Quelia - Nemrus - Deutschrussisch

 

Över 150 000 judar haver antagligen slagit sig ner i Tyskland efter återföreningen, främst från före detta Sovjetunionen, men huru många utav dessa som pratar jiddisch vets ej og de fleste talar nog mer ryska, totalt finns 200 000 judar i Tyskland men siffran stiger hela tiden - 1933 fanns det ehuruväl hela 600 000 i landet som en förlängd gång icke ville ha dem. En stor del utav de nyinflyttade judarna og rysstyskarna talar dock ryska primärt, detta har gjort så att ett nytt ryskttyskt pidginspråk utvecklats sedan 1990-talet, ibland benämnt som quelia / nemrus / deutschrussisch. Sådana här språkuppkomster brukar ej vara särledes långvariga, men vi börom så ej sia än.

~

Läs mer om detta i boken Europas tunogmål.

Turkar, greker et ryssar i Belgien

Sedan hundra år, från 1910-talet og framåt har Belgien varit plats för en grekisk-talandes minoritet, nu omfattandes omkring 25 000 – 35 000 talare. Även ryssar åtfinnes inom landet behavandes så gjort sedan 1920-talet, i antal av omkring 3500 personer idag.

Något senare ankomna men nu ändå utgörandes en viril gruppering om runt 230 000 personer åfinnes turkar i Belgien, komna från 1963 og framåt, överlag så har den tredje generationen en mer hemmastadd situering i det belgiska samhället, men turkiska fortsätts talas av många.

~

+ Europas tungomål

Ryska i Armenien

Det indoeuropeiskt–slavisk-östslaviska tungomålet ryska talas av omkring 12 000 invånare varvid omkring 5000 stammar från en invandring som skedde under 1700-talet och resterande har ankommit i olika omgångar, givetvis även till stor del under Sovjetisk permatid.

Många av de ryssar som anlände under 1700-talet är troendes molokaner, som blivit en etnisk markör, det är ungefär samma som bogomilerna som huserade i Balkan.

~

+ Europas tungomål

Ryssar i Finland - Europas tungomål DL

Ytterligare indoeuropeiska språk är det -slavisk-östslaviska målet ryska som talas utav en befolkningsgrupp som invandrade under 1700-talet och som i nutid består av kanske 5000 parlörer. Dessa har inte något speciellt skydd i Finland, men staten skrev 1992 på ett avtal med Ryssland om att man skulle understödja språkets bevarande.

~

Axat från boken Europas tungomål.

Ryssar og lipovaner i Bulgarien - Europas tungomål CDLI

–Östslaviska ryssktalande har bott i Bulgarien i århundraden även om de flesta kom efter Oktoberrevolutionen 1917, många av den vita arméens härförare sökte flykt i Bulgarien, även nu efter Sovjetunionens kollaps har inflytten varit relativt omfattande. Bland de äldre ryska befolkningarna i landet är de gammaltroende lipovanerna (se Rumänien) samt kuban- ock donkossacker, de gammaltroende nekrasovitkossackerna anlände redan under 1670-talet. Det totala antalet ryssar är idag omkring 17 000 invånare.

~

Axat från boken Europas tungomål.

Russenorska, gælonorska og norskeuskariska – norska pidginspråk

Förutöver det till en början dansknorska kreolspråket som har sin grund i östnordiskan, men som allt mer fått influenser från västnordiskan genom politiska påtryckningar, så har norskan varit med om flera utvecklingslinjer inom norskt territorium, detta även om vi bortseom från norn, isländska, färiska, og så vidare, istället tittandes på de pidginska norska utvecklingarna. Det kändaste utav dessa är russenorskan.

Russenorska

Det västnordisk-östslaviska pidginet russenorsk talades i kontakterna emellan norska samt ryska handelsmän og fiskare uppepå Nordkalottens pomorhandel. Pidginspråket bildades antagligen under 1700-talet samt fortlevde ända fram till den ryska revolutionen då ryssarna gick en mer isolerande utveckling till mötes - kommunismen hämmande den språkliga utvecklingen. Om de nyupptagna kontakterna kommer resultera i nya språkblandningar är antagligen för tidigt att ännu utröna.

‘Det finns en hund på mitt skepp’ hette exempelvis sobaku på moja skib eller ‘jag drack lite vin på ett annat skepp, så jag bleve lite fuller’ som översätts till moja på anner skip nåkka vin drikkom, så moja nåkka lite pjan. Vissa menar att det inte är ett pidginspråk, heller ej ett kreolspråk, utan snarare ett norskt språk som urvattanats samt påfyllts med en mängd rysska lånord, andra menar att det snarare rör sig om ett stabilt pidginspråk, tills vidare nöjer ock jag mig med denna definiering. Idag känner vi 400 ord på tungomålet varav 50 % av orden är norska, 40 % ryska, emedans övriga ord är svenska, engelska, franska og tyska. Några få ord kan ha tagit sig in och bibehållit sig i nordnorskt tal, exempelvis å kvase ‘att dricka sig full’.

Gælonorska

Det har även funnits ett goidelisk-norskt pidginspråk kallat gælisk-norska, eller gælonorska, med sin grund i skotsk-gäliskan og norskan som talades emellan fiskare från de tu områdena, pidginet skall även ha använts i radiokommunikationen under 1970-talet för att undvika tjuvlyssnare kring bra fiskelägen.

Baskisknorska

Ett tredje pidginspråk som funnits med norsk inblandning är det norsk-euskariska - som de ovanstående en bildning med grund i fiskeverksamhet.

~

+ Europas tungomål

Ryssar i Azerbajdzjan - Europas tungomål CDXIV

Det bör väl också finnas en mängd -slavisktillhörande rysktalande, men siffrorna är högst osäkra och ändras i snabb takt då många flyttar till moderlandet, runt 700 000 är en någorlunda sentida siffra, emedans andra nämner 144 000.

~

Axat från boken Europas tungomål.

Armeniens ryska minoritet - Europas tungomål CCCLXXVII

Det –slavisk-östslaviska tungomålet ryska talas av omkring 12 000 invånare varvid omkring 5000 stammar från en invandring som skedde under 1700-talet och resterande har ankommit i olika omgångar, givetvis även till stor del under Sovjetisk permatid. Många av de ryssar som anlände under 1700-talet är troendes molokaner, som blivit en etnisk markör, det är ungefär samma som bogomilerna som huserade i Balkan.

~

Axat från boken Europas tungomål.

Armeniska hemshinler samt ryssar i Abchazien - Europas tungomål CCCXXVI

Man har även en population utav 45 000 –armenier och det rör sig främst om västarmeniska homshentsiker / hemshinler som till skillnad från de som bor i Turkiet är kristna, men snabbt håller på att tappa sitt språk og främst gå över till ryskan, samt 23 000 –ryssar. Man får anta att de talar sina hävdansvunna språk. Det fanns några få armenier i landet sedan medeltiden men det stora antalet anlände i slutet av 1800-talet och början på 1900-talet till följd av den abchaziska exodusen som skedde, med efterlämnade tomland att besätta. De flesta armenier verkar ha stött abchazierna i självständighetskampen, men de ekonomiska efterböljningarna av isolationen har lett till att många armenier flyttat till Ryssland eller Armenien. Fastän detta stöd verkar det som om det finns grupperingar i Abchazien som önskar dem väck, armenierna finns ehuruväl representerade i parlamentet och armenisktalande skolor är in existens.

~

Axat från boken Europas tungomål.

De slaviska språken - Europas tungomål CIL

 ~

De slaviska tungomålen brukas delas in i trenne grupperingar, sydslaviska, västslaviska samt östslaviska, denna indelning är ehuru omstridd. Man antar, men det finns alltså inga skriftliga belägg därav, att den så kallade samslaviskans eller protoslaviskans sista andetag toges någon gång mellan 300- och 900-talen og splittringen till flera olika mål toges såtillvida vid nu. Vid det senare datumet talades givetvis ingen till sin helhet homogen slaviska, men den geospråkliga splittringen behöver inte ha varit för omfattande, hvilket likheterna i språken förtäljer. Den exakta tidpunkten är dock diskutabel, men de flesta tror ej på de allra första århundradena som splittringsepok, utan en senare tid som i vissa forskares ögon skulle ha tagits vid strax före den första nedskrivningen av slaviska. Detta bygger man bland annat på att fornryskan som tillhör de östslaviska målen har väldiga likheter med det första nedskrivna språket som tillhör den sydslaviska grenen – alltså kan den gemensamma nämnaren icke ha varit långt bort i tiden eller så haver tungomålen haft en väldigt konservativ utveckling. Vissa menar att det även har funnits ett nu utdött nordslaviskt språkspektra och att en del arkaismer som allena äro förestående i novogrodryskan är påvisning kring detta, andra menar att väst- og östslaviskan tillsammans bör gå under den beteckningen. Många menar att den första splittringen var emellan öst samt väst, detta menar en att man kan utröna genom fonologiska skillnader kopplade till en andra palatalisering av velarer och en simplifiering av klustrerna tl og dl. Ungrarna som ju är ett finskugriskt folk som flyttade till sin nuvarande position ganska sent, vid 900 e.kr., flyttade in i ett område som innan beboddes av slavisktalande folk - denna ungerska inflyttning anser man vara det som utlöst även splittringen åt söder samt därmed skapat dagens uppdelning. Denna andra geografiska splittring markeras ej enbart genom att sydslaviskan separerades från de övriga, samtidigt som uppdelningen fördjupades emellan väst och öst, men även utav att sydslaviskan självt uppdelades i en östligt samt en västlig förgrening. Samtidigt fördelades västslaviskan in i en tjecko-slovakisk samt en polsk-sorbisk del. Men det bör återigen påpekas att all uppdelning givetvis är problematisk och omdebatterad, grupperingarna går dessutom givetvis in i varandra i naboområdena.

Det äldsta slaviska tungomål som finnes belagt i skrift är det numera utdöda forn(kyrko)slaviska / fornmakedonska / fornbulgariska som var ett sydslaviskt tungomål. Detta språk skapades av de helleniska bröderna Konstantinos och Methodios som använde sig av makedonska varianter för framställningen av språket när de runt anno 865 översatte bibliska texter för att kunna missionera bland de centraleuropeiska slaverna. Konstantinos skapade också ett nytt alfabet för ändamålet kallat det glagolitiska alfabetet, från glagolъ ‘ord’, men detta ersattes senare av det kyrilliska. Vid denna tid så var alla slaviska tungomål så lika att man med relativ lätthet kunde använda sig av detta nya språk för kyrkliga ändamål - men detta då främst inom den sydslaviska grenen. Det utvecklades relativt snabbt olika egenheter og bleve således olika skriftspråk. Men på grund utav att detta språk innehöll sådana ålderdomligheter, så haver det varit en tacksam uppgift för senare språkforskare i arbete att försöka återskapa ett potentiellt samslaviskt tungomål. Förutöver kyrkoslaviskan så är det det östslaviska målet ryska som finnes bäst belagt i tidig tid. Kyrkoslaviskan är nedskriven från 800-talet fram till 1000-talet, men ryskan finnes ju fortfarande, hvilket ur språkhistorisk synvinkel är ett bra studieobjekt. Fornryskan som tog över efter den kyrkoslaviska epoken existerade emellan 1000-1200-talen, den kieviska perioden, och vissa menar att även fornukrainskan kan sammanföras i denna grupp, emedans andra menar att språket redan hade avskiljt sig från ryskan för att bilda ett eget språk. Vissa menar ehuru fortfarande att dagens ukrainska enbart är en rysk dialekt. Ryskan tillhör således den östslaviska grenen, denna kan delas in ytterligare i en västlig, med vitryskan, samt en sydlig, med ukrainskan, förgrening. Sydslaviskan innehåller, bulgariska, makedonska, serbiska, kroatiska och slovenska, emedans västslaviska innehåller polska, tjeckiska samt slovakiska. Polskan hör till den så kallade lechitiska grenen som osså bestod av det nu utdöda språket polabiska (se Tyskland) och pomoranskan (se Polen), till hvilken kasjubiskan tillhör.

De slaviska tungomålen har fått ta emot en del lånord från de finsk-ugriska målen och så även från främst germanska, och då främst från östgermanskans gotiska, iranska, främst sarmatiska, samt östromanska mål. De iranska lånen inlånades under ett dussin århundraden och påbörjades under 800-talet f.kr. när skyterna invaderade de pontiska stäpperna, enligt traditionen. Ett, av många, nämnvärda inlån i tidig slaviska äro parorden bogъ - divъ ‘gud - demon’ som klart är en imitation av iranskans dualism baga- - daēva och endast känd på detta vis i just iranskan samt slaviskan, det ursprungliga indoeuropeiska ordet för daēva betydde inte ‘demon’ utan just ‘gud’. Man haver från iranskan erhållit en hel del religiösa samt materiella ord, men även exempelvis hydronymer står att finna i södra Ryssland och Ukraïna, bland annat Don, Dniepr og Dniestr, i fallet Don så är det direkt synbart med vetskapen om att ossetiskans ord för ‘vatten, flod’ är just don, kommande från forniranskans dānu ‘flod, stor flod’. Just fornkyrkoslaviskans ordförråd inkluderar regionala slaviska uttryck, lånord och översättningslån från hellasiska, latin, samt, genom hellasiskan, hebreiska og även germanska. Man har självt delat ut en hel del till främst baltiskan (om baltoslaviska se baltiska), finsk-ugriskan, däribland ungerska, germanskan, östromanskan, albanskan og grekiskan. Benämningsvärt är även att i en del områden där slaverna enbart bott en begränsad tid, som i exempelvis Ungern og Hellas, så finnes det en stor portion slaviska toponymer kvar.

~

Axat samt moddat från boken Europas tungomål.

Taggar: Europas tungomål, språk, slaver, slaviska, Europa, västslaviska, östslaviska, nordslaviska, sydslaviska, fornkyrkoslaviska, kyrkoslaviska, fornryska, ryska, Ryssland, Ukraina, int

Ryssar i Finland

~

Ända sedan 1700-talet har det funnits en inhemsk östslavisk befolkning i Finland talandes ryska, i nutid består dessa utav runt 5000 parlörer, en viss invandring har skett de senaste decennierna.

Ryssarna har icke något särleda skydd i Finland, men staten skrev år 1992 på ett avtal med Ryssland om att man skulle understödja språkets bevarande.

~









+ Europas tungomål
++ Språk i Finland, Sveriges ryska minoritet, Ryssarna i Lettland

DN
Taggar: ryska, ryssar, Finland, minoritet, språk

~~~Tre år sedan~~~

- Angående särskrivningar

~

Sveriges ryska minoritet

~

Ryssar har naturligtvis funnits i landet i långa sekelvisa tider och i modern tid räknar man att det finns en 16 000 ryssar i Sverige, samt kanske 90 000 rysstaliga då ryska under Sovjettiden uppenbarligen var ett populärt inlärningsmål.

Ryssarna har anlänt i huvudsak trenne vågor, när tsardömet föll, när andra världskriget slutade, samt när sovjetdömet föll.

Vi avvaktom nu Rysslands frånfälle.

~








Om dessa, samt Sveriges övriga långtida minoriteter, samt ryssar på andra håll, står att finna i min bok Europas tungomål.

Sorseleryssar: SvD, DN
Taggar: Sverige, minoriteter, ryssar, ryska, språk

Språk i Ukraina, i Europas tungomål - Info

~

Ukraina har en säregen intressant historia. Det är troligen så att Ukraina var protoindoeuropéernas urhem og sedan dess har en mängd iranska folk bott i regionen för att sedan 400-talet varit ävenleda slaviskt, landets intressanta historik förtäljs kort kring, i boken Europas tungomål.

Språken, samt folken, av aktualitet i modern tid äro likväl ruthenska, ukrainska, ryska, polesianska, medeldniepriska, slobodanska, stäppukrainska, kuban, balachka, bojkiska, huzsuliska, övre sanniska, övre dniestriska, bukovinska, podiliska, volyniska, lemko, polska, lwówiska, balak, vitryska, ukrainsk ryska, surzhyk, judeoryska, odessiska, lipovanerna, bulgariska, krimgotiska, dagösvenska, svenska, jiddisch, karpatotyska, krimtyska, plautdietsch, svartahavstyska, bessarabiska tyska, moloscha, gortizka, volhynisk tyska, karpatoromani, ruthensk romani, vlach, sinter, krymy, servitka roma, ruska roma, toskiska, armeniska, västarmeniska, östarmeniska, polskarmeniska, hellasiska, rumaica, pontiska, genovesiska, barèse, rumänska, moldaviska, aromuniska, ladino, maramureshean, ungerska, krimtatariska, nogayiska, yaliboylusiska, tattatariska, tjagataiska, ottomanska, judeokrimtatariska, krimkaraimska, sydkaraimska, urumiska, gagauziska, koreanska ock koryo-mar.

~

+ Innehållsförteckningen

DN, DN, DN, DN, DN, SvD
Taggar: Europas tungomål, språk, Ukraina, ukrainska, rutenska, ryska, Krim, Galizien, Ruthenien, tatariska, tatarer, tyska, romani, folk, minoriteter, etniciteter, samhälle, int

Språk i Ryssland, i Europas tungomål - Info

~

Ryssland är ju Eurasiens samt världens största land, och upptar likväl störst enskild del i hela boken Europas tungomål behavandes likväl flest språk samt språkfamiljer inom bokens täckområde. Landets statsetniska historia genomgås kort, bland annat avfärdas, delvis, den gamla svenska myten kring Rysslands namn.

Språken og folken som genomgås äro ryska, gammalnovogrodiska, moskovitiska, nordryska, sydryska, centralryska, tvermålet, pomoriska, olonetsiska, novgorodiska, vologda-kirovska, vladimir-volgiska, russenorsk, balachka, bergskossackerna, terekkossackerna, don balachka, fenya, solombala-engelska, vitrysska, ukrainska, slobozhan, östpolissianska, judeoryska, polska, judeotatiska, judeogeorgiska, tat, ossetiska, digoriska, ironiska, nordrysk romani, vlaxitka roma, servitka roma, lotva, kalderesjer, modyarer, domer, lyuli, karachi, jiddisch, judeohellener, byzantiska judar, babyloniska judar, palestinska judar, vardømålet, volgatyska, plautdietsch, bugholländare, alemanniska, rumaiska, grekiska, nordhemshinliska, armeniska, bergsarmenier, rumänska, moldaviska, genovesiska, abazinska, tapantiska, ashkarauiska, bezshaghiska, adygeiska / västtjerkessiska, abzekh, adamey, bzhedugh, hatukuay, kemirgoy, makhosh, natekuay, shapsigh, zhane, yegerikuay, besleney, östtjerkessiska / kabardinska, beslenejska, shikwoshiriska, aghuliska, kerenska, burkixan, tsirxe, aguliska, fite, xpyuk, burshag, xudig, rutulska, mukhrek-ikhrek, mukhad, bortx, tsaxuriska, tsakh, gelmets, mikik, archiska, tabassaranska, khanag, eteg, lezginska, kiuriska, akhti, udi, avariska, bolmakiska, axvaxiska, kaxibiska, nord- og sydaxvaxiska, bagvalaliska, tlisimålet, tindi, angida-aknada, andiska, ziliska, muninska, rikvani, kvanxidatliska, botlix, godoberiska, karata, tokitinska, karatinska, chamalal, gadyriska, gakvariska, gigatliska, didiska, asaq, tsebariska, mokok, kidero, shaytl, shapikh, sagada, hinuxiska, xvarshi, övre og lägre inkhokwari, kwantlada, santlada, khwayni, hunzibiska, bezhta, bezhita, tlyadaliska, khocharkhotiska, kunzakhiska, darginska, akushaspråket, kajtak, kubatschi, itsari, chirag, lakiska, kumuxiska, ashti kuli, balkhar, vitskh, vikhli, tjetjenska, ploskostiska, itumkalaiska, kistinska, cheberloiska, akkinska, melkhinska, ingusjiska, galanchozh, arabiska, nyarameiska, skoltiska, kildinska, songujmålet, teriberkamålet, luujawrmålet, aarsjogkmålet, akkalasamiska, terska, nordsamiska, finska, karelska, savoländska, vienakarelska, sydkarelska, kalininska, olonetiska, ludiska, vepsiska, kuddärviska, ingriska, votiska, ingermanländare, nordingriska, oredeziska, ovanlugiska, krevinska, kukkuziska, östvotiska, västvotiska, setos, mordvinska, erziska, moksjiska, qaratajerna, terjuxanerna, tengusjeverna, muromierna, meshcheriska, mari, högmariska, lågmariska, üpö mari, komiska, udmurtiska, permjakiska, nord- og sydpermjakiska, zyudinska, komizyrianska, yodzjakiska, syktyvkarmålet, bisermännär, khanti, öst-, syd-, og nordxantiska, šeriska, kazymiska, synjaiska, atymiska, nizyamiska, obdorska, övre og lägre demjankiska, kondakhantiska, krasnojarskiska, vachiska, vasjuganiska, surgutiska, tremjuganska, pimska, juganska, salymiska, mansi, nord-, syd-, öst- og västmansi, övre lozviska, sosvaiska, sgvaiska, obiska, kondamansi, jukondiska, pelymiska, tavdanska, enetsiska, bai, madu, karastinenetiska, nenetsiska, skogsnenetsiska, tundranenetsiska, juratiska, väst-, central- og östtundranenetsiska, nganasaniska, avamiska, tajmyravamiska, pyasinavamiska, vadeyiska, govorka, kamassiska, koibal, mator, västmatoriska, bajkalmatoriska, selkupiska, centralselkupiska, nordselkupiska, sydselkupiska, ob-ketiska, medelobiska, övreobselkupiska, chayaspråket, chulymselkupiska, medeltaziska, upptaziska, baikha- og turukhanska, karasiniska, jeloguiska, tymiska, narymiska, medelketiska, ovanketiska, uiguriska, ozbekiska, derbentmålet, gagauziska, trukhmenska, tjuvasjiska, anatriska, viryaliska, karatjajska, balkariska, kumykiska, khasavyurtiska, buinak, khaikentiska, nogaiska, apnogaiska, qaranogaiska, centralnogaiska, karakalpakiska, tatariska, qazan, sibirotatariska, gäp, tobolirtyshiska, krimtatariska, kirgiziska, bulgariska, noqrattatarer, permtatarer, keräsentatarer, nogaybäks, tiptärtatarer, misärtatarer, burterna, qasimtatarerna, ästerxan, agrzhan, barabatatarerna, chattatarerna, basjkiriska, kuvakanska, yurmatiska, burzhanska, kazakhiska, altaiska, nordaltaiska, sydaltaiska, kumandy, turachak, solton, starobardinska, chalkan, tuba, standardaltaiska, mayma, teleutiska, telengitiska, tölös, chuy, sjoriska, kondoma, mrassa, kulymiska, tubalariska, tuha, tuvinska, central-, väst-, nordösttuviska, sydösttuviska, tubakizhiska, ovyuriska, bii-khemiska, tsengeliska, dzungariska, dukhamålet, sojotiska, khakasiska, sagajiska, beltiriska, katja, kyzuliska, kojbaliska, jakutiska, dolganska, kalmykiska, tibetanska, dungan, mandarin, jilu, jiaoliao, burjatiska, västburjatiska, östburjatiska, ekhirit, unga, ninzneudinsk, barguzin, tunka, oka, alar, bohaan, bulagat, xalxaiska, manchuiska, tungusiska, eveniska, kamtjatkiska, armaniska, indigirka, tomponiska, evenkiska, podkamennajanska evenkiska, nordlig, sydlig, östlig, evenkiska, negidal, nanajiska, durcherna, sunggariska, torgon, kurourmiska, akani, birariska, ussuri, samagiriska, kiliska, bikinsk nanajiska, orokiska, sydorokiska, nordorokiska, udekiska, taz, ultjiska, orotjiska, kjakeliska, namunka, tez, oritjenska, koreanska, pyonganmål, koryo-mar, seoulmålet, jeollamål, gyeongsangspråk, japanska, tjuktjiska, uelen, txaum, enmylin, nunligran, khotyr, kerekiska, alutoriska, karaga, palana, korjakiska, tjavtjuviska, paren, itkan, apuka, kamen, itelmenska, västitelmenska, syditelmenska, östitelmenska, kovranmål, sedankimål, kamtjadalska, nivchiska, amuriska, östsakhalinska, nordsakhalinska, sydsakhalinska, jukaguriska, waduliska, kolymiska, tjuvantiska, omokiska, anaoulerna, khodynterna, ketiska, arinska, pumpokoliska, kottiska, assaniska, yughiska, bukliner, baikoter, yariner, yastiner, imbatiska, västaleutiska, atkanska, attuanska, mednyjaleutiska, centralsibirisk yupiska, naukan, sireniska, chaplinski, ungazighmiistun, inupiaq, diomedemålen, sakhalinainu, raychishkamålet, taraikamålet samt då kurilisk ainu.

~

+ Innehållsförteckningen

Exp, DN, DN, DN, DN, SvD, SvD, SvD, SvD, SvD, SvD
Andra om: Europas tungomål, Europa, Eurasien, Asien, Ryssland, ryska, språk, etniciteter, folk, minoriteter, Sibirien, Kaukasus, kaukasiska, uraliska, turkiska, int

~~~Tre år sen~~~

- Kattan

~