min första burköl på minst tjugo år, minus någon eventuell
efterfestsöl som slunkit ned, men denna är från självaste London så det finnes
därvid grund att testa den, även om jag är så frukstansvärt trött på alla dessa
alldagliga öl som försöker apa efter IPA från västkusten i USA, av anledningar
som är mig oklara än till denna dag, varför liksom? Att de ofta äro i burk ger
mig änn mer avstånd.
Upphäld i ett glas, behaver denna en tydlig beska, inslag
av mango, tallbarr, passionsfrukt samt grape, säges det.
Eller, knappt så.
Jag vet inte varför någon skulle vilja dricka urvattnat
themsenvatten på Västkusten i USA där Stilla havet finns att tillgå, särledes i
denna blaskiga taskiga träiga talliga sötvattenblasfemiska träsk-IPA.
Så ja, är jag törstig i slutet av en efterfest som hållit
på lite för länge så funkar denna suveränt att ha tillhanda i kylen.
~
Nessun commento:
Posta un commento