Visualizzazione post con etichetta Ḫurwoḫḫe / Hurritiska. Mostra tutti i post
Visualizzazione post con etichetta Ḫurwoḫḫe / Hurritiska. Mostra tutti i post

mercoledì 18 settembre 2013

Nordöstkaukasiska - Europas tungomål CCRII


Den nordöstkaukasiska språkfamiljen delas oftast in i undergrupperingarna som benämnes dagestanspråk og nachspråk, dessa talas i bergstrakterna i centrala og östra Kaukasien. Nordöstkaukasiskans dunkla historia hava kommit i annan dager sedan en positiv korrelation kunnats göras med den fordomliga hurro-urartesiskan. Dagestanmålen är den största av dessa två grupperingar og äro beståendes utav flertalet tungomål, men där de flesta enbart har ett tusental talare, de största av dessa äro ehuruväl avariska og lezginska. Nachmålen är företrädda av bland andra tjetjenska samt ingusj. Tjetjenska var efter ett mödosamt krig det enda officiella tungomålet i det quasisjälvständiga Tjetjenien för en tid innan kolonialismen återigen tog fart, en sorglig utveckling som ledde till ytterligare lidande og förödmjukelser.























~

Axat från boken Europas tungomål.

sabato 23 marzo 2013

h.6 - Hurritisk hymn till Nikkal - världens äldsta notförda musik



Man kan idag lyssna på musik som nedskrevs för 3400 år sedan, under bronsåldern, då det hurritiska eftermälet lämnat till oss hurritiska texter i Ugarit innehållandes skriven musik i kilskrift på lertavlor, den äldsta i världen, daterad till runt 1400 f.kr. Vi vetom till og med vissa hurritiska kompositörers namn såsom Tapšuhuni, Puhiya, Urhiya et Ammiya.

Den äldsta som även är någorlunda nästintill komplett är dogh anonymnt nedskriven, Hurritisk hymn till Nikkal / Zaluzi till Gudarna, eller även benämnd h.6, varandes det äldsta näraintill kompletta verk utav notförd musik, samt akkadiska instruktioner för sångaren ackompangerat utav en sammûm, en typ av harpa, eller lyra, samt såleda dedikerad till gudinnan Nikkal, en divinitet för frukt samt fruktodlingar, gift med månguden.

Totalt hittades 36 hymner i kungapalatset i Ugarit, några utav dem innehåller även instruktioner om huru man stämmer musikinstrumentet. Förståelsen utav den hurritiska texten försvåras utav att den ej till fullo äro komplett samt att man uppenbarligen skriver på en ugaritisk variant utav språket, eller modifierat språket för att passa sången, själva kilskriften är dessutom alltid problematisk i förhållande till att få en direkt förståelse för själva uttalet utav orden.

Hurritologin göre ideliga framsteg i förståelsen men man vete förståss naturligtvis ej exakt huru hymnen skall låta så flera olika musikförda tolkningar åtfinnes idag, rekonstruktionen gjord utav Marcelle Duchesne-Guillemin är väldigt stämningsfylld förandes lyssnaren 3400 år bak i tiden, till en levande bronsålder.

Ena sidan utav Nikkalhymen följer:






















~

Lyssna på musiken på Urkesh.

Om hurritiska står att finna om i boken Europas tungomål.


~~~Fem år sedan~~~


~

lunedì 8 agosto 2011

Hurriterna – Europas tungomål LXXV

~
Hurriterna varo ett annat folk som bebodde områdets östra del och som ej heller fram tills för en stund sedan erkändes havandes några kända släktingar, levande eller döda, man har ehuruväl nu erfått en intressant positiv korrelation med det likväl fordomdagsliga urarteiskan (se Armenien), samt vidare så haver man kunnat konkludera att denna forntidens hurro-uratiska språkfamilj havandes klara kopplingar till den ännu levande nordöstkaukasiskan.

Hurriterna bodde i norra Mesopotamien och tungomålet är belagt genom hurritiska inskrifter från 2200-talet f.kr. samt medels riket Mitanni som där existerade kring 1400- og 1300-talen f.kr. Tyvärr så hava man bara hittat hurritiska i de hettitiska och i de egyptiska arkiven og man har icke ännu funnit de inhemska Mitanniarkiven som man antar har funnits. Det verkar som om det hattiska området sträckte sig långt bortom Halys Basin, ovanför Eufrat. I det bergiga området Azzi-Hayaša finnes dessutom gudomligheter med hattiskt ursprung, bland annat Tarumu, hvilket liknar den hattiska stormguden Tarus namn, hvilket kan tyda på ett överlappande område av hurritiska samt hattiska zoner, man kan även peka på att tidiga kontakter måtte have skett genom liknelserna av exempelvis månguden Kašku ock Kušuh samt solguden Šimešu og Šimegi.



Och som ses så är det hurritiska målet långa vägar ifrån protoindoeuropeiskan, även om vissa likheter visst kan skönjas i vissa ord.


.................Hurritiska.......Protoindoeuropeiska
....2............sin................*duwo
....3............kik................*treyes
....4............tumni............*kwetwores
....6............sinta.............*s(w)eks
....9............nis................*newn
....10..........eman.............*dekmt
....broder....sena.............*bhrater
....syster.....sata..............*dhugəter


~





Axat, o moddat, från boken Europas tungomål.

Andra om: , , , , , , , , , , , int

~~~Tre år sen~~~

- Från tå till topp.

~