Venetianskan ab Venetia

 

Venexiàn / Venetiska / Venetianska / Vèneto talas som förstås i den nordöstra regionen Venetien av omkring 2-4 miljoner människor, det finns även uppemot 500 000 talare utav taliska i Brasilien hvilket till stora delar är bibehållen venetianska, även om det fått benämningen ‘italienska’, som även spridit sig utanför ursprungsgruppen. Venetianska haver även tidigare spridit sig till den grekiska övärlden, men även i Istrien talas venetianskgrundat tungomål.

Språket är i sina genuina former väldigt olikt standarditalienskan samt nyttjas vidliga, den 28 mars 2007 blev venetianska officiellt språk i regionen genom ett nästan enhälligt beslut, regionen är överlag en av de mest självständighetsivriga delarna utav Italien då man i princip annekterades efter över 1100 år utav självständighet.

Tungomålet är uppdelat på en mängd varianter med olika grad av åtskillnad men oftast inte i sådan vigör att parlörerna havandes några större problem i förståelsen sins emellan, särledes ej i förhållande till ens naboliggandes språkformer, det språk som ehuru talas ute i själva Venedig går som oftast under beteckningen venexiàn og en annan variant som är extra nämnvärd är triestinskan / triestìn som taltas i Trieste innehavandes stora friulanska influenser, samt slovenska og grekiska i sig hvilket gör det extra distinkt. Venetianskan uppdelas ändå i runt fem olika macrovarianter; 1) veneto de màr / lagunvenetianskan / vèneto łagunar / vèneto venesian innehållandes nämnda venexiàn samt den extra arkaiska cioxòto / chioggiotta i Cióxa / Chiogga, samt likväl konservativa pellestrinotta som talas på den smala ön Pellestrina, og övriga geospråkliga varianter såsom buràn / buranella, caorlotta samt de anknytande i terraferma; 2) centralvenetianskan / vèneto sentrałe med exempelvis padoan / padovano, vixentin / vicentino og połexan / polesano; 3) vèneto osidental / västvenetianskan med veronéxe / veronese som är uppdelat på minst tio olika varianter, samt maletan som talas i Malé, Val de Sol i Trent; 4) trevixan / trevigiano, feltrin / feltrino og belumat / bellunese; og 5) ladinoveneto som är övergångsspråken eller mixningarna som skett med ladino och det lär finnas fem befintliga sådana grupperingar innefattandes ännu fler orter og områden; även språket bixiaco / bisiac / bisiaco som har omkring 40 000-60 000 parlörer i Bisiacarie / Bixicaria i provinsen Gorisia bedöms av många främst vara triestìn-venetianskt, ehuru med stora furlanska inlån, samt färre slovenska og bajerska, plus en del grekiska.

De interrogativa formerna av två venetianska varianter visavi italienskan i mitten:

                          Essere

Venexiàn           Tałian            Veronéxe

sògio / sòio / so   sono              sónti

séstu / sistu         sei                 sétu

’seo / -a              è                    èlo

sémo                  siamo            sénti

séo                     siete              sìo

’séi / -e               sono              èi / èli

                          Avere

gògio                  ho                 gónti

gàstu                  hai                 ghètu

gàeo                   ha                  gàlo

gavémo              abbiamo        ghénti

gavèo                 avete             ghìo

gài                      hanno            gài / gàli

Den äldsta bevarelsen på något som liknar venezianska och som kommit att kallas det äldsta dokumentet med fornitalienska är Indovineło Veronexe / Indovinello veronese från slutet av 700-talet eller början av 800-talet som har klara venetianska et veronesiska kännetecken - där flertalet av de karaktäristiska dragen faktiskt fortfarande är i bruk i det lokala språket. Vissa menar även att vissa fonologiska drag kan ha sin härkomst från gallokeltiska språk som talats i området, vissa av de venetiska varianterna som nämnts även ladinskvenetiska hybridspråk. Den skriftliga guldåldern för språket började annars vid 1200-talet samt nådde till og med status av lingua franca under 1500-talet, hög position höll språket sig i framtills slutet av 1700-talet ock därutivarande destruktion utav den venetianska staten hvilket bäddade vägen för toskanskans övertagning i kolonial stil, symboliskt ändfört via Italiens invasion av Venedig år 1866. Man hade förvisso en folkomröstning om Venedigs inkludering i Italien men denna kan man ta med en nypa sovjetiskt salt då allena sju venetianare uppenbarligen röstade emot detta. Italiens illegitima annektering av Venetien og fattigdomen som följde ledde till en extensiv utvandring påföljande år. Venetianska har ehuruväl fortsatts att nyttjas i skrift men i mer poetisk og mindre stil, sedan dess, och regionen är antagligen den region i dagens Italien som har starkast federalistisk eller självständighetsspörjande opinion. Runt 30-40 % av de röstberättigade röstar ideligen för partier som står för federalism av eller total frihet från Italien.

~

Läs mer om detta i boken Europas tungomål.