ܐܵܬܘܿܪ ~ Assyria

Assyrierna / Syrierna / Kaldéerna har sin härkomst i området som går under benämningen den Bördiga halvmånen och vad gäller assyrierna / syrianerna då främst norra Mesopotamien och Levanten, och är fördelade i en österliggande och en västerliggande subgrupp där för Turkiets del de österliggande är aktuella och är historiskt boende i Anatolien, Syrien, norra Irak og Iran men har emigrerat till Kaukasus, Europa och Nordamerika i sen historisk tid med anledning utav de krig och genocideringar som där skett riktade mot dem, och andra kristna, nu senast från det amerikanska kriget i Irak, samt Isis härjningar, som alstrat flyktingar en masse, 40 % utav flyktingarna från Irak bedöms ofta vara assyrier, detta även om de bara utgör runt 3 % av befolkningen.

Beth Nahrain ~ Assyrien ~ Mesopotamien

Assyrierna härstammar från befolkningen som bodde i Mesopotamien / Beth Nahrain / Assyrien i preislamsk tid, från befolkningar som funnits där sedan det Akkadiska riket i tidig bronsålder och har funnits i Anatolien sedan omkring minst 2000 f.kr. redan före det indoeuropeiskt-anatoliska Hettitiska riket gjorde framträde i historien. Det äldsta erkända indoeuropeiska ordet som hitentills återfunnits är just det hettitiska ordet išÜiul ‘fördrag’ och har hittats i just assyriska brev, rot išÜiya ‘binda’ och som är etymologiskt knutet till svenskans sejda och fornnordiskans seiðr.

Hursom, det var ehuru ej förrän det Neo-Assyriska riket som assyrierna började tala arameiska, ett språk som härstammar från de arameiska stammarna som assimilerades in i det Nya Assyriska riket under 800-talet f.kr. som sträckte sig från Egyptien till Anatolien och vidare bort till Iran, och det var även här man övergav kilskriften / cuneiform till fördel från det feniciskhärkomna aramaiska alfabetet som senare blivit bland annat det syriska alfabetet.

De forntida assyrierna talade assyriska som var en variant utav akkadiska, lišānum akkadītum, den andra varianten var babyloniska, assyrierna kallades för övrigt aššūrāyu på akkadiska. Den här långtida fyratusenåriga historiska kopplingen ner till det Akkadiska riket erkänns utav de flesta moderna assyriologer og naturligtvis utav assyrianister. Dagens assyrianer / syrianer tillhör en av världens absolut äldsta civilisationer.

Efter slaget vid Haran år 608 f.kr. delades det Assyriska riket upp av de huvudsakliga invadörerna kaldéerna och mederna som skapade det Neo-Babylonska riket samt den Mediska diton, det sistnämnda erövrades utav Kyros II som grundlade det Akemediska riket år 547 f.kr. hvilket senare övertog även det Senbabyloniska riket.

Akemediska Assyria fick bibehålle en separat identitet en viss tid och aramaiska var officiellt språk. Under det selekeudiska riket försvann arameiskan i administriellt bruk till fördel för grekiskan men språket överlevde i Judéa, Nabatéen og Khuzestan. Syrien blev en del av Romarriket år 64 f.kr. och syrianerna spelade då en viktig roll både militärt som politiskt och flera syrianer intog den romerska senaten och den kejserliga dynastin Severan, 193-235 e.kr., var av delvis syriansk börd samt vars första kejsare var den första att beträda Romarriket ankommen från utanför Europa då han var född i Libyen, hans moder var av fin romersk börd.

Det var under tiden som romersk provins som kristendomen spred sig och assyrierna tillhör en av jordens äldsta kristna befolkningar och blev kristnade under första till tredje århundradet men blev från början undertryckt då bara de romerska och grekiska kristna kulturerna skyddades utav Romarrikena sedan religionen blivit officiell. Antioch var det kulturella centret men staden var väldigt helleniserad varvid Edessa, Nisibis og irakiska Ctesiphon kom att ta över formerna för den syrianska kulturen.

Det var under den nestorianska schismen under 400-talet som delade kristenheten och aramaiska fick en ny bindande roll för den syriska kyrkan och genomgick en renässans emellan 100-700-talen. Sedan den islamiska erövringen under 700-talet har man sedermera levt som en religiös minoritet men redan Muhammed kungsgjorde i en fatwa att det assyriska folket av Mesopotamien skulle skyddas och fick därvid bibehålla intern självständighet.

Detta ändrades i sen tid av det Ottomanska riket, sedan även av de olika moderna staterna som härjat i området, nu lever de flesta assyrier / syrianer i diasporan i Europa.

~

Läs mer om detta i boken Europas tungomål.