Andamanernas religiösa föreställning - Eurasiens språkfamiljer

 

 

I övrigt haver man en animanistisk religionsbas med centrering till andar / lao hvilket är hvad människor blir när de avdagar från jordelivet, fördelade på jordsandar, sjöandar samt himmelsandar, där dessa kunne uppträda både vänligt som ovänligt gentemot de levande. När personer dör begrovs de dessutom utefter olika seder beroendes på dödssätt, dog man naturligt eller utav sjukdom så begrovs man i jorden, dör man under jakt eller dödande placeras man på en plattform gjord utav trä samt bräns, dör man genom kvävning utav ett fiskben tages liket till en speciell plats låtandes ätas utav rov- samt gamfåglar men efter en månad samlar man in benen som blivit kvar, emedans avlidna barn lämnas några dagar innan de kremeras samt begravs.

 

~

= Eurasiensspråkfamiljer

Huru elden kom till människan på aka-bea - Eurasiens språkfamiljer

 

 

 

Detta skola absolut icke misstolkas som om språket skulle vara futtigt, ty andamanesiskans olika språk innehåller mycket detaljerat mångfacetteradt ordbruk gällande ting som äro utav betydelse för dem, siffror såleda ej en utav dem, andra abstrakta eller ovärdsliga ting verkar ej heller konceptualiserats i högre grad, däremot funnes en starkt utvecklad teckenspråkskultur samt teatralistisk framvisning utav skeenden i historieförtäljningarna. Det innebär naturligtvis ej heller att de ej hava ett fullburet språk för förståelsen samt förtäljningen utav abstrakta religiösa spörsmål, här berättelsen om huru elden kom till människan på nu utdöda tungomålet aka-bea, därefter fritt översatt utav andamanologen George Weber:

 

 

Taul-l’oko-tima-len Puluga-la mami-ka. Luratut-la chapa tap-nga omo-re. Chapa-la Puluga-la pugat-ka. Puluga-la boi-ka, Puluga-la chapa eni-ka. A ik chapa-lik Luratut l’ot-pugari-re. Jek Luratut-la eni-ka. A i-Tar-cheker l’ot-pugari-re Wota-Emi baraij-len, Chaoga-tabanga oko-dal-re. Tomo-lola.

 

God was sleeping at a place called Taul-l’oko-tima when the bird Luratut came to steal the fire. The fire burnt God who woke up, took the fire back and burnt Luratut with it. Then Luratut took the fire and burnt another bird at Wota-Emi village where the Andamanese who lived in former ages used it to light their own fires.

 

~

= Eurasiensspråkfamiljer

Andamanesiska kardinalnummer - Eurasiens språkfamiljer

 

 

 

En udda samt ej helt korrekt sak är det ofta uppgedda att andamanesiskan allenast hava tu kardinalnummer, exempli gratia i aka-bea uba-tul ‘ett’ samt ikpor ‘två’, förutöver det funnes arduru ‘flera’, jegchau ‘många’ för human sfär, jibaba ‘väldeligt många’ för human sfär, ubaba ‘väldeligt många’ för ahuman sfär, atubaba ‘oräkneliga’, för human sfär, samt otubaba ‘oräkneliga’ för ahuman sfär, man visualiserade även en uppräkning ovan talet tu medels fingrarna pekandes på nästippen framtills man avslutade räkningen sägandes arduru ‘det är allt’. Nedan lista med tal upp till talet fem återuppgives i flertalet källor men betydelsen utav de trenne sista numrerna äro egentligen bara ‘en mer’, ‘några mer’, ‘alla’.

 

 

Engelska	Aka-Bea	Akar-Bale	A-Pucikwar	Oko-Juwoi
en	ubatul	uba	Lutuba	a-lungui
två	ik-paur	id-paurotot	ir-paur	re paur
tre / en till	ed-ar-ubai	ar-ubao-at	ar-lungi	n’ra-lungui
fyra / några till	e-iji-pagi	idi-pagi-ke	iram-pai-ke	rem-pa-ke
fem / allt/a	ar-duru	ar-pulia	ar-dire	a-chapar

 

~

= Eurasiens språkfamiljer

 

Andamaneser - Eurasiens språkfamiljer

 

 

 

[1]

 

~

= Eurasiens språkfamiljer

---

[1] http://en.wikipedia.org/wiki/File:Andamaese_Negrito_Andaman.png

Revitalisering utav andamanesiska - Eurasiens språkfamiljer

 

 

 

Över 50 % utav dagens lilla spillra utav great-andamanesiska befolkning äro under 14 års ålder, hvarför en god grund för revitalisering kunne ske om allenast rätt medel sätts in, idag talar alla andamanesiska talare vardagligt andamanesisk hindi men språket nedvärderas ej alls utav etniciteten så som eljes är fallet hos många andra minoritetsfolk gällande sina egna språk utan ses på med vördnad og respekt men den bistra verkligheten är ändå att hindi tagit över alla sfärer i det påtvingade bosatta reservatet de placerats i på ön Strait / Khringkosho. Tack å lov har ehuru massiva dokumenteringsprojekt sett till att språket åtminstone delvis finns bevarat, för förhoppningsvisa revitalisering i snar tid igen om folken överhuvudtaget kommer finnas kvar.

 

~

= Eurasiens språkfamiljer

Andamanesiska tungomålen - Eurasiens språkfamiljer

 

 

 

Utav alla olika utspridda negritosbefolkningar i regionen så äro det allenast andamaneserna som pratar, eller nyligen har pratat, ett språk som är isolerat från omgivningens folk i Sydostasien, emedans exempelvis de likväl andamanesiska onge samt de flesta övriga sydostasiatiska negritosarna talar austronesiska eller andra omgivningsgrundande språk, emedans språksituationen längre söderut blir mer autokton med en flora av de papuanska tungomålen som måhända äro besläktade med andamanesiska, samt senare än längre ner, de australiska målen. Studier vars syfte varit att försöka fånga upp ett protonegritospråk med komparationer på andamanesiska, ongan samt pekuliär vokabulär existent i negritospråk på Filippinerna har ej nått i mål förutöver eventuella interna ancienna kopplingar inom protoaustronesonganiskan, så så vitt vi vetom äro det allenast de några tiotal talarna utav kreoliserad andamanesiska kvar idag som representerar hela denna uråldriga språkgruppering jämförbar i ålder med khoisanmålen i södra Afrika innehållandes många unika arkaiska drag. Det vore en stor tragik om dessa gingo oss intet, mycket stor.

 

~

= Eurasiens språkfamiljer

Icke-denisovisk DNA hos andamaneserna - Eurasiens språkfamiljer

 

 

 

En mycket särpräglad samt extra intressant sak kring andamaneserna är att man hos dem ej funno att de skulle infått något DNA från denisovierna hvilket andra negritos mycket väl kunno hava, samt vissa bevisligen har, samt äro existent emellan 4-6 % av genomen hos melanesier et australier, själv är jag 1,2 % denisovian, men då ej hos onge og heller ej hos jehai hvilket är ett negritosfolk i Malaysia, måhända visandes på dessas långvariga genetiska isolation sträckandes sig bortom denisovisk-sapiens kontaktbasis.

 

~

= Eurasiensspråkfamiljer

Andamanerna - världens första asiater - Eurasiens språkfamiljer

 

 

Tidiga kraniologiska studier kopplade även andamanesernas skallar till afrikaner, emotsatt asiater, men senare kraniologiska studier hava istället kopplat dem till egyptier å européer istället för till subsahariska befolkningselement, visandes huru osäkra dessa vetenskapsmetoder äro, men genetiska studier i senare tid visa resolut att deras närmsta släktingar äro hemmahörande i Asien. Flera kraniologiska studier visa likväl att negritosarna från Sydostasien et Papua havandes närmre band till australomelanesierna samt så behaver man den dentala karaktäristikan sundadonty som delas av jomonfolket i Japan, taiwanesiska aboriginer, filipinos, indonesier, thais, bornéser, laotier og malajer. En blodgruppsstudie genomförd under 1950-talet placerade andamaneserna närmare till oceaniska folk än till afrikaner, genetiska tester placerar alla onge samt alla, föurtom två, andamanese-grande i mtDNA haplogrupp M som åtfinnes just i Östafrika, Östasien, samt Sydasien, visandes att negritosarna, eller i alla fall andamaneserna, varo åtminstone delvis härstammande från en migrering som skett från Afrika runt samt över 60 000 år sedan, för minst 35 000 år sedan hade de nått Filippinerna. Haplogruppen N som befinns i bland annat Australien räknas vara nära besläktad med M havandes antagligen utgått samtidigt som haplogrupp M från Afrika. Utvandringen hypotiseras havandes skett från Östafrika över Röda havet till Arabiska halvön, sedan längs en kustrutt via Indien, ner i Sydostasien, og därigenom populariserandes Arabiska havön, Indiska subkontinenten, Sydöstasien, Papua, Australien, kustområden i Kina samt Japan og kan just ses via förekomsten utav mtDNA haplogrupp M og N samt de specifika distruberingsförekomsterna utav Y-DNA haplogrupp C samt haplogrupp D i dessa regioner. En vidare tes spinner vidare gentemot tidiga invandringsvågor till Amerika, där man funnit ancienna skallar av eventuella australoida drag. Dessa folk antas ligga nära negritos samt protoaustraloiderna, Andamanerna varo således ett stopp på vägen, så att säga.

 

~

= Eurasiens språkfamiljer

Andamanesernas khoisanska kopplingar - Eurasiens språkfamiljer

 

 

 

I första hand antas andamaneserna härstamma från inhemska australoida befolkningar från Sundaland, hvilket är när havsnivån låg lägre så att malajiska halvön var sammanbunden med Java, Sumatra, Bali, Borneo samt även Filippinerna, existenta före austronesiska folk spredo sig i området. Besläktade äro således de australoida folk som även bebor Papua, Australien et Melanesia, som ju ankommit sina nuvarande områden från Sundaland. Mest isolerade utav alla äro just de andamanesiska folken som ej har erhållit några, eller så stora, influenser från nyare populationer som spridit sig i områdena varhän de även äro de mest arkaiska i förhållande till afrikanska pygméer, de liknar khoisanerna allra mest. Egenskaper som äro slående äro deras korthet, svarthet, krullhårighet, knapphändig kroppsbehåring samt iblandförsekommen steatopygia, hos främst kvinnor men även vissa män, som äro förekommen hos just pygméer, vissa bantufolk, khoisaner samt ongefolket.

 

~

= Eurasiensspråkfamiljer

Sentineleserna - det enda paleolitiska folket - Eurasiens språkfamiljer

 

 

 

Sentineleserna på Nordsentineliska ön skjuter i princip gentemot alla som närmar sig deras ö, så deras blod eller språk har ej ännu undersökts, de äro de facto det närainpå enda stabila paleolitiska folket som finns kvar på Tellus som även besitta ett eget okontaktat territorium med stor chans att framleva länge till, om vi övriga bara lämnom dem ifred. Dessutom utgöro de de eventuellt sista parlörerna utav andamanesiskt tal, om de nu ej talar onganrelaterat språk, görandes dem extra viktiga samt intressanta. Man borde  därför med teknikens hjälp lyssna av deras tungomål för vidare utröning därom, närmare kontakt än så har tyvärr alltid inneburit död för både parter, deras pilar mot inkränktarna, samt omvärldens virus og bakterier gentemot dem.

 

~

= Eurasiensspråkfamiljer

De första utvandrarna från Afrika - Eurasiens språkfamiljer

 

 

 

DNA-bevis visar även tydligt att dessa negritos utgöro de allra första, tidigaste, eller i alla fall första nu funna, homo sapiens-utvandrarna från Afrika, og genom detta så är det även dessa som avskilja allra mest från negrerna, khoisanerna et pygméerna, i Afrika, samt även då från vitingar, brunisar, gulingar, olivoljefärgade eller röda euroasiatiska folk, samt övriga jordefolk, alternativt framfört så äro de direkta ättlingar till grundarpopulationen utav homo sapiens. Andamaneserna hava heller ej denisovanskt DNA-inblandning i sig görandes dem till mer ‘rena’ Homo sapiens med direkt härstamning från den afrikanska ursprungsmyllan. Enligt de flesta genetiska locistudierna så befinner sig negritosarna längst bort från övrig jordisk befolkning inklusive den afrikanska, förutöver just då MC1R hvilken kodar för svart hud, de som vurmar för existensen utav biologiska raser hos den mänskliga arten har här sin bästa samt antagligen enda kandidat, men alltså ej till följd utav hudfärgen, utan till följd utav deras arkaiska purism. Negritosarna utgöro de första pionjärerna, og ännu till denna dag åtfinnes det fickor utav delvis, samt helt, isolerade og okontaktade folk som till synes ej varit i kontakt med omvärlden sedan migrationstiden begov sig, genetiska studier visar att negritopopulationen på Andamanöarna hållo en långt lägre grad utav diversitet gällande alleler i förhållande till pygméfolk i Centralafrika visandes på att andamaneserna kvarlevt i isolering under en mycket lång tid.

 

~

= Eurasiens språkfamiljer

Andamanerna - Eurasiens språkfamiljer

 

 

 

Les grând-andamanès kunno uppdelas i trenne fraktioner utav syd-, central- og nordandamanesiska. Det är bara språkligt man avskilja från de andra andamanesiska folken, såsom ongan, men så vitt man vete varo de likställda kulturellt, samt geografiskt utlokaliserat på de olika öarna, samt så varo de allom folken så kallade negritos, hvilket vi här kommom koncentrera oss på då det varandes det som berör folkens äldre historik besparandes oss nutida koloniala utveckling, förtryck et utrotning.

 

~

= Eurasiensspråkfamiljer

Andamanesiska språkens utdagning - Eurasiens språkfamiljer

 

 

När britterna började taga öarna i besittning under slutet av 1700-talet så fanns det runt 10 distinkta stammar med egna språk men både stammarna som språken äro nu i det stora hela utdöda og de högst 40 kvarvarande talarna taltar ett slags andamanesiskt kreol, främst baserat på nordandamanesiska, samt nästan bara hindi, hela denna ancienna språkfamilj anses därför utdöd sedan Boa Sr. avled år 2010, 85 år gammal samt sista talaren utav lingvot bo, bara om sentinelesiskan tillhöre denna gruppering - og igge ongan - åtfinnes språkfamiljen ännu med oss i talad form.

 

~

= Eurasiens språkfamiljer

 

Andamanesiska språken - Eurasiens språkfamiljer

 

 

Beteckningen de andamanesiska språken äro således bestående utav tvänne helt olika språkfamiljer, onganiskan samt de, häruti rubrik framförda, andamanesiska-grând, plus det ännu oklassificerade samt okända sentinelesiska tungomålet. Ongan verkar vara kopplat till austronesiskan på ett oklart men långtida håll sett emedans förslag gjorts inom den indopacifiska tesen att grând-andamanesiska tillhöro de västpapuanska tungomålen, andra mena att likheterna purt äro komna via substratförhållande. Att ongan og andamanesiska ej höre ihop samt att andamanesiska ej höre ihop med någonting känt alls klargjordes redan 1882 utav A. J. Ellis hvilket kvarstår som en orublig sanning än idag, allenast typologiska et morfologiska likheter hittas till ongan med otroligt få kognater i vokabulären, emedans den västpapuanska tesen vidare behöver studeras.

 

~

= Eurasiens språkfamiljer

Kopplingen till onganspråken löser austronesisk gåta - Eurasiens språkfamiljer

 

 

 

Det arkaiska onganspråket verkar även förklara ett underligt fenomen i austronesiska. Protoaustronesiska har en begränsad mängd rekonstruerade vokalinitiala rötter som alla beröre kroppsdelar, släktskapstermer, eller andra possessiva nominaler, som alla äro normalt konservativa element i ett språk, og som skrevs ovan så äro dessa termer bestämdt possessiva i ongan, og dessa alla äro likväl vokalinitiala. På övrigt håll så korresponderar vokalinitiala onganska rötter med initialt *q i protoaustronesiska.

 

 

~

Läs mer om detta i boken Eurasiens språkfamiljer.

Onganskan ett austronesiskt systerspråk? - Eurasiens språkfamiljer

 

 

 

Ett komparativt framtaget förslag som framlades från Juliette Blevins år 2007 propsade för att ongan är avsides besläktat med de austronesiska språken, som ju är en utav världens största språkfamiljer, räknat då som ett systerspråk till austronesiska, att protoonganska är syster till protoaustronesiska. Det finns en nästintill till fullo fonetisk kongruens emellan föreslagen rekonstruerad protoaustronesiska samt protoongan og man delar även vissa typologiska säregenheter, men när det gäller de många likställda grammatiska og morfologiska elementen i tungorna så äro de flesta utav dessa så korta i sin formation att det blir ogint att jämföra utanför slumpens bana, däremot åtfinnes uppemot 88 kognater. Kognater kunne vara protoaustronesoganskans *aCa synbart i protoonganesiskans *-eca- ‘högt upp’ samt protoaustronesiskans *aCa, protoaustronesoganskans *-aku ‘självet, ego’ kommet i protoonganesiskans *-aku/-i ‘självet, ego’ samt protoaustronesiskans *aku ‘jag’, protoaustronesoganskans *aCay ‘lever’ synt i protoonganesiskans *-ace/ŋ ‘blod’ samt protoaustronesiskans *q/aCay ‘lever’, protoaustronesoganskans *aqajaw ‘sol, solljus, dag’ framkommet via protoonganesiskans *ekeyaw med samma betydelse samt protoaustronesiskans *qajaw ‘dag’, protoaustronesoganskans *-aya ‘moder’ visibelt i protoonganesiskans *-aya med samma betydelse samt protoaustronesiskans *aya ‘faders syster, moder’, samt exempelvis ordparen förekomna lika i båð *bel ‘rök’, *cu ‘det, där’, *i-dalam ‘insida’, *kan / kaen ‘äta, vs., mat’, *nam/aR ‘eldträ’, *ku(a)i ‘vildt djur’, et cetera.

 

~

Läs mer om detta i boken Eurasiens språkfamiljer.