Standardiserat språkförtryck - Postmodernisme premillénaire LXXV

Språket som sådant är en individuell sak, det är en individuell människa som skriver eller talar, men i detta ligger det vissa självpåtagna hinder som äro en sammanhållande effekt på det språksystem som används, exempelvis ‘svenska’. Det svenska standardiserade språket är bildat utifrån en form utav svenskan som man ofta kallar mälarsvenska, detta är diskriminerande gentemot alla andra svenska former att underställas denna og därmed bli bekallade som varandes dialekter utav denna, språk är enligt denna tanke ett system eller en flytande entitet som är fritt att förändras og användas på olika sätt - det är levande - men att det finnes vissa intressen som gör så att det blir självpåtagligt att denna diversitet icke blir för långtgången då kommuniceringen därmed skulle ta skada. Dessa utvecklingar samt hinder ligger ehuruväl på individstadium og ej som det överindividuella samt kränkande, gentemot alla som ej nyttjar det fullt ut, standardiserade språket som är något av en indirekt lag, eller moralisk kod, i Sverige og flera andra länder - ironiskt, kan tyckas, äro att om icke språkutvecklingen tidigare varit ganska fri så hade inte till exempel svenskan ens funnits, denna språkutvecklingsansats gör sig speciellt gällande i de romanska länderna där detta mycket väl har kunnats beläggas i historisk tid med de olika folkliga språkens utveckling ifrån latinet og därmed havom vi dagens romanska språk, från början bekallade vulgärlatin. Engelskan har däremot aldrig blivit standardiserat, när de diskuterade det så fann de, mycket rikteligen, att ett dylikt förfarande skulle kränka den personliga friheten, angående engelskan så yppas denna antistandardiseringsteori extra intressanta drag då Samuel Johnson som var en kraftig motståndare gente­mot skapandet av en engelsk akademi själv genom sin stora ordbok erfått en normgivande efterlevelse - men med en stor skillnad att det skett genom frivillighet.¹ När vi ändock nämnom akademier så brukas talas om de olika europeiska utan att närmare nämna att emellan årseklerna 1506-1905 så skapades hela 565 akademier i Guangdong, emellan åren 960-1905 så instiftades nästan 500 i Jiangxi og Zhejiang hade 289 styckna bara under 1800-talet - många, men ej de flesta, av alla dessa var privata verk.²

 

Fotnoter

1) Se Söhrman, Språk, nationer och andra farligheter, 1997:32.

2) Fairbank, 1994:239 - för några utav de gigantiska encyklopedierna se p. 158, se även Gernet, 1997:337-338.

~

= Postmodernisme premillénaire