Den äldsta baskiskan i skrift - från Fyn

 

Den äldsta nedteckningen på baskiska är ej från Baskaland alls, utan enligt nya rön ända från 1000-talets Danmark, inristad på en runsten från Sørup, som verkar vara en baskisk runskrift sägandes ‘Basa lät hugga dessa runor åt sin make Etxehegi, auk Isifus åt sin faster Izeba’.

Det är egentligen inget underligt med detta då kontakter var förestående, og det fanns även ett mindre vikingarike i de baskiska trakterna för tiden, baskerna varo även på Färöarna redan år 875.

Sørupstenen som även är dekorerad med ett djur som ser ut att vara ett lejon har tidigare inte förståtts og innehåller även några tecken som inte äro vanliga inom runologin. Innan man tolkade det som baskiska förstod man inte runskriftens betydelse tolkandes det som en nonsensskrift, eller måhända som en kraftigt förvanskad og förkortad latinsk skrivelse.

En baskisk tolkning passar in både med baskisk grammatik som vokabulär, samt semantiskt med skrivelser på andra runstenar.

~

Läs mer om detta i böckerna Europas tungomål samt Eurasiens språkfamiljer.

 

Green Islands Stout

en färöisk stout gjord på färöisk vatten og karibisk rörsocker, givandes en söt samt besk smak med kaffe og choklad i närmsta åtanke, rostig i ton, men medium i koncentration

lättsam för att vara en stout

~

Classic dark lager - Föroya Bjór

gjord på föröiskt vatten, bavarisk humle samt karibiskt rörsocker men ej varandes så mörk som brukligt är för mörka lager givandes en maltig söt ton, något vattnig, simplistisk ock enkel, men likt frisk samt fräsch, om än något metallisk.

~

Frísarnir í Akrabergi - Friser i Akraberg, på Färöarna - Europas tungomål DCLI

På Färöarna, eller närmare bestämt i Akraberg hvilket är den sydligaste tippen på ön Suðuroy, fanns tidigare måhänt iriska munkar men även det –västgermansk-frisiska språket i en koloni som grundades omkring 1040 men utdagades via Digerdöden 1350. Friserna var kända för sin piratverksamhet samt att de var okristna under en längre tid efter att övriga färingar blivit kristna. Idag menar folk som bor i Hørg, i Sumba, att de härstammar från frísarnir í Akrabergi.

~

= Europas tungomål

Dansk minoritet på Färöarna - färingsdanska og gøtudanskt tal - Europas tungomål DCL

Det finns även cirka 1000 personer på öarna som egentligen är danskspråkiga, hvilka får sägas vara en relativt liten minoritet främst boende i huvudstaden. Nästintill alla färingar kan dock även danska, i varierad grad, emedans danskarnas kunskaper i färöiska ofta anses vara begränsade till läsning samt förståelse av talat språk. Den danska som nyttjas på Färöarna haver ehuru emottagit vissa färingska inlån, speciellt gällande sådant som hör till färöiska företeelser, så en viss utveckling till färingsdanska är förestående. Det motsatta, när färingar talar danska, kallas för gøtudanskt og är i mångt å mycket bokstavstrogen danska med färingsk språkmelodi samt accent.

~

= Europas tungomål

Danismer et ordinfluenser i färingska - Europas tungomål DCIL

Det basala ordförrådet härrör från den ovannämnda trädgrenen, men man har även för moderna företeelser en mängd danismer men dessa har man försökt motverka de senaste hundra åren och nu finns det ofta synonymer för de flesta nyare saker, hvilket i sig är bra för de som vill ha ett rikare tungomål med stor ordmångfald, till exempel tyrla som osså kan benämnas helikoptari - någon svensk översättning av detta anses inte behövas, å andra sidan skall man heller inte vara rädd för impulser samt inflytelser. 1958 skapades en speciell språknämnd för dessa frågor, Málstovnurin, och man låter ofta isländskan vara mönster för språkutvecklingen, hvilket bland annat tyrla ovan visar då det heter þyrla, ‘radio’ och ‘television’ heter exempelvis útvarp respektive sjónvarp på bägge dessa språk. Även om man till viss del motarbetar danismerna så fortsätter de att göra mycket stort intryck på färöiskan, då speciellt i det talade språket, även om man färöiserar dem så att de bättre ska passa in i det färingska ljudsystemet. Skriftspråket är som nämndes medvilligt arkaiskt, hvilket gör att det ligger relativt långt borta från det talade språket; anledningen till detta var givetvis att man ville göra språket synligen härfört till det som uppfattas som gammalt samt därmed skapa en artificiell traditionsbundenhet.

~

= Europas tungomål

Det färöiska språkets skriftspråkliga historia - Europas tungomål DCXXXXVIII

Den äldsta litteraturen för färöiska är de medeltida balladerna, d.v.s. kvæði, som framförs i den alltjämt existerande kvaðdansur, men skrevos ner först år under 1780-talet. Den norröna / fornvästnordiska skrifttraditionen antas ha upphört under reformationen eftersom danska infördes som kyrkospråk på öarna efter 1536, men de färöiska målen fortlevde ehuruväl i talad form tills de kom i skrift igen. Skrifttraditionen upptogs återigen av Hammershaimb 1846 och fortlevde i senare publikationer och den arkaiska stavningen som man håller sig med är medvilligt, bland annat så har bokstaven ð oftast inget fonem knytet till den. Före Hammershaimb så är även Svabo nämnvärd då han redan under 1700-talet försökte skapa ett mer folkligt skriftspråk, hvilket togh misshagade andra, det språk han dokumenterade för eftervärlden var relativt likt dagens språk som skiljer sig kraftigt från fornspråket, speciellt vad gäller fonologin. Svabos skriftspråk hvar antagligen uttalsenligt då han uttryckligen valde att följa Quintilianus språkråd - skriv såsom du uttalar. De fåtaliga källor som finns från tidigare tider, exempelvis Husaviksbrevet från 1407, visar ej på någon speciell skillnad från fastlandsnorska, men det kan ju även tyda på att man nyttjade norska som högspråk framtills dess att danskan definitivt tog över som skriftspråk efter 1536. Svabos avsikt var heller icke att skapa ett normerande skriftspråk utan hans syfte var helt enkelt att dokumentera det färöiska språket ‘i vor Tid’. Den första mer sammanhängande texten på färöiska som trycktes var Færöiske Quæder om Sigurd Fofnersbane og hans Æt som utkom 1822 samt följde den svabiska traditionen, men den första gången en färöisk text trycktes var 1814 när en dikt trycktes i en svensk tidskrift, tidigare alster hvart handskrivna. Hammershaimbs ortografi var ehuruväl den vinnande parten og han valde istället att bygga skriftspråkets utformning på historiska principer, hvilket har betytt att skriftspråket og talspråket inte alls gått hand i hand med varandra. Åren 1846-55 publicerade Hammershaimb en del kväden, sagor og gåtor med sin stavning och 1854 utkom hans Færöisk Sproglære som än idag bildar grund för skriftspråket. Före dessa insatser spådde man en undergång för språket och detta kan ju visa att det aldrig är försent så länge ett språk finns bevarat på något sätt, antingen genom att det finns talare eller att det finns skrivet, och det är därför det måste anses vara av vikt att dokumentera alla språk som är på väg bort så att det inte blir försent för dem, även om nutida talare av språket inte har något intresse att bevara tungan. Just färöiskan har ju exceptionellt goda förutsättningar för att överleva till följd utav geografiska, historiska, politiska samt kulturella aspekter. Impulsen att skapa ett skriftspråk fick Hammershaimb bland annat från regeringspropositionen 1844 som behandlade införandet utav allmän skolplikt på öarna, de danska myndigheterna ansåg nämligen det som självklart att detta danska amt skulle ha danska som undervisningsspråk för barnen som man även menade hade danska som modersmål, precis på samma sätt som man inassimilerat olika geolekter i exempelvis Sverige og annorländers. Detta sågos ej med blida ögon av färingarna varhän en språkdebatt blommade upp. Danska var dock det huvudsakliga undervisningspråket en lång tid framöver, färöiska infördes ej som läroämne förrän 1912 och då bara i väldigt begränsad utsträckning; skriftlig färöiska bleve icke obligatoriskt förrän 1920. När det inre självstyret, lov om Færöernes hjemmestyre, godkändes 1948 så innebar det bland annat även att färöiska härefter varit förstaspråket i skolorna, men givetvis ej utan problem då en brist på läroböcker på språket är förestående, hvilket gör att man åtminstone inom gymnasiet får nyttja danska böger. Det kan ju även påtalas att det framtills 1984, när en engelsk-färöisk orðabók publicerades, inte fanns några lexikon för färöiska mot andra språk än danska, mot danska fanns även bara tvenne styckna. Nu publiceras det ungefär 100 böcker om året på färöiska av hvilka runt 60-70 % är originella färöiska verk emedans resterande böcker är översättningar. Allt detta är görbra. Språket beräknas totalt ha 60 000 talare, eller kunnare, varvid alla på Färöarna kan inräknas, de flesta utsocknes bor i Danmark med omkring 15 000-20 000 färingar, og i övrigt finns emellan 500-1000 i Norge samt 5000 på Island.

~

= Europas tungomål

Färöiska språket och dess dialekter - Europas tungomål DCXXXXVII

Tungomålet man talar är alltså det indoeuropeisk-germansk-nordgermansk-västnordisk-fornnorsk-västfornnorska språket färöiska / føroyskt / färingska. Det talas av nästan alla invånare på öarna, en mindre minoritet av dansktalande finns. I likhet med isländska är tungotalet utvecklat från de västnorska varianter som varit grunden för de atlantiska nordiska språken, men det är väl att märka att dagens talare utav isländska samt färöiska inte utan vissa problem förstår varandra, og när det gäller skriven text så förstår ofta färöingar isländsk men inte alltid tvärtom. Färöiskan är faktiskt ganska dialektalt splittrad för att vara ett så litet språk, men det kanske är förståeligt med tanke på de geografiska förhållandena. Man brukar indela geolekterna i en nordlig samt en sydlig variant og möjligtvis även i en mellanvariant, och det är i sådana fall mellanvarianten som är den hegemoniska, då denna dels har huvudstaden som säte och dels har den största befolkningsmängden och ytterligare dels för att det främst var utifrån denna som skriftspråket utformades, bland annat för att man ville kunna jämka samman de olika geospråkliga varianterna utan att skapa språkkonflikter.

~

= Europas tungomål

Färöarnas moderna historia i korthet - Europas tunogmål DCXXXXVI

Mellan 1709 samt 1856 hade danskarna ett statligt handelsmonopol under Själlands stiftamt, hvilket hade som effekt att färingarna blev utblottade varvid många flydde öarna, men som tur var så frigavs handeln 1856 innan det var alldeles försent, flykten samt armodet kunde därigenom hejdas. Men vid 1800-talet så spreds de nationalistiska strömmarna som fingo sitt genombrott 1889 och skriftspråket skapades från sin fornnordiska grund, man krävde självständighet og 1948 finge man ett inre självstyre som än idag består. Men egentligen så hade man självstyre från 1940 sedan Tyskland hade ockuperat Danmark, men ej Färöarna, och den 13 april 1940 säkrade Förenade Konungadömet Färöarnas västanknytning genom att besätta öarna och de fingo i praktiken härmed självstyre. Färingarnas språk är ett av de få mindre språk som faktiskt ökar sitt talarantal då man har en så hög befolkningstillväxt att den kraftiga emigrationen inte påverkar antalet talare negativt. På Färöarna finns även nu människor med härkomst i 77 olika nationaliteter och 0,2 procent av befolkningen är polsk, men annars är Färöarna en av de mest homogena länderna som finns.

~

= Europas tungomål

Føroyars bosättningshistorik - Europas tungomål DCXXXXV

Det färöiska, eller egentligen fåröiska, öriket ligger ungefär halvhavs emellan Skottland samt Ísland. Føroyar består utav 22 öar, av hvilka 18 är bebodda och den största av dem heter Streymoy. Det var ett obebott område innan de som kom att bli färingar flyttade hit, eller kanske inte riktigt obebott då den iriske munken Dicuil ofta anförs som den förste att omtala öarna år 825 och cirkus 100 år före detta så skall flertalet iriska eremiter ha bebott öarna, men senare övergivit dem på grund utav att de tröttnade på ideliga övergrepp från nordiska vikingar. Redan under tidigt 500-tal har iriska munkar troligtvis besökt ön, bland annat skall Naomh Breandán, Saint Brendan, besökt ön vid tvenne tillfälle och då även namnsatt en ö till Fårön. Det var sedan under 600-talet som Färöarna erhållit en vikingabefolkning som anlänt från Norge och under de första århundradena så var Färöarna en fristat med konkurrerande hövdingadömen. Ett gemensamt ting verkar sedan åtminstone år 900 ha existerat i Tórshavn på det näs som än idag kallas Tinganes. Cirka år 1000 övergavs dessvärre asatron, 1035 eller senast under 1100-talet ställdes öarna under Norges styre og 1380 övergick styret till Danmark, men den norska lagen, Gulatingslagen, fortsatte till stora delar att gälla på Färöarna. Många tror att bosättarna inte kommit direkt från Norge utan troligare via de vikingabosättningar som funnits på Shetland samt Orkney, og däromkring. Historo-genetiskt så är 87 procent utav de manliga generna av skandinavisk börd, emedans det omsatta, 84 procent, av kvindens gener är irisk ock skotsk. Vissa få ortnamn samt ord kan hava gälisk börd, men det är ett stort diskussionsområde.

~

= Europas tungomål

Pilsnar Vedrur - Föroya Bjór

Pilsnar Veðrur er ein pilsnari fra Föroya Bjór, Veðrur er ein pilsnari við frískum, fruktkendum aroma, bjórin er væl samansett við góðum, løttum malt- og humlusmakki

~

Starv ynskist!!!

20 ára gomul kvinna ynskir arbeidi, alt hevur áhuga:)

~

Lýsingartorg, svar: 264797

Sosialurin, 13. desember 2010 s33

Dolphin & Whale Massacre in Farao Islands

~

Språk på Färöarna, i Europas tungomål - Info

Färöarna är ett av de mer homogena länderna i Europa, särledes utifrån språksynvinkel, men här talas i hvilket fall färöiska, i sina splittrade varianter av primärt nord- og syd. Till språken på Föräarna kan sedan läggas danska, färingsdanska samt gøtudansk – frisiska har likväl funnits og etniciteten sägs finnas än.

~

= Europas tungomål.

Taggar: Europas tungomål, språk, Färöarna, färöiska, frisiska

SvD

Unio Calmariensis

Kalmarunionen upplöstes aldrig

hertig Cristoph zu Schleswig-Holstein är dess rättmäktige monark

~

+ Postmodernisme premillénaire, Europas tungomål

++ Imperium Romanum Sacrum, SPQR-IR-IRS-UE

SvD, SvD, SvD, SvD, SvD, SvD; Censurerad utav Dagens Nyheter.

Taggar: Kalmarunionen, union, Europa, politik, Sverige, Danmark, Island, Grönland, Norge, Finland, Shetland, Orkney, Schleswig-Holstein, kung, monark, unionskung, Christoph zu Schleswig-Holstein

Färö bank, Jordens band, Fimbulavinters brant

~
Vid Färö bank, Färöarna
där strömmen av golf så möter
kylans nordliga vattn

sjunker den ner, i havets djupa djup

två miljoner kubikmeter i sekunden
två gånger vattnet i alla världens floder

framtills nu


~


Jörmungandrs gap
i mida garð
ormen slingrar ner

vid Urds brunn
Hvergelmer sina

Ginnungagap
Ymer Audhumbla slicka

hrimtursar frösa


















~

+ Istidens slut, Kvarten är slut - Akademisk Tertiär återgång, Ekodomedagica, Eem

Andra om Atlanten, oceanologi, Golfströmmen, hav, ström, miljö, natur, Färöarna, Färö bank, germansk mytologi, religion, folktro, växthuseffekten, istid, Fimbulavinter, domedagen

När Norden civiliserades

~
från april 2007 är barnaga förbjudet i hela denna perifiera del av världen

~


Om barnmisshandel har jag tidigare skrivit detta.

SvD

Andra om: Norden, Färöarna, barnaga, barnmisshandel, misshandel, barn, politik, förbud, lagstiftning

Tektonisk techno

~
jordskalv på Svalbard

vulkanutbrott av Etna
vulkanutbrott i Colombia
vulkanutbrott i Chile

jordskalv i Sichuan
cykloner i Burma

jordskalv i Indonesien
tornados i Oklahoma

tsunami på Färöarna
jordskalv på Island

har jag glömt någon,
för festen har börjat

jorden rockar fett
Tellus bjuder upp



















~

Taggar: jorden, geologi, tektoniska plattor, jordskalv, vulkanutbrott, tsunami, naturen, tornado