Visualizzazione post con etichetta Afghanistan / افغانستان. Mostra tutti i post
Visualizzazione post con etichetta Afghanistan / افغانستان. Mostra tutti i post

martedì 3 ottobre 2017

Talibanerna berikar världen - Censur af svensk og norsk media - ett axplock


 
När talibanerna förstörde två stora Buddhastatyer i Bamiyan i Afghanistan för sju år sedan hittades en grotta med målningar.

Dessa målningar, av vilka många föreställer Buddha, har nu analyserats och visat sig vara oljemålningar från 400- till 800-talen.

Man har tidigare trott att de första oljemålningarna tillkom ungefär 1000 år senare – i Europa under senmedeltiden.



fördärva Buddha
talibaner går hialös

Väst skanderar högt

upprinnelse av olja
konsthistorik stjäls till öst

















~


martedì 2 maggio 2017

Migration to the European Union


There are 510 000 000 people in the European Union, there ought to be no problem to let these migrants of Africa, or those from Syria, or Afghanistan, to become a part of the excellency of Europe.















~

sabato 5 dicembre 2015

Afghanska flyktingar


Tyvärr behandlas djur mer humant i Sverige än flyktingar
- Ibrahim, afghansk flykting som via tvång repatrierats till Afghanistan



















~

citerad i Magnusson, E., “Asylfrågan ställs på sin spets”, i Sydsvenskan, 30 nov 2015, s. A9

lunedì 23 febbraio 2015

Generellt uppehållstillstånd


det är ej allenast syrier som böro få generella uppehållstillstånd, utan även exempelvis eritreaner og nordkoreaner, samt eventuellt andra områden som får utredas, specifika grupper bör betänkas likaväl, såsom kvinnor från Afghanistan et Saudiarabien, homosexuella från homofoba länder, albinos et pygméer från Centralafrika, antisionister från Israel

i övrigt bör man vara positivt inställd till alla som önskar bosätta sig i detta karga land














~


lunedì 26 agosto 2013

Seljukiska riket et Roms sultanat givandes Osmanska riket - Europas tungomål HSI


Det tredje större turkoislamska riket var det Seljukiska som främst innehölles utav oghuzturkar, ordet ‘seljuk’ är en politisk term skapad från Selčük, med födslonamnet Toqaq Temir Yalïγ, som var en krigsherre, sü-bašï, från Qïnïqstammen, tillhörandes oghuzfolket. Selčük flydde med anledning utav interna stridigheter bland oghuzerna till Jand ungefär år 985 samt konverterade till islam och gav då upp sitt krigarliv för att istället kämpa för sin tro. Hans söner, som alla bar gammaltestamentliga namn, hvilket kan indikera på ett judiskt eller kristen förflutet,  involverades dock i fiendeskapen emellan de Karakhanidiska og Ghaznavidiska rikena. Selčüks barnbarn migrerade vidare till Khorasan under mitten av 1030-talet. 1040 kom vändpunkten när det Ghaznavidiska riket föll ihop og de seljukledda oghuziska stammarna togo tillfälle i akt att behärska det anarkistiska området och kommo härledes att växa till sig så att deras rike kom att komma sprida sig till västra Transoxanien samt mot Transkaukasus framtill den Byzantiska gränsen; det dröjde inte heller länge förrän man även besatt Bagdad. Toγrul kunde härmed utlysas som varandes sultan över den sunnītiska världen. Det bipartiska turkiska styrelseskicket fortsatte på så vis att brodern Čaγrï behärskade de österliggande områdena. Den senares son Alp Arslan lyckades 1071 krossa byzantierna vid Manzikert og Anatolien låge nu öppet för en oghuzisk invasion som icke direkt understöddes utav den härskande dynastin. En förgrening av den seljukiska familjen skapade sig ett eget sultanat, Sultanatet Rūm (= Roma), och här finnom vi asså grunden för Turkiet. Alp Arslans, och sedemera sonen Malikšāhs, 1072-1092, rike fortsatte sin expansion till det karakhanidiska området, men efter den sistnämndes död anno 1092,  påbörjades ihopfallandet av riket som kom att styras av olika delar av dynastin. Vissa menar att Sanjar, 1118-1157, som förlorade Centralasien till Kara Khitai, hvar den sista stora seljukhärskaren. Riket dukade under för den Khwārazmšāhiska staten år 1194, denna behärskades utav anušteginiderna som varo en ghulamdynasti med oghuziskt ursprung, hvilken hade sänts dit att härska av Malikšāh. Denna dynasti ersatte seljukerna som härskande makt i Västturkestan og Iran under 1100- samt 1200-talen. I Rūm fortsatte ehuru det seljukiska behärskandet i all sin glans och nådde sina högsta höjder under Kay Qubād, 1219-1237, precis före den mongoliska invasionen av Mellanöstern toges vid. Efter att Djingis khan jeran 1227 påbörjat sin erövrarexpedition som slutfördes av sönerna samt sonsönerna, så stodo i princip hela den turkiska världen, plus Kina, Ryssland, Iran, bland annat, under mongolisk kontroll. Just riket i Rūm beslagtoges 1237. En stor del av de mongoliska arméerna bestodo just av centralasiatiska, oghuziska, samt andra stamfolk och det iranska Centralasien bleve nu översållat av turkiska element som ju då tillfördes de under det seljukiska styret redan ditkomna turkarna och turkifieringen av de centrala delarna av Eurasien, Anatolien og norra Iran fastslogs definitivt. Flera av de gamla turkiska konfederationerna slogos upp och gav grund för nya turkiska konstellationer, varav vissa grupperingar finnes kvar än idag. Den mongoliska minoriteten assimilerades oftast in i den turkiska majoriteten och den turkiskpersiska islamska kulturen överlevde. I Mellersta Östern skapades under de första decennierna av 1300-talet olika turkiska småriken i gränslandet emellan den turkoislamska och den byzantiska världen - ett av dessa riken leddes av Osman, vars efterföljare kallas osmanlï, eller ‘osmaner’. Ej allena det osmanska riket utan även olika riken i Centralasien växte fram under 1400- till 1600-talen och som i vissa fall finnes än idag efter det sovjetiska intermezzot.




















~

Axat från boken Europas tungomål.


~~~Fem år sedan~~~


~

sabato 24 agosto 2013

Islams spridning bland turkfolken - Europas tungomål EXX


Det var speciellt under 900-talet som islam gjorde ett kraftigt intryck på de turkiska folken, volgabulgarerna islamiserades under 920-talet och emellan 960 samt 1043 noterades en massiv konvertism av de ‘hedniska turkarna’. Flera turkiska riken varo även aktiva själva i denna process, bland annat Karakhaniddynastin, som kanske härstammar från A-shih-na, karlukerna og yaghmaerna togo aktiv del i att själva bliva muslimer för att sedan sprida religionen vidare bland sina fränder og undersåtar. Termen ‘karakhaniderna’ är egentligen ett artificiellt begrepp, deras ethnonym varo snarare al-xāqāaniyya ‘kaghanal, det härskande huset’ eller al-mulūk al-xāaniyya al-atrāk ‘turkarnas khanalkungar’. År 999 så tog det Karakhanidiska riket med full kraft stora delar av Transoxania på sāmānidernas bekostnad, deras rige kom att bestå av Västturkistan och till stora delar utav Östturkistan. Genom detta så var de dem första att skapa en politisk formation skapad ur en islamskturkisk grund, men deras statssystem är snarare en fortsättning på turkisk statstradition med två kaghaner samt tvenne subkaghaner uppdelade efter öst-västlinjer. Hursomhelst så innebar bildandet av denna stat på förutvarande sāmāidisk islampersisk mark att det iranska Centralasien fick in en hel del turkiska stamfolk i sitt hägn. Vid ungefär samma tidpunkt skapades en turkisk γulamstat (γulam = militärslavar), av f.d. militärslavar från det ihopfallande Sāmāidiska riket, i  Ghazna i Afghanistan, där de tillsammans med en iransk administrativ kår satte sig att härska över iranska samt nordindiska bönder og stadsbor med tidvisa terroriserande räder in mot det hinduiska Indien.




















~

Axat från boken Europas tungomål.


~~~Fem år sedan~~~


~

venerdì 19 aprile 2013

Att understödja värdeuppdelning


3 personer avled för bomber i Boston

4 personer, minst, avled för U.S. drönarattacker i Waziristan
8 personer avled för bomber i Afghanistan

38 personer avled för bomber i Somalia
56 personer avled för bomber i Irak


media åväljer
hvilka det är värt att bry sig om



















~


SvDSvDSvDSvDSvDSvD, SvD

~~~Fem år sedan~~~


~

giovedì 18 aprile 2013

Sydöstiranskans pashto et pamirspråk - Europas tungomål HXXXIII


Och slutligen till den sydöstliga språkgruppen i den nyiranska språkutvecklingen inom den iranska gruppen, som ligger under den indoiranska subgrupperingen i den indoeuropeiska språkfamiljen där man kan finna exempelvis pashto samt de så kallade pamirspråken. Pashto är uppdelat i tvenne huvudsakliga dialektområden, en västlig samt en östlig, men man använder sig av ett gemensamt skriftspråk av arabisk härkomst, språket har bland annat officiell status i Afghanistan. Pamirspråken är ett sammlingsbegrepp för de varierade tungomål som talas i bergsdalarna i Afghanistan, Pakistan samt i Sinkiang. Pamirspråken är arkaiska och uppdelas ofteligen på shugniskan, sarikoliskan, yazgulamiskan, wakhiskan, ishkashmiskan, munjaniskan og yidghaiskan.


















~

Axat från boken Europas tungomål.


~~~Fem år sedan~~~


~

sabato 13 aprile 2013

Nordvästiranskan kurdiska et baluchiska - Europas tungomål XIXE



Den nordvästliga grenen äro beståendes utav kurdiska ock baluchi. Kurdiska är ett tungomål som äro väldeliga differentierat i ett otal dialekter och man kan nog säga att kurdiska enbart är ett samlingsnamn för ett antal mål. Skriftspråket finnes ehuru i två huvudformer, den syd-centrala som brukar kallas sorani och detta skrives med en modifierad form av det arabiska alfabetet, och den nordliga som kallas kurmandji och detta skrivs med trenne alfabet - det latinska, kyrilliska samt arabiska. De talade tungomålen finnes i en mängd geospråkliga varianter. Till de sydligare kunno nämnas kermanshahi ock lakki i Iran, till de centrala sulaimani, garmiyani samt sorani i Irak og i Iran åtfinnes mukri och till de nordliga höre bland annat bayazidi, buhtani plus hakkari i Turkiet. Det finnes även de mål som ej kunne sättas in i några av dessa dialektgrupperingar då de i avsevärd grad skiljer sig från dessa, och de är dimli, eller zaza, i Turkiet samt gorani-haurami i Iran. I det turkcentristiska Turkiet haver all publicering på kurdiska tidigare varit förbjudet hvilket hava gjort att en hel del tryckts i Europa och då främst på kurmandji, emedan det i Iran ock Irak har tryckts en hel del på sorani. Det andra språket i den nordvästliga grenen av de nyiranska språken är baluchi som talas i delar av Iran, Afghanistan och Pakistan och man använder sig av en modifierad form av arabisk skrift. Baluchiskan kan delas in i kanske sex olika geospråkliga varianter som ehuru måhända ej är alltför olika varande, det utges även en del tidskrifter samt böcker på baluchiska i främst Pakistan. Språket nyttjar ett baluchiskmodifierat persoarabiskt alfabet.

Det kan vara intressant att nämna att sambandet emellan kurderna og balucherna konfirmeras i de baluchiska legenderna, där det berättas att kurderna samt balucherna äro syskongrenar inom en og samma stam som migrerade norrut från Aleppo i Syrien strax före Jesu födelse. Kurderna skulu då hava vandrat mot Irak, Turkiet och nordvästra Persien, emedans balucherna istället gingo mot Kaspiska havets sydliga kustremsa för att sedan emellan 500-1300-talen migrera vidare till dagens iranska och pakistanska Baluchistan. Legenderna är ehuru lide osäkra på ursprunget utav denna protokurdiskbaluchiska stam, en menar att den härrör från de kaldeiska härskarna av Babylon, emedans andra istället pekar på de tidiga araberna för härkomst. Baluchiska är ett ordinärt persiskt språk men haver mycket riktigt lingvistiska knytningar till kurdiskan och fackhistoriker på området tillerkänner balucherna en vistelse vid Kaspiska havets sydliga kuster, men längre än så vill man inte gå, och böre nog heller ej så göra då de då torde summo i grumligt vatten.


















~

Axat et moddat från boken Europas tungomål.


~~~Fem år sedan~~~


~

mercoledì 10 aprile 2013

Nyiranskans persiska, tadzjikiska et dari - Europas tungomål XXE



De nyiranska tungomålen utgöres av en rad nu talade mål. Till den sydvästliga grenen hör persiskan eller nypersiskan och detta är det främsta tungomålet i Iran, varianten tadzjikiska i Tadzjikistan samt darí i Afghanistan, där den används som lingua franca. Persiskan skrives med ett modifierat arabiskt alfabet havandes ävenleda erhuldit många influenser från arabiskan, parthiskan, sogdiskan samt turkiskan - persiska är vad man kan kalla ett blandmål. Persiskan är ett ‘kulturspråk’ med en långt utvecklad litteraturhistoria. Tadzjikiskan är väldigt nära besläktat med persiskan, men den arabiska skriften övergavs till förmån för den latinska 1927, för att redan 1940 ersättas av den kyrilliska. Efter självständigheten från Sovjetunionen så haver man gjort tungomålet till officiellt mål i landet, man har även tagit ett principbeslut om återinförandet av den arabiska skriften, men i reella termer så verkar det gå sakta med den övergången. Darí är ett av de officiella statsspråken i Afghanistan och det är snarlikt persiskan som den delar alfabet med - darí kallades innan kabuli.



















~

Axat från boken Europas tungomål.


~~~Fem år sedan~~~


~

martedì 9 aprile 2013

De medeliranska språken - Europas tungomål CCXXIX



Under den medeliranska perioden så framstår en indelning som ett måste. I den sydvästliga grenen finner man medelpersiska som skreves med ett modifierat arameiskt alfabet och som användes i Iran från omkring 200-600-talet. I den nordvästliga grenen återfinner man parthiskan som är närmare besläktat med den nutida kurdiskan och som också använde sig av ett arameiskt alfabet; språket användes främst under den parthiska dynastins regeringstid som varade omkring 250 f.kr. - 226 e.kr. I den nordöstliga grenen finner man alanska, khwarezmiska og sogdiska. Alanskan är nära släkt med skytiskan, men den finnes bara bevarad i några enstaka ord och dessa är främst kaukasiska ortnamn. Alanerna själva äro väldigt mycket mer kända i historiemedvetna européers ögon för att de drogo igenom Europa ända ned till Spanien och vissa följde även med vandalerna över havet till Nordafrika, men under 500-talet så assimilerades folket in i omkringliggande folk varhän de försvunno. Khwarezmiska dog ut på 1400-talet och skreves även det med ett arameiskt alfabet, men tyvärr så finnes enbart få inskrifter kvar – det språket talades främst söder om Aralsjön. Khwarezmiska är närbesläktat med sogdiska och det sydöstliga tungomålet khotan-sakiska. Sogdiskan talades från omkring jeeran 0 o fram till 900-talet i framförallt Darjaområdena, det nutida målet yaghnobi anses vara en efterträdare till detta språk - yaghnobi talas av några tusen individer i Tadzjikistan. Sogdiskan finge vida spridning då sogderna bedrevo handel, från sitt kungarike Samarkand, främst längs den centralasiatiska handelsvägen till Kina, og tungomålet finnes bevarat i ett antal religiösa skrifter eftersom sogdiskan användes som missionsspråk av flera religioner. Till den sydostliga grenen hör khotan-sakiska samt baktriska. Khotan-sakiska finnes bevarat genom i Östturkestan funna fragment av buddhistiska skrifter som äro skrivna från 400 till 1000-talen - dagens pamirer är efterträdare till khotansakerna. Man använde sig av en modifierad variant av den indiska brahmiskriften och man haver lyckats uttyda två huvuddialekter, den mer arkaiska, och tokhariskinfluerade, tumshukiskan samt den äldre og yngre varianten utav khotanesiskan. Khotanesiskan är uppdelad på en altekhotanesiska samt en senkhotanesiska där skillnaderna äro likvärdiga såsom fallet är för klassisk latin i förhållande till modern italienska. Baktriskan skreves med det helleniska alfabetet och talades under perioden 100-800-talen i det historiska Baktrien som var beläget i norra Afghanistan och som tidvis sträckte sig ända fram till Indien. Man har relativt nyligen funnit en mängd baktriska dokument hvilket är en av de största händelserna inom iransk filologi på ungefär hundra år då man funnet över hundra brev från de kungliga arkivet från kungariket Rub.




















~

Axat från boken Europas tungomål.


~~~Fem år sedan~~~


~