[Varför nedan deskriptivt lama skrivelse blivit länkcensurerad står mig skrivet i stjärnorna, men å andra sidan har jag även svårt att förstå varför vissa människor aktivt väljer att vara dumma i huvudet]
Steve Lando, statsvetare og sociolog, fann sig uppenbarligen nödgad att ilägga sig i den debatt som tonade upp gällande Försvarets Radioanstalts signalspaningslag, han som enligt uppgift nästan aldrig ens lyssnar på radio. Helt plötsligt så inställde sig en radioanstalt i spörsmålet kring att vara ett hot mot de mänskliga rättigheterna, helt emotsatt ambitionen för SVT, d.v.s. att bibringa samhället demokratiska inbegivelser. Något måste ha gått allvarligt fel i Moder Svea Rike, ända från dess start. Jag kommer återkomma till Gustaf Wasa någon annan gång.
Lando verkar ha en benägenhet att ganska ofta skriva sina filuleringar i poetisk – eller poetiskliknande – stil, och en genomgång av dessa som häruti är relaterade till debatten om FRA är i sig en skrämmande genomläsning av frenesi.
Han börjar lite smått med att framföra kring Yttrandefrihetens ansvar i *Yttrandefriheten handlar om ansvar* där han verkar ta avstånd från en paternalistisk högmoralisk hållning kring att barnen skall skyddas, detta kan ju vara gällande t.ex. pornografi eller politisk extremism, men avsaluterar basunalt att det enda ansvar som däri finnes är ansvaret om dess väl o ve, yttrandefriheten alltså. Ganska rakt på sak, en självklarhet, ack det ju är en mänsklig rättighet.
En inte alltför långdragen tolkning är att Lando är för en lagbunden rättriktighet där moraliska floskler inte göre sig hemma, i den offentliga juridiken som vi stämma. I likhet med mitt inledande stycke ovan så finns det en anomali i förtäljningen, likt SVT är satt att framföra demokratins synsätt, emedans radioanstalten FRA går stick i stäv med just densamma, så finns i slutsnurren av yttrandefrihetsposten passusen kring att en instans, antagligen skolan, som är satt att utbilda om demokrati o frihet, själva inte förmår att agera på dylikt vis.
Detta spörjsmålet tangeras även av Lando i skrivelsen *Yttrandepröjsning i Sverige* där han påtalar den uppenbara kopplingen av att få erhålla rätten till yttrandefrihet i Sverige. Vi har länge matats med propagandan av, och med, SVT att de tv-licensaktigt existerar för att garantera en objektiv och kvalitativ upprätthållning av yttrandefriheten i riket, inklusive att man skall framföra sådant som vi behöver veta, tillikt framförs det även att det skattebaserade presstödet är till för att garantera olika former av yttranden inom rikets gränser. Att medborgarna får betala för dessa sina rättigheter till yttrande står sig här klart, men i dessa ovan fall så är det ändå en tjänst som tillhandahålls av det offentliga. Men inte nog med det, i landet Sverige får medborgaren dessutom betala en avgift för att omfattas av yttrandefrihetsprincipen, vilket är ett väl underligt förfarande då det är en mänsklig rättighet som bör omfattas naturligt av alla. Men ack ej i Sverige, bara om du pröjsar.
Steve frågar sig slutandes om det är riktigt legitimt, förutom då i Syditalien förståss.
Här kan man stoppa in den nästintill biologiskt försekomna naturligheten hos människan, samt mångt annat djur, kring kommuniceringen parter emellan, den är till sin natur fri, endast biologin samt avstånd kan sätta hinder för kommunicering normalt sätt, och dåledes även skyddad i enlighet med konventioner om mänskliga rättigheter då maktfullkomliga entiteter genom alla tider försökt förhindra olika former av kommunicering. Detta illustreras via senryun *Nätverksdemokrati* som egentligen bygger, kan man säga, på den kommunikativa tesen kring kommuniceringens betydelse för samvaron i samhällsbyggnationen, det är Wittgenstein, Habermas, och dylika tesförare man här stammar från i sin sociologiska anda. Men skrivelsen associerar inte enkom till nätverk såsom kommuniceringsverktyg utan även det rent tekniska, att detta tillsammans främjar demosens kontakter sins emellan vilket i enlighet med tesen ligger som grund för, samt dåledes understödjer, demokratin, emotsatt vad Bo Rothstein så välkänt framlade i populistisk ton (se mina *Översatt från rothsteinianska* samt uppföljaren *Rot av sten, hjärna av slam*). I likhet med Rothstein, så vurpar senryun med att de utvalda, d.v.s. de som menar att de tillhör eliten och kanske då i detta fallet de tillsatta, de framvalda, eller på annat vis menandes tillhörandes de utvalda få, inte finner det nöjsamt att även andra uttalar sig. D.v.s. precis det konventionerna kring de mänskliga rättigheterna är satta för att skydda oss från, maktfullkomlighet samt utövat maktbegär och förtryck.
Steve Lando anskriver sedan en liten mindre skrivelse, *Ingen hotbild*, om att militian i Sverige lägger ner, som förutom dess innehåll uppenbarligen i sin tolkning baseras på titlen i dess befäng, d.v.s. det numer välkända att de militära politikerna under en längre tid framfört det sanningsenliga i att det ej finns någon hotbild mot Svea rike varvid resterande skrivelse blir ett stöd för de försvarsnedskrivningar som ideligen har gjorts de senaste åren.
Han gör en mindre paraargumentering till Australien där militären ängnade sig åt att vara mordiska mot försvarslösa kängurur, istället för mot eventuella fiender, d.v.s. att de var lika menlösa där. Lite komiskt, samt djurrättshemskt, så kan man säg att äskar vi inte ha ett menlöst försvar som intet annat har att göra än skjuta prick på råddjur så kan vi likväl desarmera dem, helst totalt.
Strax i närheten av när Lando proklamerade att det inte fanns någon hotbild mot Sverige och att försvaret likväl kan lägga ner om det inte vill ägna sig åt att skjuta struts så rabblar han under pseudonym - Osama bin Lando - skriven utrikisk hotfull proklamering kring att skribenten med flera ej enkom via poetiska ramsor kommer röra om världen. Sakställningen att det är skrivit på utrikiska framlägger en att tro att spörjet ej allena är för inrikes vidfarelse utan riktar sig mot hela jordens befolkning, ty då den dessutom är skriven på världsspråket engelska.
Det skulle ju även kunna va en snar hånlik skrivelse mot Osama bin Ladin med syfte på att han främst verkar sitta o rabbla sina bullor utan att mer aktivt ta del i sin rörelse för världsförändring, även om det finns olika CIA-uppgifter kring detta. Sedan tidigare - *Osama bin Lando - Genealogica I* / *Osis* - så framkommer en koppling till Osama, men om det är sarkastiskt eller allvarligt menat är svårt att tya, denna senaste *Poet terror* kan för den räddhågsne antyda skrämmande aktivism i hotfull kontext. Särledes om man vet vad komma skall.
Du bist Terrorist, som FRA skulle sagt.
Lando framför i skrivelsen *AntiSemitisk Terror – Arbeit macht frei* fakta från EU:s polisiära myndighet Europol kring korreleansen kring terrordåd samt hur de polisiära resurserna läggs. Det visar sig att utav de nära femhundra terrordåd som skett år 2006, inom EU, så var allena ett – ETT – utfört av islamiska fundamentalister. Men ändå så tjattrar pöblen i sin encelliga tankegång att muslimer är farliga, pöbeljournalister och pöbelpolitiker hänger på, eller understödjer detta, varvid nästan alla resurser fokuseras mot dessa påhittade muslimska fundamentalister. Det är som de gamla anarkofascisterna, de äskar infå en rädsla i samhället så att det blir sådant förtryck att folket gör uppror, bara att här behöver muslimska fundamentalister inte ens göra något, rädslan är där ändå. Kallat fördomar. Naturligtvis, är det detta som är det farliga. Till saken hör ju likväl att muslimer ofta är araber och araber är semiter, varvid fördomarna är antisemitism.
Om man för över detta till FRA-debatten så är det sagt att FRA enkom skall arbeta med hot som kommer utrikes ifrån, men som EUs studie tillikt visade så var nästintill alla terrordåd helt interna fenomen. Hela FRA bygger således på fördomar mot främlingar, särledes då muslimer, fördomar som är helt utan grund. Vidare är det intressant att påtala att man säger att man ej skall signalspana internt med anledning utav att det är integritetskränkande, är det inte integritetskränkande för externt boende människor? Är det okej att bryta mot de mänskliga rättigheterna så länge man inte gör det mot svenskar? Ja, den här formen av distinktseringar och uppdelningar av folk och fä, i fäbodsystemet, i olika juridiska värderingar går ganska basalt att knyta ihop i gammal god svensk legal tradition. Redan i de olika medeltida landskapslagarna värderades människor utifrån deras hemkomst, vissa var värda mer än andra, vissa måste man respektera, andra inte.
Med tanke på titlen och att det i själva verket rör sig om praktisk antisemitism så anspelar Steve vidare kring historiska dylika element och med hjälp av den borgerliga alliansens, och främst då moderaternas, framförda arbetslinje, sammanfört med att Svea og Göta Rike är att betrakta som ett fängelse, så står det sig enkelt att se kopplingarna till Arbeit macht frei, om än utan rasism.
I en senare skrivelse anför han ehuru förklarande – eller motstridliga – emfaseringar kring vem som egentligen utgör hotet, först i den kortare introspektiviserande *Terroristhotet* där en mer filosofisk minimalistproklamering görs, ett nyttjande av orden ‘vi’ som får en att fundera ett extra snäpp vad som i detta må menas. I något som för ögat ser ut som en skriven fortsättning, då initialstycket är detsamma men skrivelsen fortsätter sedan med olika förklaringar om vad som faktiskt är detta hot, så betitlar Steve en skrivelse som *Schweden – Vorbild DDR*, en titel han låtes spegla från Der Spiegel då de benämer det nedanförtäljda socialdemokratiska förslaget som ett skapande utav ett Informationssystem à la DDR.
Lando plockar i denna skrivelse fram det gamla förslag som den socialdemokratiska regeringen lämnade om att skolor, lägenhetsbolag och andra offentliga instanser aktivt skulle spionera på eventuella terroristhot, d.v.s. främst muslimska individer vilket även var explicit förtäljt. En liknelse till DDR som den tyska tidskriften göre är i sig en fullt legitim sådan, detta överförs sedan till den för tiden aktuella debatten om FRA’s massavslyssning av det svenska folket, eller rättare sagt utav all elektroniskt förmedlad information som går över gränserna för riket, vilket i princip är den mesta mailkonversationen m.m. även för svenskar som skickar till en annan svensk. Steve verkar inte kunna hålla tillbaka sitt nyttjande av öststatssymboliken samtidigt som han här inte verkar vilja gå hela vägen utan fastnar på halva, d.v.s. östsvenskan i Finland. Han skriver avslutandes:
i en ny anda av protektionistisk infoteknolokalism
även kallat integritetskränkande statsauktoritär pennalism
eller kanske mer passande, östsvenskt pimsning
rent fonetiskt så är det en svungande rytm i denna korta frasering hvilken dock ganska abrupt avsnoppas via det hårda, samt ljudfallande finala, pimsingordet, vilket man nog med viss symbolik bör betänka metaforiskt. I alla fall gör jag det.
I samhällskomparativ anda kan man se att den koptiska patriarken påve Shenouda III förbjudit bikt via telefon, samt avför internetkontakter, i *Påven går emot avlyssning*, då statens underrättelseverksamheter kan avslyssna samtalen. I Sverige riktar man in sig på muslimer, i Egypten misstänks avlyssning mot kristna. Frågan man kan ställa sig är om de lutheranska biskoparna vi har här i Sverige gör samma ställningstagande då ordet emellan individ och guden, eller företrädare därom, bör ses som sakrofont, eller om de i traditionsenlig lutheransk anda önskar underställa kyrkan statens domvärjo.
I *Schweden – Vorbild DDR II* raljerar han vidare på öststatstemat vilket ju tillikt titlen förtäljer och framför att Sverige ända sedan minst 1940-talet varit av öststatsmentalitet där man har ett synsätt som går ut på att staten, eller då kollektivet, har en förutbestämd rätt till allting, d.v.s. en socialisering utav varandet. Lando framhåller det tragiska i att denna syn så fortfarande är förhärskande i sin totalism. Han jämför vidare med de historiska elementen som varit mer än väl kända för sina paranoida säkerhetsapparater, Albaniens Hoxha samt östtyska DDR, samt med dagens internetbegränsande stater som Kina och Saudiarabien, båda två diktaturer förståss. Ena med grund i socialism emedans den andra har sin grund i religiös moralism, gemensamt har de ock etatism.
Lando avslutar denna skrivelse på ett särledes hotfullt vis, dels så räknar han uppenbarligen upp de platser där FRA är beläget för att i nästa stund framföra att det är bombmål (‘we gonna bomb You stasifuckers’) för en terroriströrelse som bokstavslustigt nog heter Frihetliga Rebelliska Arméen.
Här, eller ovan, kan man köra en relatering kring en minimalistisk proklamering kring vad man bör vara rädd för, där han i skrivelsen *Terror* ambulerar fram att det är terroristiskt att vara rädd för terrorism, samt att terrorism egentligen inte är något man behöver vara rädd för, verkar det som om han säger. Denna lilla samhällsbetraktelse fångar på ett klart vis in vad rädslan för den ordinära medborgaren bör sitta, antas här.
Om vi återgår till den Frihetliga Rebelliska Arméen så utstakas de mål man ser som legitima för FRA (*FRA:s legitima mål*). Man proklamerar där att det finns åtminstone två primära mål för att skydda riket, dess grundlagar samt dess medborgare från illegitima angrepp som kränker dessa ting. Första målet är att oskadliggöra de tingledamoter som röstat jakande på signalspaningslagen, Lando nämner i sammanhanget att dessa kan utjagas till Vitryssland vilket är en detalj vi får anledning att återkomma till senare. Som andra primärt mål framförs att de lokationer som nämndes i *Schweden – Vorbild DDR II* helt sonika bör bombas eller missileras eller på annat sätt desfunktioneras, precis som där sades. S. Lando framför sedan även ett långdistansaktigt missilmål inom tidshorisonten kring att det nog väl kan vara läge att ta itu med strukturerna som ledat till nuvarande situation, för att förhindra återupprepning av denna tragiska historia.
I samklang med dessa bombplanerande taktiskprojektila dokument så kan det vara väl att anmärka att Steve Lando i sin Genealogicaserie - *FRA-hjälten från Sovjet – Genealogica XVI* - framför påståendet att han varde släkting med en viss David Lando, denna David Lando var involverad i den sovjetiska nedskjutningen av det svenska signalspaningsplanet 1952. Han hedrar denna person och man kan därledes se att han finner det som varandes en personligt relaterad fråga, samt med våldsamma kopplingar inom släkten vilket återigen således hotas kring. Lando har meddelat att Genealogicaserien kommer få en egen Summa summarum vid ett senare tillfälle.
I anförelse kring denna upprunna sovjetiska historieblick kring blaskevattnet i Östersjön där planet från 50-talet så hamnade åtfinns en större svensk ö därute, en ö som nyligen blivit avmilitariserad av det mälardalska dömet. När sedan Ryssland försvarade Sydossetiens självständighet gentemot Georgien utbasonerade svensk media, svenska politiker, svenska militärer, hur illa det är att avmilitarisera Gotland då den ön skulle på något vis vara attraktiv för Ryssland att fånga in under sitt hägn, i sin nya imperalistiska aggressiva doktrinering, sa dem. Samt så proklamerade de nästintill unisont hur viktigt det är att Sverige har sitt lilla FRA. Lando saluför i denna anda *Ny FRA-lag sjösätts* att det inte räcker med den föreslagna FRA-lagen utan att det krävs en till, en Ferry Rescue Agency, så att evakuering kan ske fort och enkelt. En FRA II.
När vi nu tittar på sovjetrelaterat material kan vi åse en kort skrivelse Lando la ut - *Sverige förlorade* i samband om när Sverige förlorade en match i fotbolls-VM, mot just Ryssland, vilket var samtidigt som FRA röstades igenom i riksdagen, med Reinfeldts påhejandes i båda dessa fallen. Symboliken är ju naturligtvis slående, helt destruktivt sagolikt. Men inte nog med det, utan Steve hänför här etymologin för namnet Belarus till just betydandes sumpmark, enligt en tes, vilket således pådyvlas symboliken än mer gällande Sverige, i förhållande till Storryssland. Lando, som är lingvistiskt insatt är säkerligen väl förtrogen kring att sumpmarkstesen inte är den ledande etymologiska förklaringsmodellsen, men i enlighet med den politiska fr-auran så får sanningen ta sig en törn.
I samband med denna juninatt när mörkret lades uppenpå tidigare ljusa land framför Lando i lyriskt tonläge detta skeende, i solnedgångssymbolik via dikt med träffande namn av *Juninatt*. Personligen tycker jag den anförda dikten är förädiskt vacker, i sin simplism.
Lando sänder ut en bilinguell appell till sina fränder världen runt om att de ej skall sända några attackmanualer via e-mail till riket Sverige utan att de måste hålla sig till ordinär post om så skall ske (*WARNING to all terrorists around the world (bilingual)*).
I en skrivelse därefter betitlad *FängelseRiket, block A* som misstänkt nog blir FRA återspeglar han hur Svea rike är att beteckna som ett fängelse, där landet känns infängslat med lite frihet åt dess medborgare, man kan ju även slå en tanke åt de fängelsegäng som så ofta verkar finnas. Det framförs att det ej allena är orden som kontrolleras, utan även andra essenser av ens leverne, såsom skatter m.m. som uttages i trälformativa grader, samt för tillbaka det till Tryckfrihetsförordningen av anno 1766 men jämför det med människor som i in extenso sitter innanför murarna och att de nu längre ej behar rätten att läsa vilken litteratur de än så vill, där staten försöker kontrollera sinnet som vilken totalistisk stat som helst. Här jämförbart med statueterna av år 1749 där varje skrivelse skulle få en godkännandestämpel innan den fick gå vidare, ungefär som varje stavelse av interaktion skall gå genom statens långa ögon innan den släpps vidare.
Rent generellt intellektuellt är det allt en tankeväckande tanke att Sverige som rike går bakåt, vandrar bakom t.o.m. Frihetstiden för att nå till absolutionismens tideålder, om ej monarkisk absolutionism men ack etatistisk där staten äga fullständig kontroll samt rätt över individens tänkande og tyckande, eller i alla fall försök därom.
I och med detta så drar Lando in sin alter ego Osama bin Lando och skriver en fatwa - *Statens händer – FRA’s Fatwa* - kring att händer av tjuvar bör avhuggas i enlighet med Sura 5:38, då staten i sin formation faktiskt stjäler medborgarnas skrivelser, samt pengar, för sin egen nyttjnings skull, vilket i alla hänseenden ses som oislamiskt samt omänskligt, stridandes direkt mot centrala delar av de mänskliga rättigheterna. Det är väl att benämna att en av de största dagstidningarna i riket, som kämpar starkt för att framhålla sin politiska korrekthet, väljer att censurera bort dessa islamiska samt mänskliga ord och reflektion i en diskriminerande samt blasfemisk anda, detta är nog för att slunga ånyo en fatwa åt deras håll. I kontakt med Lando så vet jag att det kommer komma en Summa summarum även om denna form av hyckleri, i just detta fall dessutom betänkligt utifrån nu onämnbara genealogiska skäl.
Hursom, I denna fatwa rikad åt statens händer agerar Osama under FRA – Frihetliga Rebelliska Arméen – på allvarligaste vis med syfte att bringa rädsla åt minstrarna samt då framföra det självklara att statens makt häruti måste hindras, och det nu. Skrivelsen i sig måste sägas vara av yppersta kvalité då den spelar på vissa religiösa anspelningar men ändå inom en sekulär sfär där ande o individ går hand i hand. Inte minst med tanke på att prästekasten runtomkring i Nordens länder protesterat mot lagens biktförnedrande aspekter. Att en av de största tidningarna väljer att censurera bort skrivelsen får sägas vara ett bra mått på hur intellektuellt befriat vissa delar av samhället är.
En helt annan – icke-annars-direkt-relaterbar- tankesväng kan man få om man fångar in *Treenighetens händer – Genealogica XXX* som just framför maktens händer i sin treenighetsflanör i den napolitanska kontexten, här även i nobla monarkistiska sammanhang, med vetskap om att Lando under, minst, senaste milleniumet varit involverad i flera staters styre, även om vi här och nu med fördel kan bortse från detta. Tilläggssynen kvarstår dock: Svenska staten i formen av en maktgalen Camorra, tidigare religiöst betonad, ter sig tankeväckande samt snärt.
~
Det är nämeligen så som Lando skriver i sin diamantestylade dikt *Six degrees of separation – FRA är BRA II – Genealogica XXIII* i enlighet med micro- samt macrosociologiska teser allena högst sex händer emellan varje singel individ, d.v.s. emellan varje singel invånare i Svea rike och hans namne Osama bin Ladin, eller då tillikt snart handsabeliserade ministerhänder eller terrorledaren George Bush. Dessa närstående element gör att det är tämligen enkelt att associeras ihop med celler av terrorism, eller för den delen själv utverka terrorism om man så önskar. Det gör det även tämligen osäkert för vanliga människor om staten sociogramiserar utefter folks kontaktbaser, vi alla blir kriminella per associering, ty vi alla äro ju människor. Långt efter denna skrivelses läggning har det även framkommit att tyskar självcensurerar sin interaktiva kommunicering, i rädsla för den statliga övermakten.
Men det lustiga med ovanhandgjorda skrivelsen ligger egentligen på ett annat plan, ty då FRA innebär en kränkning av individers mänskliga rättigheter så är själva beslutet som sådant ett angrepp av terror, såtillvida så bör varje civilkuragestark individ inse att den har en plikt att kraftfullt motarbeta FRA och de tingledamoter som röstat för den då den bryter mot grundlagen samt Europakonventioner om de mänskliga rättigheterna, och därvid är dömbart i Europadomstolen, så för att inte själva dömas per association så finns ingen annan legal möjlighet än att själva gå i revolt mot terrorstyret. Lando gör det i form av capo di tutti i capi för Frihetliga Rebelliska Arméen samt sigillför det med ett av sina adelsvapenmärke som just bland annat har betydelsen av vishet och makt. Lando visar här på kraftfullt vis att man måste ställa sig på rättvisans sida, d.v.s. på individens rättigheter.
Gällande domförningen i enlighet med Europakonventionen så hade den varit mer legalt anförd utifall Lissabonfördraget hade varit antaget, således bifallet av Irlands befolkning - *Lissabonfördraget och Sveriges anstalt FRA*. Sverige klarar tyvärr inte själv av att följa basal rättsfilosofi, det är en av grundanledningarna till varför bananrepubliker som Sverige behöver vara med i större konfederationer i likhet med EU.
När vi ändå är inne på domstolar så har ju man sagt att det skall finnas en speciell domstol som skall heta Underrättelsedomstolen, och att det är den som skall ha tillgång till all information emedans FRA självt får ansöka om tittningstillstånd därifrån, enskilda individer som sedan känner sig kränkta på sina mänskliga rättigheter skall efter att skadan skett kunna få sin sak prövad i domstol, sägs det. Landos förslag i *Schweden – Vorbild DDR III ~ Advocatus diaboli* är att man använder sig av en Djävulens advokat, Steve fann en sådan på ett av Venedigs torg, med gnistrande skylt, en advokat med namn di Stasi, ja se för er själva.
Här kan man flika in plausibiliteten hos FRA’s nyttjandefält som illustrerades mer än väl via FRA:s egna skrytpropå – här behandlad i *FRA – nitiska anmälare* - där FRA skryter kring att man haft konklusiva bevis på att ryssarna behandlat tjetjener – bl.a. i läger – på ett vis som står i strid med de mänskliga rättigheterna. Man har använt sig av denna information då man behandlat tjetjenska flyktingar, vilket är bra det, men man har tydligen inte känt sig moraliskt samt juridiskt bunden till att anmäla dessa missförhållanden till högre instanser på internationell samt globalt plan, fastän det föreligger en skyldighet att så göra.
Extra frapperande är att FRA i andra sammanhang inte känner sig tveksam inför att direkt anmäla olika miniskulösa beteenden, som t.ex. att anmäla en bloggare då denna publicerat ett ofarligt dokument som denna via en anonym ‘tjallare’ tillförskansats med. Att man ehuru inte har någon större vana att agera lagbundet juridiskt, vilket även är tydligt genom att man i flera decennier betett sig lagvridigt själva, visar sig även via att man anmäler eventuella brott mot fel myndighet.
Gällande det här med kunskaperna kring demokrati och det tänkesättet så gör sig S. Lando lustig i skrivelsen *Fram med pekpinnen Jan Björklund* då den svenska juntaministern över skolfrågor ofta varit inte särledes sen, under regerinsstyret, i att kritisera kompetensen hos lärarna, kunskaperna hos eleverna, eller andra skolspörjande områden varvid det menas att Björklund ju borde slå övriga juntamedlemmar på fingrarna, innan de avhuggs, då de inte uppfyller läroplanens intentioner och stipulationer kring demokratiska värderingar, detta även om ledaren för juntan – Reinfeldt – ofta proklamerar att han är någonslags skeppare, en ledare som för riket framåt som en vaggandes landsfader eller något annat liknande mussolinskt.
Denna ledarstil visade sig ännu mer i den interndebattsliga debatten inom landsfaderpartiet, lantmannapartiet, Moderaterna där man uppenbarligen piskat avvikelseönskande medlemmar väldigt hårt, och menat att de annars skulle skjuta skarpt på juntaledaren (se även här den nedan anförda *Argumentum ad Baculum*). I samband med denna debatt kom även fram att Sverige vidarebefodrade integritetskränktframförda uppgifter till diktaturer, en uppgift som sedan både dementerats som nedtystats.
I samklang med detta kan ju nämnas Steves lilla senryu kring de *Nya moderaterna* som fångar in partiets andra namn Samlingspartiet, ty de verkar under Reinfeldts regim göra allt för att samla ihop vänsterelement inom borgerligheten, samt högerkonservativa krafter. De äktliberala idealen verkar helt ha förglömts, då man i dessa essentiella spörsmål har backat partiet bak till sin ärkekonservativa grund. Man kan notera att Steve nyttjar stavelserna 666 i denna valda stavelsediktform, jag lämnar det i övrigt utan vidare kommentar.
En till senryu skrives, *Führer Reinfeldt - ein alter cocker*, men denna gången i den ordinära stavelsestilen, däremot så skrivs stilen på symboliskt vis på jiddisch, med uppenbar anledning utav statsmakt, statsförtryck och anspelningar till den form av ideologier som tidigare i historien utövat överdrivet sådant. Senryun i sig själv är argsint, bitsk, samt komiskt, särledes titlen finns till förnöjelse med anledning hur den egentligen kan missförstås enkelt, men själva styrkan i skrivelsen är det uppenbara, d.v.s. symboliken i språknyttjningen.
Ytterligare en jiddischbetonade är *Fercockt* som via enkom titlen associerar till viss språkfinurlighet som får leendena att spira. I övrigt handlar skrivelsen i ironiska ordalag kring argumenten från regeringsföreträdarna som menar att signalspaningsmyndigheten kan rädda svenska soldater i Afghanistan från angrepp från talibaner, att man skulle kunna fånga upp information om eventuella attacker via mail. Generaldirektören för FRA tillbakavisar denna möjlighet, och varje människa med någon cell belarmad med sunt förnuft och logistik förstår ridikulösheten i dessa argument, företrädda av rikets ledning, det är fercockt om något.
Allt detta ger andra positiva bieffekter utav FRA-behandlingen och liknande spörsmål som nämns i *Det positiva med FRA-behandlingen*. D.v.s. när man medvetet går emot basala mänskliga rättigheter, samt svensk författning, hur man ger en enligt erfarenhet kriminellt belastad myndighet förtroende att fortsätta bete sig rättighetsvidrigt, om hur man går emot de flesta tunga instansernas råd i spörsmålet, samt folkets vilja, piskar på tingmedlemmarna att göra detsamma i ett oförlåtligt svek mot sina ideal samt röstbas, det positiva med detta är att föraktet mot hela det svenska statssystemet samt dess politiker ökar markant så att synen på svenska staten och dess maktfullkomlighet hamnar där det hör hemma i dess helvetiska bål i sin bunkerinteraktiva mentalitet. Steve avslutar att summera ihop vad Sverige är:
Svenska staten, en militariserad paparazziverksamhet,
inget mer än så
I den flammande flamländska senryun (även översatt till franska) *Argumentum ad Baculum* saluförs en filosofisk vinkling kring fenomenet som är läsvärd utifrån dess grunder kring dess mörkerstinnade våldsassocierande etatistretoriska mörkerdöljande metaforism, språknyttjningen verkar dessutom vara valda utav en klar anledning.
I den intellektuellt kopplade skrivelsen *Far away in Curaçao – Jacht op blanke Nederlands* görs kopplingen emellan Nederländernas rekolonialiserande politik gentemot nationen Curaçao hvilken är en gammal koloni inom det Nederländska riket, vilket där ledde till en tragisk episod med jakt og beskadning utav en nederländskliknande individ, senare kom det fram att han inte var nederländare alls, men så är det ju när man blir misstänkliggjord och dömd på förhand, när man är skyldig innan man dömts skyldig. Lando verkar mena, som tidigare, att upproriskhet kan va den sista utvägen för statens befullmäktiga beteende men gör en lingvistisk papiamentansk koppling och anför Reinfeldt med junta som varandes en bendepatria bomba, d.v.s. icke en landsfader som han själv proklamerar utan snarare och riktigare en landsförrädare à la quislingstil där statens medborgare säljs ut i en snarlik kolonial paternalistisk ordning av diktatorisk bedrägligt vis och att detta då kan leda till olika former av missnöjesyttringar.
Vi kan smått uppehålla oss i den papiamentiska kontexten då ordet bomba behöver förtäljas närmare kring, hvilket vi gör via texten *Bomba Reinfeldt* som ju för en svensk kan tyckas innehålla en skrämmande bombastisk titel, men vid åtanke kring den papiamentiska kontexten så bör man ävenledes få uppslag om ordets karibiska härstamning, där det betyder en person av slavbörd som behärskar andra slavar, påpassligt nog. Ännu mer så för de personer som tror att hela FRA-lagstiftningen i princip är ett krav från USA, en tanke som Steve själv aldrig nämner eller framför, men likväl, framförs i denna text förutom att juntan är en bomba, så ack ävenledes bendepatria, d.v.s. en landsförrädare. Skrivelsen för sedan fram det ordinära kring FRA och PKU men gör det i en emfasering av kolonialiserad bild av slaveri där fälten skall skvättas ner. Symboliken håller i sig, med tanke på en karibisk ö, eller afrikansk stäpp, eller slavhandlen däröver, kring nämnandet av det fria havet, med den moderata blåa färgen i vyn, till den blodstänkta savannens hettande svetta, med önskan om återgång, eller flykt, in under regnskogens skyddande skugga, från mörkerstaten som en där injagar. Fälten av blod, blir här de rena fälten påassocierandes till statsministerns namn, samt kontraspörjandes om hans händer är rena, i italiensk maffiasymbolik, mani pulite. Den maffioida kopplingen gör sig även hän vid nyttjandet av Craxi-begreppet tangentopoli som dessutom passar in i den tekniska fingerkontexten av ärendet, om man svenskassocierar initialordet men kvarhåller finalbetydelsen utav vad det är. Skrivelsen undertecknas med den frihetliga rebellarméen samt ett sicilianskt ordstäv med fullbordad associering kring falkögonattackfåglen tillsammans med den mördade maffiadomaren Falcone. En fågelsymbolik som även direkt associerar till annan bunkermentalitet och totalistiska statssystem av absolutionism à la Nazi.
Skrivelsen Bomba Reinfeldt har sedan en andra eftertextsdel där Lando går in på de olika juntapartierna och framför olika betänkningar däromkring, bl.a. det mest gällande att Moderata Samlingspartiet bör slutas samlas och istället uppdelas, eller åtminstone att de liberala småfraktionerna i partiet går sin egen väg, då det är uppenbart att det inte finns mycket av klassisk liberalism inom partiet, allra minst hos dess benitoliknande partiledare som inget liberalt förtroende gås att ha inför. Även det brunaktiga gödselpartiet, sektpartiet samt svenska kyrkopartiet avhyvlas i vissa ordalag..
USA-kopplingen senryuförs i narrskrivelsen *Över prärien*, inget narraktigt över själva skrivelsen men när den sätts i kontext utav USA-FRA-kopplingarna, samt förklaringsgrunderna, så blir det en narrtext över förd svensk politik. Skrivelsen passar in i kontexten men har i övrigt inte mycket att tillföra, enligt nuvarande skribents mening. Personligen får jag en småsmått rolig bild i sinnet av den, inte mer än så.
I samma anda och anspelning inkommer skrivelsen *Det statsfascistiska maskineriet* som är i stil en haibun med tillfogad tanka men detta verkar inte vara av någon symbolisk vikt utan snarare ett behändigt verktyg för att få fram information samt intention, d.v.s. jämförelsen emellan den svenska staten och propagandamaskineriet hos vissa diktaturer, inte nödvändigtvis men absolut relaterbart till både socialistiska som nationalsocialistiska sådana. Själva informationen samt skrivelsen i sig är inte direkt FRA-relaterad men sätts i denna kontext med anledning utav hur staten framför sin propaganda, hur den tillåts göra det, samt vilket hot det är för det öppna fria samhället, särledes med tillägget om massiv avlyssning som då var särledes aktuellt. Efter både själva grunddikt (haibun) och eftertexten så kommer en till lite mindre diktskrivelse, eller statement, som framför hur mörkerbetonat utvecklingen ter sig, här förs in PKU-blodsregistret tillikt som olika statsföreträdare eller andra etatister äskar föra i polisens tjänst. En ganska svart bild skapas av den svenska statens göromål samt intentioner och maktfullkomlighet.
I samklang med denna ovan kan man i förbigående nämna den klaschiga men ack minimalistiska skrivelsen *DNA-delning* som omgör förkortningsbetydelsen av PKU, till att bli något mycket mer centralt og basalt, sanningen om evolutionens process.
Många av de här ovan, exempelvis de just nämnda, får en ju direkt att betänka Georges Orwells skrivelse 1984 men det är en annan tidsålder man egentligen bör föra mentaliteten åt, den åt de stora berättelsernas tid, d.v.s modernismens totalistiska kontextuella inbeslöjning (se kort min *Postmodernistisk anti-Utopia*) och man hade ju kunnat hoppats att det mer postmodernistiska tankesättet vunnit gehör. Hursom, detta utkristalliseras även i *Nazistaat Schweden* vilken drar upp ytterligare ett skrämmande och symboliskt kraftfullt exempel då det även finnes ett förslag som går tillbaka på alte politik av socialdemokratisk folkhemskaraktär av tvångssterilisering, ehuru ej gällandes zigenare denna gång utan en viss form utav sexuellt avvikande. Det är inte 1984 juntan finner sin inspiration från, det är 1934, det år tvångssterilisering infördes i Svea rike – FRA, Frihetliga Rebelliska Arméen, föreslår därav att det är dags att gasa, det rosiga badhuset.
När vi ändå berör oss inom sexualitetens värld så kan ju naturligtvis den åtråfyllda sensuella skrivelsen *Signalspaning* åberopas. En dikt som beskriver hur den pirrande åtråfyllda känslan rinner genom ven o led, sinne, hjärta og själ, hur hela ens entitet infångas i denna sköna dimmovärld, hur man lyser av åtrå, kåthet, och lägger sig platt inför drottningen av vigör, i ren flanör.
Twisten är om man ser det som en lemkonservatistisk nationalpatriotisk skrivelse, och lägger till ordet, namnet, Svea i dess slutkläm, som i Moder Svea, och däri ser samhället, staten, nationen, som utgörandes en enhetlig kropp, där de enskilda individerna måste underkasta sig totalt den kollektiva andan för det rikets bästa, häri så även nyttjandes av det svenska epitetet Moder Svea vilket sätter äckelvigören i sin perversa incestuösa vigör, som denna politiken i verkligheten utgör.
En lyckad metafor, som sätter pricken där det hör hemma.
Man bör avslutningsvis återknyta till den korta men träffande skrivelsen *Terror* som går emot just det terrorister försöker skapa, d.v.s. rädsla, och att det är denna rädsla vi normalt funtade människor bör vara rädda för, för det är denna rädsla som driver fram paranoida, patriotiska, etatistiska, militaristiska, sjuka samhällen av diktatorisk sort, här i Sverige gällande detta spörsmål framillustrerat med hjälp av FRA-frågan samt de som oftast ridikulösa argument för den som anförs.
~
Passus:
Den lågkvalitativa tidningen Metro gjorde någonslags artikelliknande sak kring vilka som skrev politiska bloggar och då främst gällande FRA-harranget, man kom då fram i sin underliga studie att det främst var 30-åriga liberala män som sysslade med detta, men glömde av att några av de främsta deltagarna i denna debattrunda har varit kvinnor – jag har ingen koll på åldrarna för de olika blogginorna eller bloggarna – hursom jag uppmärksammar detta kort i *Opassande sötaktig delakting – Rosetter i klädnad*. Egentligen är det samma sak där, man följer en förutbestämd subjektivt anförskaffad tes, och tolkar sedan verkligheten utefter den, och skulle det vara så att verkligheten inte passar in så klämmer man in den i klossen. Det föreligger ett mentalitetsproblem.
Och här kan man ju tillägga att det som ju ironiskt är bra med FRA är som skrivs i *FRA – är BRA* är att det som demokratiunderskottsförespråkarna ständligen beklagar, d.v.s. att politikerna inte lyssnar till folket, är att de visst kommer lyssna till folket, en masse.
Samt så som Lando ovan och andra så ofta skrivit, att hela denna sörja av Förtryck, Idioti, Tangentopoli, Tramseri, leder absolut och normalt till utökat politikerförakt, just gällande den borgerliga alliansen – med moderaterna i första led – gjort sitt bästa för att för lång tid framöver jaga bort vissa väljargrupper, d.v.s. de liberala, humana, yngre.
I skrivelsen *SR(A) – Skeppare Reinfeldts (Allians)* illustreras detta via det utsagda, liberalhumaner försvinner via genomförandet av FRA, yngre försvinner via Ipred, humanister försvinner via att man framför önskemål kring invandrarkontrakt, vilket även lockar till sig vissa brunsörjliga väljarelement. Men inte nog med det, i titlen åtfinns en lek med ord kring FRA – SRA, där SR är primärt som i betydelsen Sveriges Radio, varvid skrivelsen avslutas med intoning på radiostationen, vilket ger mig sinnebilden utav dels symboliken att vi alla människor ägs och intonas i statens fullständiga hägn, även illustrerat via den statligt ägda median och dess påtvingenskap, personligen ger det mig även en bild av 1930-1950-talet. Det är där mentaliteten ligger, i ett tidsvrak.
Detta stämmer väl överens i faktumet att flertalet av de positivt inställda till FRA är födda under 1930-1940-talen (*Om FRA*), d.v.s. födda utav den generation som bekämpade likstämmigt statsförtryck, är detta en försenad föräldrarrevolt?
I *Medborgarskap är en allvarlig fråga* - som har annan grund än FRA, nämeligen Invandrarkontraktet – framläggs vilken vikt det åligger i att vara svensk, samt då, hur detta kan kontrolleras, i dess signalerade förlängning.
Spana in den.
Ovan remissförd 081222, senast inlagda post är Du bist Terrorist, postad 091011.
~
Landos Signalspaning om FRA ingår i serie Summa summarum.
Tillägg: Den kommer även ingå i en Summa summarum om censurerade blogginlägg då Twinglylänkningarna till Svenska Dagbladet samt Dagens Nyheter uppenbarligen blivit blockerad. jag trodde först det var ett allmänt tekniskt fel men då halvt dygn gått och en massa andra blivit länkande under tidens gång dömer jag dem skyldiga framtills deras oskyldighet bevisats, i enlighet med den nya rättsfilosofin. Man kan ju även notera att det är tur att människor utav dylikt censoriskt kynne inte är i styret av den svenska staten, svenska staten vill ju bara avlyssna lite och hycklar inte om det. Som jag ovan skrev, det föreligger ett mentalitetsproblem.
Ytterligare andra om: Summa summarum, FRA, serie, samling, bloggning, Sverige, politik, förtryck, stat, statsförtryck, signalspaning, terrorism, terrorstat
