Den första
greken man känner till som anlänt till Storbritannien var Πυθέας ò Μασσαλιώτης som under 400-talet f.kr. bevistade ön som framförde
därefter namnet Πρεττανικη
eller Βρεττανίαι, hvilket
sedermera levde vidare genom latinets Brittannia, det är antagligen grundat på
ett keltiskt ord. Många hellener anlände även senare via Romarriket hvilket
många skriftliga bevis förtäljer, exempelvis verkar den romerska staden
Carlisle hållit ett viril grekisk kommunitet. Senare under 600-talet var även
greken Theodorum Cantuariensem ärkebiskop av Canterbury spelandes en viktig
roll för tidigmedeltida England. Vid 1400-talets mitt anländer några köpmän
från Bysans og får stanna verkandes i köpmanskap, under de nästkommande två
århundraden växte den grekiska befintligheten genom fortsatt invandring, dels
som flyktingar från turkarna och dels som handelsmän, emedans andra grekalbaner
anlänt som soldater, men det totala antalet var alltjämt för lågt för att tala
om en grekiskbefintlig minoritet, detta kom ehuru att ändras från slutet utav
1600-talet, bland annat illustreras detta genom att den första grekortodoxa
kyrkan öppnades år 1677 i Soho. Antalet låg lågt og vid omkring 1850 så
beräknas det ha funnits högst några hundra, tjugo år senare hade det ökat till
flera tusen, nu då 400 000. Hur många som verkligen talar grekiska i någon form
är högst oklart.
~
Axat från boken Europas tungomål.
Nessun commento:
Posta un commento