Allmän ock lika rösträtt - Postmodernisme premillénaire CII

 

Rösträttskampanjerna som tidigare nämndes var inga utpräglade feministiska rörelser utan mer liberalrättsliga - en människa en röst, d.v.s. i Sveriges fall så var det ju ej allenast qvin­nsen som fick rösträtt 1918/21 även om det brukar låta så utan även den vanliga mannen - d.v.s. det bleve en allmän samt lika rösträtt. Man blevo neutral och värderade, legalistiskt sätt, alla männi­skors tolkningar og utlåtande utav verkligheten på lika villkor - man blevo postmodern, d.v.s. demokrat angående statens styrelseskick. Detta till skillnad från exempelvis grekernas ickedemokratiska demokrati som då får klassas som premodern eller kanske modern med dess teorier om medborgarskap, etniciteter samt språk, vem vete?1)

Fotnot:

1) Kring utvecklingen av demokratin i Sverige se t.ex. Nyman, “Tvåkammarsystemets omvandling”, i Thomson (red.), Samhälle och riksdag • III, 1966; Andrén, “Tvåkammarsystemets tillkomst och utveckling”, i Edén (red.), Sveriges Riksdag. Nionde bandet, 1937 (en längre variant); Hadenius et al, Sverige efter 1900, 1993:passim i 11-90 (något kort); samt Carlsson, “Tvåkammarriksdagens första skede”, og Stjernquist, “Riksdagen i vår tid”, båð i Schück et al, Riksdagen genom tiderna, 1992:221-254 resp, 255-358 (för förkorta varianter).

~

= från Postmodernisme premillénaire