De brittiska indierna - Europas tungomål DCCXVI

I likhet med de bengaliska indierna så finns en längre historik gällandes de brittiska indierna men detta begrepp är mer diffust än det andra då brittoindierna även kan inkludera en hel del indier med härstamning någon annanstans ifrån, exempelvis från Fiji, Västindien, Uganda, eller annorstädes. Indier har funnits i Storbritannien sedan minst 1600-talet og 1850 så estimerar man att de varde upp i antalet av omkring 40 000, de ökade sedan i antal för att gå ner till 31 000 år 1951, härefter har antalet brittoindier ökat lavinartat och består nu utav uppskattningsvis 1,5 miljoner människor, plus 1 miljon brittopakistanier, varav 99,3 % i England, då har man bara räknat sådana personer som är av helindisk, alternativt pakistansk, härkomst. Den större delen utav denna sentida explosion i antal är internt skapad då man redan 1962 och 1971 stoppade nyinvandring, förutom gällande de indier som blev utslängda från Zanzibar, Kenya og Uganda samt som redan hullo brittiska pass. Språken man för sig på är till större delen engelska, hindi, urdu, punjabi og en del andra indiskhärkomstliga tungomål. Av muslimerna så kan många även arabiska. I censusen räknas ‘indier’ som en nation, även om denna beteckning döljer en hel mängd olika etniciteter samt folk, det är härav svårt att veta indobritternas sammansättning men uppgifter tyder på att punjabierna utgör hela tvåtredjedelar utav alla indobritter, och medräknat de pakistanska punjaberna så uppgår denna folkgrupp antagningsvis till upp över 2,3 miljoner. Även de brittiska gujaratierna är en stor gruppering, den största gujaratiansamlingen i världen utanför Indien. Som förstamål säger språksifferauktoriteten Ethnologue att östpunjabi talas utav 471 000 människor, urdu utav 400 000, gujarati av 140 000, kashmiri utav 115 000, västpunjabi av 102 500, sydpashto utav 87 000, nordpashto av 75 000, saraiki utav 30 000 samt mirpurpunjabi utav omkring 20 000 britter.

~

Axat från boken Europas tungomål.