Romanesco ~ Romerskan - ett föredetta laziskt språk

I Lazio talas det italoromanska språket laziska, med dess främste representant romerska / romanesco / parlà romano som inom sitt romerska territorium har minst 60 % av regionens befolkning. I Lazio och Rom finns ju givetvis även standarditalienska samt italienskifierad romerska. Den genuina romerskan har allt mer og mer tagit position som ett substratspråk för toskanskitalienska i romersk flavör.

Rom haver genom hela historien erhuldit stora lingivstiska influenser från alla möjliga områden i Italien samt från många andra håll då staden varit ett populärt inflyttningsmål i många og långa tider, 1550 så bestod staden till exempel utav 75-80 % immigranter eller barn till sådana och även efter unifieringen så har världens historiska metropol vuxit mycket med påföljande lingvistiska konsekvenser, bland annat så har man talat om en piemontisering när societeten från Piemonte, og förövrigt även från de andra regionerna, fann sig tillbördiga att flytta till Roma, dit alla vägar ju leder. Romerskan verkar under medeltiden främst ha varit lik sydliggandes campaniska, primärt napolitanskan, men är nu att betrakta som ett tillnärmelsevis toskanskliknande språk varhän man ganska kraftigt ändrat lingvistisk direktionalitet. Genuina naboaktiga laziska språkvarianter avskiljer härvid ganska stort i alla hänseenden från romerskan, innan Rom blev huvudstad i ett enat Italien så talades romerskan i huvudsak bara inne i staden Rom emedans helt andra språk talades utanför murarna men nu har romerskan utkonkurrerat de flesta andra språk i Latium, endast snabbt utdöendes spillror finns kvar, dessa avskiljer ehuru kraftigt från romerskan samt haver helt andra historiska og lingvistiska kopplingar.

Det äldsta vulgäret med romerska som mål är graffito från en katakomb i Commodilla från början av 800-talet med distinkta fonologiska och grammatiska drag, graffitin är inte speciellt lång men lyder Non dicere ille secrita abboce som på standarditalienska idag blir Non dire le segreta a voce och betyder ‘Säg inte hemligheterna högt’, typ syditalienskans omertà. Klosterväsendet i regionen de efterföljande århundradena haver også givit oss en inblick i laziskans tidiga tid och mången litteratur skrevos på autentisk lazisk-romerska under medeltiden, men under 1400 samt 1500-talen så genomgick tyvärr det romerska skriftspråket en toskanisering och mot slutet av 1400-talet så beräknas allena 7 % av publikationerna ha varit skrivna på det inhemska språket. Det distinkta språket lever ehuruväl alltjämt kvar och lär väl antagligen så även göra i framtiden, då det ju besitter Italiens huvudstad.

Av okänd anledning har även romerskan haft stort inflytande på den standardiserade italienskans ordförråd för ord som handhar den kriminella världen, men väl att påpeka är att romerskans inflytande inte stannat vid kriminell jargong, utan den har även lämnat sina spår inom sånt som rör kön, gastronomi samt flera andra mer legitima domäner. Det bör även påpekas att de olika italienska språken inte blivit favoriserade i landets media, utan här har även huvudstadsspråket fått vika hän för det standardiserade tungomålet, och om något av de andra språken nyttjas så är det inte helt ovanligt att det istället är lombardiskans milanesiskan og ej romerskan då Milano är mer av ett ekonomiskt centrum än vad fallet är för Rom. När det gäller skolans språk så är det enbart standarditalienska som gäller.

Exempel på skillnader kan vara att man säger quanno istället för ‘quando’, frangese för ‘francese’ eller matreta istället för ‘tua madre’, men det finns som sagt flere olika varianter av tungomålet og det åtfinns även klara fonologiska, grammatiska, syntaktiska samt lexikaliska skillnader i förhållande till standarditalienskan, men den flesta romerskan har idag i allt större grad blivit standarditalieniserad. En hel del litteratur finnes, mycket poesi samt kåserier, satir og musik. Den mycket välkända romerska romanescopoeten Giuseppe Gioachino Belli skrev exempelvis:

Ma nun c’è lingua come la romana

Pe’ dì una cosa co’ ttanto divario

Che ppare un magazzino de dogana.

“Le lingue der monno”

~

Läs mer om detta i boken Europas tungomål.