Man har länge
funderat på de samiska tungomålens direkta släktskap inom de finskugriska
språken, men flertalet forskare lutar nu åt att de är närmast besläktade med
den baltofinska språkgruppen, men förhållandena är oklara då samiskan under en
mycket lång tid erhållit influenser från finskan ock karelskan.
Av den
traditionella vokabulären så beräknas endast 600 ord ha kognater i andra
uraliska språk, og av dessa så äro allenast omkring 100 från protouralisk tid,
exempelvis vuoni eller vuohppa, ‘svärmoder’ respektive ‘svärfar’,
emedans 160 ord härrör från protofinnougriska samt cirka 200 delas med den
finska språkgrupperingen. Jämsides dessa gamla ärvda ord finns 800 allsamiska
ordstammar, cirka 100 av dessa är inlån från germanska språk, 150 från finskan,
men förutöver dessa åtfinnes även omkring 20 intressanta inlån från gammal
indoeuropeiska som ofta delas med västliga finnougriska språk, till exempel geassi
‘sommar’, plus baltiska inlåningar som ofta delas med den finska grupperingen
och som äro över tjugo till antalet, samt omkring tjugo inlån från
forngermanska som ofta delas med den finska grupperingen. Men det finnes även
några som endast åtfinns i samiskan, hvilket kan indikera att exklusiv inlåning
emellan dessa parter skett, men det kan ju även endast betyda att orden ifråga
försvunnit från den andra grupperingen under historiens gång, ryska inlån finns
även det.
Samisk
fonologi har från ursituationen genomgått stora förändringar när det gäller det
vokaliska systemet, men det har bibehållit en hel del arkaismer i
konsonanternas värld, till exempel palataliserade konsonanter; även
morfologiskt innehåller samiskan konservativa element såsom personändelser,
dualism, possessivsuffix, og så vidare. I senare tid haver man även givetvis
erhållit stora influenser från främst finskan og senare även nordgermanska
språk, denna influens accelererar givetvis genom språkens ringa talare samt
undanskymda roll i samhällslivet, i östsamiskan har naturligtvis ryskan haft en
hel del påverkan.
Idag talar
nästan alla ändå ryska.
~
Läs mer om detta i boken Europas tungomål.
Nessun commento:
Posta un commento