man sedan år 212 varit romerska medborgare.

Georgiernas namn på Grekland, måhända det ärovördigaste, är Saberdzneti, där grek heter berdzeni, byggt på den georgiska roten för ‘vis’.

~

Läs mer om detta i boken Europas tungomål.