Asturianu au Asturia

Asturianskan / Asturianu är ett västiberoromanskt tungomål inom den asturleonesiska undergruppen som kanske har uppemot 100 000 nativa talare plus 400 000 sekundärtalare, språket är erkänt men inte officiellt och ses som allvarligt hotat og haver även minskat kraftigt under 1900-talet.

Asturianskan är främst uppdelat i väst-, öst- samt centralasturianska, den sistnämnda är den variant som har flest antal talare med sina ungefär 50 000, västasturianskan är en mer skiljande variant. Centralasturiskan går även under benämningen bablesiska / bable och likheten med det svenska ordet ‘babbla’ är inte en slump, men en så vitt man vet relativt senmodern benämning på asturianun.

Asturianskan har även skrivits ned under seklenars gång og en akademie, Academia de la Llingua Asturiana, fanns i gången tid samt återupprättades 1980. Tyvärr är antalet barn som läre sig språket som modersmål i nedåtgående och det har ingen speciellt framträdande plats i varken den politiska administrationen eller i media, det finns dock radioprogram på språket samt några få tidskrifter, målet är även valbart i undervisningen, og hoppingivande äro att en del yngre författare tagit sig ann tungomålet. En stark rörelse finnes för att göra språket officiellt men det har ännu ej gett önskat resultat.

Tidigare såg många asturiskan som en kastiljansk dialekt men man vet nu att det har en helt egen verifierbar utveckling från latinet i norra delen utav konungadömet Léon under 900-talet, som förövrigt tog över områdena som tidigare låg under konungadömet Asturien, Asturorum Regnum, där språket troligtvis utvecklats utan att ha lämnat spår. Grammatikor og olika former utav skrifter, främst poesi, på språket har funnits och skrivits tidigare samt nyskrivits i modern tid.

Språket bär även spår utav de preromerska språken som fanns i området. Mirandesiskan i Portugal ligger nära asturiskan.

~

Läs mer om detta i boken Europas tungomål.