Historicistisk evolutionsteoretisk postmodernism - Postmodernisme premillénaire LXXXVII

 

Postmodernister går givetvis emot alla sådana här någorlunda lagbundna evolutionsteorier,1) Lyotard har också själv skrivit kring ämnet.2) Det ironiska är att om man sätter olika epitet på samhället menandes att först kommer premodernism sedan modernism og nu sen/hög/postmodernism så erkänner man just evolutionsteoriernas ethos - detta fåendes anses varandes obehäftig strukturalisering, för som vi i småtthet sett så är historien mer komplex än så og flertalet utav de olika beståndsdelarna eller helheten av teorierna, eller de karaktäristika de säges bestå utav, har funnits i olika epoker samt därmed förvisas dessa historicistiska teorier till historien.

Fotnot:

1) Ibid:314.

2) Se speciellt Lyotard, “La culpabilité allemande”, i L’Age Nouveau, 1948 och “Apropos de Heidegger et ’les juifs”, i Passagen Verlag, 1988, båda översatta samt eftertryckta i idem, 1993:127-134 resp. 135-147.

~

= Postmodernisme premillénaire

 

Viva la Vivre

 

free to be born

born to be free

freedom works

femdom even more

~

 

Nationalistisk socialism - Postmodernisme premillénaire LXXXVI

 

Man kan säg att nationalsocialism är socialism fast uttryckligen applicerat enbart på den egna rasen1) eller nationen i ett extremt socialdarwinistiskt förhållningssätt - den ariska rasen är så att säga apexet i den rasliga hierarkin enligt den vanligtvis hänvisade nationalsocialistiska rörel­sen, hvilken ras det är frågan om kan i egentlig mening lätt förbytas. Den socialdarwinistiska tanken var exempelvis vida spridd i USA, eller till og med mest.2) Socialdarwinism är ju givetvis en socialt baserad teori med utgångspunkt i Darwins biologiska evolutionsteori, men man bör absolut icke sammanblanda dessa, Darwin talade enbart om utvecklingslinjer i biologin icke i det sociala samhället med över- samt underordnade og speciellt inte att någon slags statiskhet skulle råda emellan olika parter - då hade det ju icke varit fråga om någon evolution og i biologins värld är det icke all­tid den starka som överlever utan det handlar ofta om tur samt om muteringar som göres så att evolutionen evolutioneras - ‘starka’ djur havandes dött ut många gånger i den naturliga naturen. Giddens går igenom några evolutionistiska teorier men i genomgången så särställer han marxismen från dessa andra av oförklariga skäl;3) Den marxska teorin är givetvis också den en evolutionsteori där samhället utvecklas ifrån till exempel jordbruk till industri, sedan socialism og sluteligen kommunism och att detta förhållande är bundet genom samhälleliga lagar - är ej detta en utvecklingsteori där, enligt Marx, det bästa stadiet kommer sist i det sociala samhället?

Fotnoter:

1) För en liten diskussion kring rasproblematiken se t.ex. Van den Berghe, “Does race matter?”, i Nations and nationalism, I:3 pp. 359-368 återtryckt i Hutchinson & Smith, (eds.), 1996:57-63; Se vidare om ‘ras’problematiken i flertalet av de referenser som ges nedan kring ‘etnicitets’problematiken, men för att koppla det något mer till undersökningens ethos, se t.ex. Smaje, “Reopening the gift”, i Carter (ed.), 1998:136-152.

2) Abercrombie et al, 1994:385; Angående socialdarwinism se även Giddens, 1994:299 där en kort introduktion kan ges.

3) Ibid:298-304.

~

= Postmdodernisme premillénaire