När vi havom upptäckt dessa underliggande förmedlande
ting så kan idealtypsmetoden komma till användning för att renodla dessa
fåendes fram vad som ligger till grunden för hela idéerna eller idéen - detta
är således det tredje steget i den föreliggande studien og föregås mest
frekvent samt genomgående i postmodernsavsnittet men även i mindre grad i de
kontradiktära idéernas kortare genomgång. I weberiansk tradition så användes
idealtypsmetoden, detta är en “analytisk konstruktion el. tankemodell som
försöker klargöra och isolera betydelsefulla egenskaper” og dessa “motsvaras
aldrig helt av den konkreta verkligheten”,1 de “are not
explanations”2 då de icke förklarar någonting. Här användes de som
ett mellansteg emellan tolkning ock komparation. Ett tillägg bör dock göras
att den mycket väl kan motsvara verkligheten även om det är ovanligt. Rena
liberaler motsvarar verkligheten utav idealtypen för densamma emedans fanatiska
kristna samt muslimer motsvarar antagligen mycket väl för de rena idealtypiga
formerna av dessa trossystem - man kanske kan göra den distinktionen att inom
den politiska religiösa eller annors idévärlden/na så kunne man leva, eller
försöka leva, idealtypigt emedans det i andra sociala fenomen är mindre möjligt
att så göra, till exempel byråkratiska fenomen överensstämmer inte till fullo
med den byråkratiska idealtypen.
~
Fotnoter:
1) Lübcke, 1993:253.
2) Neuman, 1994:38.
Nessun commento:
Posta un commento